Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1936 - En amerikansk undersökning av hushållstariffer, av A. G. Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Tabell I. Städer med 100 000 invånare eller mara.
Förbrukning
kWh/månad
Städer med lägsta taxa
Kostnad
RM
Städer med högsta taxa
Kostnad
RM
Skillnad
%
15 i staten Ohio................................................................1,50 i staten Florida ........................ 4,27 185
25 „ „ „ ................................................................2,20 „ „ „ ........................ 6,90 213
40 „ „ „ ................................................................3,27 „ „ „ ........................ 10,15 219
100 „ „ Washington ................................6,00 „ „ „ ........................ 1/.B0 192
250 „ „ „ ................................9,75 „ „ New York .................... 39,62 306
|___ 500 1 „ „ „ ...........-..i 16,00_i».»_____„...........................1_____70,W_ 1_______343
Slutligen begärdes uttryckligen, att
elektricitetsverken skulle ställa upp sina uppgifter över
energileverans-förhållandena1 i enlighet med ovan gjorda antaganden.
Härigenom skulle varje abonnent kunna jämföra sin
månadsräkning med motsvarande klass i schemat.
Resultatet av undersökningen vid 11 elektricitetsverk
i 18 städer för en månatlig förbrukning av 100 kWh
visade trots mycket varierande tariffer en skillnad i
pris mindre än 4 %. Här borde en tarifförenkling,
vilken även är förordnad av de statliga myndigheterna,
vara på sin plats.
Fig. 1 visar i kurvform 3 tariffer i resp. städerna
Winston, Memphis och San José.2 Under det att
strömpriserna vid en förbrukning av 100 kWh äro nästan
lika, skilja de sig mer eller mindre på bägge sidor om
detta värde. Dessutom äro de i tarifferna ingående
storheterna så olika, att endast fackmannen kan göra
prisjämförelser, för abonnenterna själva äro de
fullständigt oförståeliga. Undersökningen omfattar f. ö. ett
stort antal tariffer, som äro synnerligen svårförståeliga
även för sakkunniga.
De tre elektricitetsverken i ovan nämnda städer ha
alla såväl ång- som vattenkraftverk, och äro
beträffande fördelningsnät varandra tämligen lika.
Utnytt-ningstid och abonnenttäthet äro även fullt jämförbara.
I trots härav uppvisar priset per kWh vid stor
månatlig förbrukning en skillnad av nära 70 %. Vid en tariff
i Enquéte sur les tarifs d’energie électrique aux
Etats-Unis, Elektricitätsverwertung*, Zürich, årg. 10, nr 6, sept.
1935.
- Priserna omräknade till Pfennig’ enl. en kurs av 1
dollar = 2,5 RM.
J500000
imooo
5 rn « 25 40 rno ISO 250 500
Månads förbrukning kWh
Fig. 4. Uppdelning av hushållsabonnenterna efter förbrukning i städer
med över 50 000 invånare.
börjar det sista blockpriset vid en förbrukning av 170
kWh per månad, under det att vid en annan, antagligen
för att undvika enhetlighet, detta blockpris ej uppnås
förrän efter 500 kWh förbrukning. Grundpriser,
effektavgifter etc. variera även med 60 à 80 %.
Man kan då fråga sig om dessa prisskillnader
verkligen ha sin grund i verkens självkostnader, eller om
tarifferna uppställts fullkomligt godtyckligt. En
undersökning härom pågår, men är ännu ej avslutad.
Tabell I visar de högsta och lägsta
kilowattimmepriserna vid en månatlig förbrukning av 15 till 500 kWh
i storstäder. Skillnaden i strömpris vid lika
förbrukning varierar mellan 300 och 450 %.
Fig. 2 visar strömkostnaden för 15 kilowattimmars
förbrukning i städer med 50—100 000 invånare. Det högsta
värdet är något mindre än tre gånger det minsta.
Fig. 3 visar samma sak vid 500 kilowattimmars
förbrukning. Högsta värdet är här ungefär 4 gånger det
minsta. Enligt tabell I är högsta strömkostnaden vid
500 kWh 4,4 gånger den minsta, varför dessa data med
ali önskvärd tydlighet visar de amerikanska
tariffingenjörernas varierande uppfattning om elektrisk kokning
och varmvattenberedning. Emellertid får man ej
förbise den möjligheten, att strävan efter största möjliga
vinst av de större förbrukarna kan ligga till grund för
denna prissättning. Denna synpunkt skall här närmare
diskuteras. Säkert spelar det stora antalet
småför-brukare en stor roll, då verken i eget intresse måste
tillse, att tarifferna för dessa bli så tilltalande som
möjligt. Betydelsen härav framgår ur det i fig. 4 visade
diagrammet över antalet abonnenter vid olika
månadsförbrukning. Av detta framgår att småförbrukarna med
under 40 kWh förbrukning per månad utgöra i runt tal
% av totala antalet abonnenter. Det kan därför vara av
intresse att jämföra medelströmpriset med verkens
självkostnader. I fig. 5 är en sådan jämförelse
uppställd, varvid självkostnadskurvan generellt beräknats
enligt följande:
Effektkostnad: 8: — RM per månad och kW
spetsbelastning.
Abonnentkostnad: 2: 50 RM per månad och abonnent.
Energikostnad: 2Pfg. per kWh.
kWh per månad
Fig. 5. Genomsnittlig strömkostnad i storstäder. Vinst resp. förlust efter
en antagen självkostnadskurva.
202
5 dec. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
