Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tf. kn i sk Ti ds kr i ft
Då båda vävstyckena voro torra, droppades
jodkaliumlösning (4 g på 100 g vatten) på dem. Den
i luft torkade väven färgades efter 2 min. svagt
violett och var efter 10 min. gul-grått färgad. Den i
kvävgas torkade väven färgades icke av
jodkaliumlösningen ens efter 2 timmar.
Av intresse för ett eventuellt fortsatt studium av
orsakerna till vid tvättning av vävnader
uppkommande hållfasthetsnedsättningar är måhända ett
arbete av H. Kaufmann10 beträffande katalytiska
fiberangrepp, i vilket han påvisar den ödesdigra roll,
som tvåvärdigt järn i vissa fall kan spela.
Sönderfallshastigheten hos natriumperborat i de
blekande tvättpulvren och dennas betydelse för
hållfasthetsändringarna hos de tvättade vävnaderna har
tidigare varit föremål för undersökningar av flera
forskare.11 Det har därvid kommit till vissa
meningsskiljaktigheter, som jag tror kunna upphävas
genom följande kinetiska betraktelsesätt.
I utspädda natriumperboratlösningar förefinnes
perboratet fullständigt dissocierat i Na"-joner och
perboratjoner (BO, • H,0,)’. Dessa senare sönderfalla
till boratjoner (BO,)’ och vätesuperoxid, som i sin
tur spjälkas i atomärt syre och vatten. Finnes icke
någon syreupptagande substans (acceptor)
närvarande, sammansluta sig syreatomerna till
molekyler. Slutresultatet av perboratets sönderfall blir
alltså en övergång i borat och syre, som bortgår i
gasform.
Hastigheten, varmed perboratet sönderfaller, är
liksom alla andra kemiska reaktioner beroende av
temperaturen men kan även godtyckligt fördröjas
eller påskyndas genom tillsats av lämpliga mängder
stabilisatorer resp. katalysatorer. Vi antaga, att
sönderfallet hos natriumperboratet vid vissa
experimentellt bestämda hastigheter kan framställas av
den i fig. 3 återgivna kurvskaran. Denna har
baserats på monomolekylärt sönderfall. Det spelar dock
ingen roll för vår betraktelse, om sönderfallet skulle
ske efter någon annan reaktionsordning.
Skulle en acceptor för det av perboratet
avspaltade syret kunna finnas löst i tillräcklig mängd i
per-boratlösningen, kan det antagas, att syre icke bortgår
i gasform utan upptages i
avspaltningsögonblic-ket av acceptorn. Sönderfallskurvan för perboratet
och syreupptagningskurvan för acceptorn äro då
•identiska. På annat sätt förhåller det sig i ett
heterogent system, där acceptorn utgör en mer eller
mindre findispers fas i systemet. Detta är t. e. fallet
II) Z. angew. Ch. U, 858 (1931).
il Se t. e. Noklin och Skärblom, loc. cit., not 9, 40, 73.
vid behandling av fibermaterial med perborat lös
iningar. Härvid kommer -endast en viss del av del
avspaltade syret att upptagas av
fibermaterialet-Förhållandet mellan den av fibermaterialet upptagna
syremängden och den i gasform bortgående är
beroende av den i varje ögonblick avspaltade
syre-mängden. Då denna ändrar sig under reaktionstiden,
är förhållandet mellan den av fibermaterialet
upptagna och den som gas bortgående syremängden
icke konstant. Ju större sönderfallshastigheten är.
desto större mängd syre kommer att bortgå som gas.
Den av fibermaterialet under reaktionen upptagna
syremängden kommer alltså att åskådliggöras av en
kurvskara av den allmänna typ, som angives i fig. 4.
Då nu fibermaterialets hållfasthetsändring måste stå
i en viss kontinuerlig relation till den upptagna
syremängden. komma även de hållfasthetskurvor, som
angiva vävnadens hållfasthetsändringar vid vissa sön
derfallshastigheter att lia ett förlopp, som antydes
i fig. 4.
Om alltså en tvättningsserie med i olika grad
stabiliserat perborat avbrytes efter en viss tid,
exempelvis tid ti i fig. 4. erhålles ett maximum av
hållfasthets-minskning för en viss stabiliseringsgrad.
Dessa antaganden överensstämma rätt väl med ott
av Y. Dalström12 utfört försök, se tabell 2.
Tabell 2. Lösningens koncentration 5 g perborat per
liter vatten. Temp. 9o—97°C. Uppvärmningstid
v2 timme. Bomullsremsor.
Nr Vattenglasmängd gr per liter [-Hållfasthets-minskning-] {+Hållfasthets- minskning+} kg Gram ospaltat, perborat kvar i lösningen
1 0,00 Ej påvisbar O.oo
2 0,05 9,2 0,oo
3 0,10 11,2 0,07
4 0,15 0,30 14,7 0,84
5 18,0 1,20
6 0,60 12,7 1,54
7 0,75 8,5 2,94
8 1,50 5,1 1,89
9 7,50 1,3 2,80
10 15,00 + 2,9 3,50
Med detta kinetiska betraktelsesätt kunna även
Dalströms övriga iakttagelser liksom Giutn och Jung
mans13 samt Norlin och Skärbloms bringas i god
samklang. Det skulle hava ott ej ringa intresse att
verifiera detsamma genom direkta bestämningar av
syrete fördelning vid behandling av vävnader med
perborathaltiga tvättmedel.
12 Svensk kemisk tidskrift JU, 1 11 (1927).
13 Cheni. Z. .’,2, 473 (1918). Z. d. deutsch. öl- u. Fcitind.
(Seifenfabrikant 311 1/8) (1918).
Viskositetsmätning.
Av dr-ing. W. PHILIPOFF, referat ur ATM 1936 aprilhäftet.
Temperaturens inflytande på viskositeten är syn
nerligen stort. Härvid föreligger en skillnad mellan
gaser och vätskor, i det att viskositeten hos gaser
ökas med temperaturen, medan den hos vätskor avtar
med temperaturen. Detta framgår tydligt av dia-
(Forts. fr. sid. 48.)
Inverkan av olika faktorer på viskositeten.
Viskositeten lios en vätska är beroende av
temperatur och tryck och av i vätskan lösta ämnen samt
vid vätskeblandningar av sammansättningen.
54
12 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
