Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1936 - Frändskap och särdrag hos kraftteknik och teleteknik, av H. Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elektroteknik
Frändskap och särdrag hos kraftteknik
och teleteknik.
Av H. STERKY.1
Det senaste decenniet av elektroteknikens historia
karakteriseras av en mycket stark utveckling såväl
på det teoretiska som på det praktiska området. Ett
särskilt framträdande drag i denna utveckling är den
alltmer genomgripande specialiseringen, som gjort sig
starkt märkbar för alla elektroingenjörer. Den
nyutexaminerade ingenjören har, då han lämnar den
tekniska läroanstalten, en känsla av att han behärskar
stora delar av elektroteknikens kunskapsstoff, men
efter några år i praktiken, sedan den mångsidiga
högskolekunskapen blivit glömd, upptäcker han
emellertid, att det egentligen endast är ett mycket litet
område av det ursprungliga kunskapsstoffet, eom
han något så när känner till. Att då kunna
överblicka, vad kollegerna arbeta med, och känna sig
fullt hemmastadd vid åhörande av föredrag eller
studiet av litteratur på andra än det egna begränsade
området är mycket svårt. Alla skiftande teoretiska
och praktiska erfarenheter och rön, konstruktioner
och mätmetoder på dessa andra områden äro mer
eller mindre terra incognita. Inom krafttekniken
finnas teoretiska problem och nykonstruktioner,
såsom strömriktare, nya brytare för höga effekter och
spänningar samt fulländade maskiner med högt
uppdriven verkningsgrad, som äro fullständigt okända
för teleteknikern. Och för kraftteknikern äro den
moderna långdistanstelefonien, televisionen,
elektroakustikens och elektrooptikens landvinningar och
elektronikens senaste skapelser något, som man vet
existerar, men som dock förefaller mer eller mindre
ogripbart.
Jämsides med önskvärdheten av en alltmera långt
gående specialisering står dock kravet på att en
nutida elektrotekniker fortfarande måste ha
elektroteknisk allmänbildning. Ur en skrivelse från Svenska
elektroingenjörsföreningen till
ecklesiastikdepartementet angående undervisningens ordnande vid
KTH:s elektrotekniska fackskola må följande citeras:
"Ordnandet av undervisningen i elektroteknik vid
tekniska högskolan bör baseras på följande principer:
alla studerande vid högskolans elektrotekniska
fackskola skola erhålla en grundlig, samtliga
studieriktningar omfattande insikt i elektroteknikens
grundläggande teori,
för tillfredsställandet av olika studieintressen skall
meddelas en fördjupad undervisning i var och en av
ämnesgrupperna elektrisk anläggningsteknik,
elektromaskinlära, telegrafi och telefoni samt radioteknik."
Då elektroingenjörsföreningens styrelse fastställde
ämnet för de föredrag, som skulle hållas inför
föreningen vid teknologföreningens 75-års jubileum,
skedde detta i känslan av att föreningens medlemmar
(1 Föredrag vid Elektroingenjörsföreningens
högtidssammankomst den 19 maj 1936 med anledning av Svenska
teknologföreningens 75-årsjubileum. Vid detta sammanträde hölls
även ett andra föredrag över samma ämne ur kraftteknikens
synpunkt av civilingenjör Edy Velander. Publicerandet av
detta föredrag i tidskriften är dock för närvarande ovisst.)
bland landets praktiskt och teoretiskt verksamma
elektrotekniker ha intresse av att få en överblick av
några utvecklingstendenser och märkliga resultat
inom krafttekniken och teletekniken. Att
uttömmande behandla detta ämne inom ramen för ett
föredrag eller i en uppsats för Teknisk tidskrift är icke
möjligt. Det här återgivna föredraget tar
huvudsakligen sikte på den teletekniska utvecklingen och
belyser sambanden mellan teleteknik och kraftteknik
ur den förras synpunkter.
Enheter.
Bland de för kraft- och teletekniken gemensamma
dragen finner man först det elektrotekniska
måttsystemet. Det är en lycka att alla de enheter, som
elektroingenjörer världen över i sin dagliga gärning
använda, äro desamma, antingen det gäller en
kraftöverföring med höga spänningar och stora effekter
eller studiet av en elektronmultiplikator. Jag kan
icke nog betona vikten av denna frändskap, som gör
att vi elektroingenjörer begripa samma språk och ha
samma utgångspunkter vid tankeutbyten.
Om också de gemensamma enheterna äro ett
sammanhållande drag, finner man dock vid närmare
granskning, att krafttekniken och teletekniken
huvudsakligen röra sig på helt olika storleksområden
för enheterna. Mot kraftteknikens höga strömstyrkor
och spänningar, stora effekter och verkningsgrader
i närheten av 100 % står teleteknikens låga
spänningar och strömstyrkor, försvinnande små effekter
och obetydliga verkningsgrader. Strävar
kraftteknikern att i största möjliga utsträckning
standardisera en frekvens för effektöverföring, är teleteknikern
inriktad på att göra ett allt större frekvensområde
tillgängligt.
Dessa särdrag mellan kraftteknik och teleteknik
äro dock icke allmängiltiga. Det har med viss rätt
anmärkts på benämningen svagströmsteknik såsom
varande icke adekvat, ty även denna och särskilt
radiotekniken arbetar med höga strömstyrkor och
höga spänningar. Sålunda måste teleteknikern vid
konstruktion av antennisolatorer för spänningar över
100 kV och mycket höga frekvenser eller för
tillförseln av 100-tals A till moderna sändarerörs
glödtrådar i våra rundradiostationer brottas med
krafttekniska problem. Å andra sidan måste
kraftteknikerna tillämpa teleteknikens arbetsmetoder, t. e. då
det gäller att konstruera och använda gallerstyrda
kvicksilverströmriktare eller analysera spännings- och
strömförhållanden vid släckning av ljusbågar i
brytare för höga effekter.
Ström.
Då teleteknikern sysslar med den elektriska
strömmen, har han liksom kraftteknikern för många
problem ingen anledning att närmare tänka på vad den
elektriska strömmen verkligen är. Samma lagar gälla
för honom som för elektroteknikern i allmänhet. Det
1 AUG. 1936
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>