Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1936 - Insänt - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
INSÄNT
NOTISER
Operatorräkning efter olika metoder.
Herr Redaktör!
Härmed tillåter jag mig att återkomma till min
artikel "Operatorräkning efter olika metoder" samt vad
som anförts under "Insänt" i juli-häftet av
Elektroteknik.
Professor O. H. Faxén har nämligen påpekat för mig,
att dubbelintegralen uträknas mycket enklare, om man
från början byter integrationsordning. Härigenom
kommer man snabbt till det rätta resultatet, som angivits
av ing. Ekelöf. Högra spalten sid. 101 bör därför ha
följande lydelse:
00 T
A v (2) fås p ■ ff Kt (r — u) ■ E, (») • du ■ ■ dr =
n o
00 00 ,
= p.fdu ■ Ei (u) •e~P"-f Et (T - u) • PV - "> -dT = p.
O II
00 00 1
■ fdu-Et(u)-e-P"-fE1(x)-e-Px-dx= ■ V, (/>) • V2(p)
o o P
efter variabelbytet r — u = x, dr = dx.
/
/
Fig. 1.
Vid ombytet av integrationsordning måste, som här
skett, ses till, att integrationsområdet blir detsamma
(streckat i fig).
En enkel variabeltransformation ger vidare, att
t t
f Et (t –- m) • Ei(u) ■ du = f Ey [u) ■ Ei (t — «) • du.
o o
Båda integralerna ha därför p-bilden 1 • Vi (p) • V-> (;;)
P
("Borel’s teorem").
Ex. 10. Utgå från Fn (t) = t 1 t
P
Ei (O = e
t P
p- 1 ’ •
Av föregående exempel härledes nu
t t
1 • 1 • ’’ ■ {(t— u)-eu-du=-. (u-e’-".du = et t 1.
P P P-1 J J
o o
p har här ingen operatorbetydelse, så att p-faktorerna
saklöst kunna omkastas. I ex. 10 är detta ej längre
möjligt, när p uppfattas som operator.
Motsvarigheten till den bekanta "förskjutningssatsen"
vid operering på p-funktioner V (p) ■ eat • E (t) = eat •
■ V (p + a) ■ E (t) fås av ...
Å sid. 105 vänstra spalten står på grund av tryckfel
E (x,t) och E’t (x,t) i stället för E (x,o) och E’t (x, o)
Högaktningsfullt
B. T. Glas.
Internationella elektriska kommissionen.
Generalrapporten över 1935 års plenarmöte i Scheveningen och
Brüssel föreligger nu, 258 sidor stark. Den omfattar
redogörelser för arbetsresultaten inom de 20 rådgivande
kommittéer, som sammanträdde under plenarmötet och
vittnar otvetydigt om det stora intresse, som ägnats
kommissionens uppgifter.
Elektriska standardiseringskommittén. I dagarna
hava utkommit följande nya publikationer:
SEN 18. Normer för gummiisolerade ledningar för
starkströmsanläggningar. 32 sid. Pris kr. 1: 80.
SEN 19. Normer för kabelmuffar för
starkströms-kablar. 14 sid. Pris kr. 1: 40.
SEN 20. Normer för stödisolatorer och isolatorkrokar
för kraftledningar. 2:3 sid. Pris kr. 1: 50.
De nya normerna distribueras som vanligt genom
teknologföreningen och Sveriges elektroindustriförening.
Televisionen i Amerika har under de senaste åren
passerat en utvecklingsperiod, karakteriserad dels
av förbättringar i apparater och detaljer, dels av
påbyggnader och förändringar i de ursprungliga, på
försök standardiserade systemen. Några
nykonstruktioner av mera uppseendeväckande art hava icke gjorts
efter Zworyki!J’s och Parnsworth’s uppfinningar
(iko-noskopet resp. "image dissector"). En utförlig
sammanställning av utvecklingen på detta område
återfinnes i tidskriften Electronics’ juninummer, varur
följande uppgifter må refereras.
Det synes numera knappast kunna betvivlas, att ett
användbart televisionssystem måste bygga pä en rent
elektrisk uppdelning av bilden på såväl sändare- som
mottagaresidan, och att för överföringen kräves
mycket breda frekvensband inom de högsta delarna av
radiofrekvensspektret.
Det primära spörsmålet är systemets
standard-dimensioner, dvs. linjeantal, bildfrekvens och
förhållandet mellan bildens bredd och höjd, vilket
sistnämnda väl alltid kommer att stanna vid
normalför-hållandet 4/3.
Ännu för ett par år sedan arbetade man med en
uppdelning av bilden i (högst) 240 linjer och samma
bildantal per sekund som ljudfilmen, dvs. 24, vilket
innebar viss förenkling vid sändning av scener direkt
från filmremsa. För överföringen fordrades ett
frekvensband av omkring 2 000 kHz bredd samt en
bärfrekvens helst överstigande 20 MHz.
Numera laboreras flitigt med ett system, där
linjeantalet ökats till 343 och bildfrekvensen till 30.
Bilduppdelningen sker på ett delvis nytt sätt, i det endast
varannan linje genomlöpes under den första hälften
av varje bildperiod (Voo s) och övriga linjer först
under den andra halvperioden. Detta, i likhet med
filmprojektorernas kortvariga avskuggning även av
den stillastående bilden, bidrager starkt till att minska
intrycket av en flämtande bild.
Det utökade linjeantalet medför givetvis en bättre
bildskärpa. En ytterligare kvalitetsförbättring
erhålles därtill genom att linjesystemet med varje bild
förskjutes ett halvt linjeavstånd, varigenom de ofta
uppträdande svårigheterna att göra linjeuppdelningen
omärkbar för ögat i väsentlig grad reduceras.
Ändringen av bildfrekvensen har med hänsyn till
önskemålet om likhet med filmens standard företagits
med en viss tvekan. Avsteget härifrån är dock starkt
motiverat av den allenarådande frekvensen, 60 Hz,
hos de amerikanska belysningsnäten, varifrån den för
allmänheten avsedda televisionsmottagaren skall
drivas. De besvärligheter, som interferens mellan nät-
5 sept. 1936
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
