Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tkkmsk Tidskrift
korrektion Q ^ 7.5 (jr/lif.
atm _
6–,
<%
10 20 30 40 temp °C
10
20
30
40
50 temp. °C
hos flaskans innehåll är dock icke av den
storleksordning, att det har någon betydelse i praktiken.
En viss inverkan är att motse från en ev. variation
av sammansättningen hos gaserna i gasrummet. De
ovan relaterade undersökningarna ha utförts vid en
möjligast liten lufthalt hos gasrummet. Alldenstund
luften är betydligt mindre löslig i vatten än kolsyra,
är att vänta att tryckstegringen per grad skall vara
större ju större lufthalten är i gasrummet, eftersom
en tryckstegring då icke så lätt kompenseras genom
att en viss kvantitet av gasen går i lösning. Den vid
ökad lufthalt väntade ökningen hos tryckstegringen
pr grad bör dock i viss mån neutraliseras därav, att
kvoten mellan absorptionskocfficienterna för kolsyra
och luft minskar vid stigande temperatur, vilket
tabell 4 visar (Landolt-Börnstein).
Tabell 4. Absorptionskoefficienter för luft och
kolsyra i vatten.
Fig. 5. Avvikelserna från den norinalfyllda flaskans
tryck hos flaskor med tvenne olika produkter
(kol-syrehalter 7,5 resp. 5,3 gr/lit.) vid olika temperaturer
och gasvolymer. De övre kurvorna visa risken vid
överfyllda flaskors uppvärmning. Vid allt för litet
gasrum är tryckökningen explosionsartad.
satts utefter Y-axeln såsom funktion av temperaturen.
Man ser härav att inom det i praktiken
förekommande området (streckat i diagrammet) uppgår
korrektionen vid högre temperaturer till betydande
värden. Vid jämförelse mellan tabell 2 och 3 framgår
också, att tryckkorrektionen för en från
normalfyllningen avvikande fyllnadsgrad icke blott avhänger av
temperaturen utan även av vätskans kolsyrehalt.
Detta förhållande stäcker vår förhoppning att
medelst en aldrig så noggrann tryckmätning kunna
bestämma kolsyrehalten hos en flaska, innehållande en
kolsyrad dryck, såvida flaskans fyllnadsgrad
väsentligt avviker från normal fyllning en G — 3 %.
leke utan betydelse för trycket resp. kolsyrehalten
är beskaffenheten av den vätska, vari kolsyran är
löst. Tidigare företagna undersökningar inom detta
gebit ha visat att emulsoider (stärkelse, dextrin,
albumin) inverka nedsättande på lösligheten för
kolsyra, medan suspensoider (kolpartiklar, kiselpulver)
öka lösligheten därhän, att den lösta mängden blir
proportionell mot trycket.4 Man här funnit, att då
salthalten växer i aritmetisk progression, avtar
lösligheten för kolsyra i geometrisk.5 Praktiska
bestämningar av lösligheten i olika materia ha utförts,
varvid befunnits, att i lösningar av alkalisalter och
kolhydrater står lösligheten vid barometertryck i
överensstämmelse med Henry’s lag, varemot densamma
är något större än beräknat vid närvaro av
äggviteämnen.6 Inflytandet på resultatet av här genomförda
beräkningar på grund av varierande sammansättning
i Findlay, Journal Chem. Soc., 1910, sid. 536.
5 Setchénow, Annales de la chemie, 1892, sid. 226.
<s Findlay, Journal Chem. Soc., 1912, sid. 1459.
Temp. Luft (JOi - COi luft
0 0,025 1,80 72
5 0,022 .1,45 66
10 0,020 1,19 60
15 0,018 1.00 55
20 0,017 0,90 53
Experimentellt har inverkan av differensen i
gassammansättningen påvisats genom att ett par
försöksserier utförts på det sättet, att flaskorna efter
fyllning till randen icke förslutits och försiktigt
avtappats, utan i upprättstående läge och med öppen
propp inställts till normal fyllningsgrad genom
vätskans avsugande medelst pipett. Då i de med
kemiska lösningsmedel rengjorda flaskorna ingen
märkbar gasavgång förekommit under denna procedur, har
vattenvolymen blivit till 100 % ersatt med
atmosfärisk luft, varför efter flaskans förslutning lufthalten
i gasrummet kommit att vara den högsta tänkbara.
Trycket i på sådant sätt preparerade flaskor i
jämförelse med trycket hos de till de övriga försöken
använda normaifyllda flaskorna framgår av tabell 5.
Tabell 5 visar således skillnaderna i trycket vid
tvenne ytterlighetsfall av gassammansättningen.
Differenserna här visa, att man även av denna orsak
måste anse det ouppnåeligt att erhålla en metod för
kolsyrans bestämmande ur temperatur och tryck.
Tabell 5. Inre trycket uttryckt i atm. abs. i
normal-fylld flaska vid varierande temperatur och
kolsyrehalt och vid varierande gassammansättning.
Temp. Q = 7,5 gr/1 Q = 4,0 gr/1
Luft COl Luft co2
10 3,9 3,3 2,6 1,8
15 4,5 3,9 2,9 2,2
20 5,0 4,4 3,2 2,4
25 5,7 5,0 3,6 2,9
30 6,4 5,7 4,1 33
35 7,4 6,2 4,4 3,6
40 6,8 5,0 4,0
45 — 7,7 5,8 4,5
50 — 8,6 6,4 5,1
55 — — 7,2 5,7 i
60 — — 6,4
G0
8 AUG. 193ß
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
