- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Kemi /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

kromgarvade och kombinationsgarvade liiderna, och
att de impregnerade vegetabilt garvade läderna icke
uppvisade några fördelar framför de oimpregnerade,
helst sulor av de senare i färdiga skodon, om så
erfordrades, lätt kunde insmörjas med skosmörja, som
ökade vattentätheten. Leveransbestämmelser
utarbetades även för oimpregnerat vegetabilt garvat
botten-läder år 1929, se tabell XXI, och endast sådant
bottenläder har sedan dess upphandlats av armén.

Att med ledning av de vunna försöksresultaten
utvälja det lämpligaste ovanlädret befanns vara
svårare. Vaxlädret kunde emellertid uteslutas, enär det
i flera avseenden visat mindre fördelaktiga
egenskaper såväl vid den praktiska användningen som
vid laboratorieprovningen. Nämnda läder hade
nämligen alltför stor vattenabsorption och visade sig på
grund härav i praktiken skydda sämre mot starkare
köld än övriga läder. Dessutom hade det benägenhet
att bliva mera hårt efter torkning och efterföljande
insmörjning samt krävde avsevärt mera lädersmörja.

Av övriga undersökta ovanläder syntes det
krom-garvade ovanlädret vara bäst och därnäst det
kombinationsgarvade. Härvid överensstämde
försöksresultaten med den uppfattning, som uttalades av
fackmän från garveriindustrien. Emellertid
framkommo farhågor för att dessa läder icke skulle vara
lagerbeständiga, därigenom att svavelsyra med tiden
kunde avspaltas ur kromföreningarna i dessa läder
och nedsätta deras hållfasthetsegenskaper. Därjämte
ansågs en viss svårighet föreligga, att vid större
förbrukning av ovanläder kunna till rimligt pris få
uppköpa tillräcklig mängd kvighudar, som erfordrades
för kromgarvade läders beredning.

På grund härav beslöts, att till ovanläder för
arméns marschskodon skulle tills vidare utväljas
smorläder, för vilket ganska gynnsamma
undersökningsresultat förelågo, och att frågan skulle upptagas
till förnyat övervägande efter ett antal år, då
erfarenhet kunnat vinnas om olika ovanläders
lagerbeständighet.

Samtidigt beslöts, att kromgarvade och
kombinationsgarvade ovanläder skulle användas i arméns
ridstövlar och lägerskodon för att erhålla fortsatt
praktisk erfarenhet om dessa läderslag. För dessa tre
slag av ovanläder utarbetades ävenledes år 1929
leveransbestämmelser, se tabell XXI.

Undersökning av de lagrade ovanläderna har
sedermera givit vid handen, att farhågorna för
kromgarvade läders förstöring genom avspaltad svavelsyra
icke besannats, utan att sådana läder väl tåla längre
tids lagring. Laboratorieproven peka således på, att
kromgarvade och kombinationsgarvade läder hava
vissa företräden framför det vegetabilt garvade
lädret. En svaghet har man vid praktisk användning
tidigare ansett vara, att de två första läderna hava
större benägenhet än det vegetabilt garvade lädret
att taga upp vatten och att det vid dem är svårare
att hindra vattenupptagningen genom insmörjning
med skosmörja. Emellertid är det sannolikt, att
garv-nings- och beredningsmetoderna för kromgarvade och
kombinationsgarvade läder under den tid som gått
sedan försöksläderna tillverkades, högst avsevärt
utvecklats och förbättrats. Med hänsyn härtill torde
det kunna ifrågasättas, om icke kromgarvat läder i
större utsträckning än förut borde användas till
arméns skodon. Särskilt lämpliga synas de vara till

skodon, avsedda till vintertjänstgöring och till
skid-skodon. Det redan som nytt ganska fasta
smor-lädret har nämligen som allt vegetabilt garvat läder
benägenhet att vid uppblötning och därpå följande
torkning hårdna, och i skor bildas hos sådant
ovanläder lätt bestående hårda veck, vilket i långt mindre
grad är fallet med kromgarvade läder.

I tabell XXI äro nu gällande tekniska
leverans-bestämmelser för arméns botten- och ovanläder
sammanförda. Vid de flesta gränsvärden är till
procentsiffran ansluten en obenämnd siffra. Denna
anger den tolerans, som gäller för de vid kontroll
erhållna analysresultaten.

Tabell XXI. Tekniska leveransbestämmelser för
bottenläder och ovanläder till arméns marschskodon.

Läderslag: Vegetabilt bottenläder1 Smorläder Kromgarvat ovanläder [-Kombina-tionsgarvat-] {+Kombina- tionsgarvat+} ovanläder
Specifik vikt högst 1,20 — — —
Vattenab-
sorption
efter 1
timme .... högst 20 % högst 6 % högst 8 % högst 6%
+ 4 + 2 + 2 + 2
Fetthalt.... % — 20—26 10-16 12—18
(± 2)
Vattenhalt högst 15 % 4- ^ — — —
Kvävehalt T^ o minst 9 % minst _ _
-0,5 10,5 %
-0,5
Halt fri sva-
velsyra .... % högst 0,1 högst 0,1 högst 0,1 högst 0,1
Avnötninp
per 1000 högst 1,0 cm3
slag ........ — — — 1
+ 0,2
Bocknings-
prov ........ ej bristning: — — —
ej kvarva-
rande veck
Dornprov .... — minst minst minst
80 kg — 5 100 kg-5 80 kg — 5
Rivnings-
prov ........ — minst minst minst
10 kg — 2 15 kg - 3 10 kg —2;

i Bottenlädret får icke vara förtyngt i otillåten grad.

Ordnandet av en praktisk kontroll av läder
erbjuder vissa svårigheter på grund av hudmaterialets
ojämnhet och på grund av oundvikliga variationer i
själva garvningsprocessen. I samma läderparti kunna
på grund härav olika läderstycken variera ganska
mycket, och egenskaperna hos skilda delar av samma
läderstycke kunna förete avsevärda variationer, enär
hudmaterialet i buk och framdel är mera löst och
svampigt än i kärndelen eller krupongen.

För att undvika alltför stora kostnader, onödig
läderförstöring eller hinder för tillverkningens
normala gång tillämpas efter samråd mellan
intendents-departementet och provningsanstalten följande
kontrollsystem. Departementets kontrollant inspekterar
tid efter annan garveriet för att tillse, att
garv-ningen utföres på vederbörligt sätt, varvid han äger
granska och ev. märka för lädertillverkningen
avsedda hudar. Det färdiggjorda lädret granskas och
gallras av samma kontrollant och ett ombud för den
skofabrik, som skall tillverka skodon av lädret. I
samband därmed uttager kontrollanten ur varje
läder-parti utan urval 3 läderstycken, vilka insändas till

14 nov. 1930

87

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936k/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free