Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en konstant sammansättning hos gaserna i flaskornas
gasrum, ha desamma först påfyllts till randen saint
efter förslutning vänts upp och ned, varefter vattnet
utsläppts till den i förväg bestämda fyllnadsgraden
genom att patentproppen försiktigt öppnats så att
något vatten utpressats av det rådande trycket.
Härigenom erhålles i flaskorna en gasfas, vars lufthalt
endast är beroende på vattnets lufthalt, vilken med
hänsyn till dess ringa absoluta värde kan räknas
vara konstant.
_ Under
tryckuppmätningarna voro flaskorna
placerade i ett
vattenbad av sådan höjd att
även manometern var
Fig. 1. Kapillärmanometer.
Fig. 2. Genomskärning av
patentpropp med
tätnings-box för mätrör.
Tabell 1. Inre trycket uttryckt i atm. abs. hos en
normalfylld flaska vid olika temperatur och
kolsyrehalt hos vätskan.
Temp.
0,o gr/1
dP
(IT
i,o gr/1
dT
di’
5,3 gr/1
dP
dT
7,5 gr/1
dP
dT
9 ’O 0,01 tf 0,06 o’? 0,10 li 0,12
20 t’ °’01 2 5 O’08 °’06 ti °’10
25 12 O’02 28 ®’0<5 39 °’10 50 °’12
30 13 O’02 38 °’10 45 °’12 57 °’14
0,02 0,06 0.12 0,10
An ]’, 0 02 f’® 0,08 5’i 0,12 6/q 0,16
to ii J06 J» 0,12 % 0,14 l>< 0,18
55 2,3 5,7 - -
60 2,8 ; °’10 , 6,4 °’14 - -
belt under vatten. Omröringen i badet skedde
kontinuerligt medelst propeller, och temperaturen i
badet avlästes på tvenne termometrar, nedställda
i var sin kontrollflaska. De olika temperaturerna
innehöllos tills att trycket förblev konstant, trots
att flaskorna med vissa mellanrum utsattes för
upprepade skakningar. Den sistnämnda åtgärden är
av väsentlig betydelse för gasjämvikten, vilket de
missvisande resultaten av utomlands publicerade
undersökningar visa.3
Yid beräkningen av trycket lia de på den graderade
skänkeln avlästa värdena på volymen vid
atmosfärs-tryck först reducerats till 0°C och 760 mm tryck,
varvid för de låga värdena på trycket hänsyn tagits
till skillnaderna i skänklarnas kvicksilvernivåer.
Genom att dividera detta initialvärde med de vid olika
temperaturer avlästa och till 0°C reducerade
skalvärdena erhållas sedan de sökta trycken. Det inre
övertrycket har på detta sätt uppmätts och beräknats
dels hos normaifyllda flaskor (gasrum G — 3 % av
flaskvolymen) vid olika kolsyrehalt hos vattnet,
tabell 1, dels hos flaskor innehållande vatten med
samma kolsyrehalt men fyllda till över- resp. undermål
(G = 0,3 %, 0,5 %.\ %, 2 %, 3 % och 6 %), tabell 2,
och dels hos flaskor med samma fyllnadsgrad men
med olika lufthalt i gasvolymen, tabell 5.
Av tabellens värden för de olika kurvornas
stegring pr grad, framgår, att stegringen inom det i
praktiken förekommande intervallet 10—40° C är
någorlunda konstant, varför tryckkurvorna inom detta
temperaturområde kunna angivas såsom räta linjer,
fig. 3. Detta förhållande förenklar i liög grad
beräkningen av ett uttryck för tryckförhållandet i flaskan.
Undersöka vi hur tryckstegringen förändras med
kolsyrehalten, finna vi följande samband mellan å
d P
ena sidan ökningen A ■-■ av tryckstegringens medel-
CL 1
tal och å andra sidan ökningen A Q = Q —O = Q:
d P
^med. = 0,on 0,o74 0,097 0,ii7 atm/grad
d P
A Q = — 0,oi42 0,oi60 0,oi35 atm/grad/gram
Det bör således vara tillåtet att göra det antagandet,
att tryckstegringen inom de i praktiken
förekommande gränserna för kolsyrehalten ökas rätlinjigt med
denna. Faktorn för denna ökning har ett medeltal =
= 0,015.
Vi få nu en differentialekvation
d r-
(dP)
\dT)
dQ
— 0,015
(1)
som utgör ett generellt uttryck för förhållandet i
flaskan. Ekvationen löser sig efter dubbel
integrering till
P ■–= (0,oi5 X Q + A) (T — 10) + B
(2)
där A är tryckstegringen pr grad vid Q — O och B
är inre övertrycket vid +10°0. A är en konstant,
medan däremot B avhänger av kolsyrehalten Q.
Komplettera vi tabell 1 med ett värde P= 1 atm.
abs. gällande för Q = 2,3 gr/1, vilken siffra är
kolsyrans löslighet vid 10°C, samt beräkna därefter ur
tabellen tryckstegringen pr gr 00., vid -|- 10°C finna
vi nedanstående värden.
A Q = 1,7 2,7 5,2
AB = 0,8 1,6 2,3
IB
—— = 0,47 0,59 0,44 med. 0,50
/j y
3 Se ex. Pierre, Brasserie et Malterie 1934, 12, s. 185.
Observeras bör, att kvoten A Bl A Q icke kan
beräknas ur det funna trycket vid Q — O, enär en flaska,
vars vatten är kolsyrefritt och vars gasrum icke har
högre lufthalt än gasrummet hos en flaska med
kolsyrat vatten, skulle komma att uppvisa ett
negativt övertryck dvs. vakuum. Det experimentellt funna
värdet för P10 vid Q —O gäller därför icke här, och
motsvarande kurva i figur 3 är av betydelse för att
visa den ifrågavarande tryckstegringens storlek vid
en temperaturökning, icke tryckets verkliga värde. På
grundval av tabellen ovan kan man således
approximativt antaga förekomsten av ett linjärt samband
mellan B (eller P10) och Q.
58
8 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
