Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Fig. 12. Inducerade motståndets parabel och polarkurvan för
en vinge av sidoförhållandet 5 och för en likadan vinge av
sidoförhållandet 8. = * cz, kx = J cTj.
del av gränsskiktet blir turbulent än på den främre.
Härav följer i sin tur att (friktions-)motståndet på
den bakre kroppen blir större än det skulle vara, om
den befunne sig ensam i strömningen. Se fig. 13.
b) Interferens hos avlösningsmotståndet. Här kan
man lämpligen skilja på två fall. allteftersom det är
» O t 2>
___J_*_i_i_L
O 2 V 6 8 10 12
Fig 13. Motståndet hos den bakre av två strömlinjeformade
kroppar uttryckt i procent av motståndet hos en ensam kropp.
dern segelflygmaskin med ett sidoförhållande av 19,5.
Vid motordrivna flygmaskiner, som pr
kvadratmeter vingyta äro 3 à 8 ggr så tunga som
segelflygplanen, använder man av hållfasthetsskäl vanligen ej
större sidoförhållanden än 6 à 8.
Fig. 12 visar, hur det inducerade motståndets
koefficient varierar med lyftkraftskoefficienten vid två
olika sidoförhållanden. Den inlagda s. k.
polarkurvan representerar den verkliga
motstånds-lyft-kraftskurvan för en vinge. Här är utom det
inducerade motståndet även friktionsmotståndet mot ytan
inräknat.
Olika lyftkraftskoefficienter (c.) kunna erhållas
med en och samma vinge på så sätt att vingens
anfallsvinkel ändras. Då denna ökats över en viss
gräns (ca 15°) utbildas ett dödluftsoniråde på vingens
översida, vilket har till följd, dels att lyftkraftens
ökning upphör, dels att det uppstår ett betydande
avlösningsmotstånd. Detta maximum hos vingens
polar-knrva inträffar vid ett värde hos
lyftkraftskoefficienten, som vid en normal vingprofil är av
storleksordningen 1,2.
Interferensmotstånd.
Om i ett strömmande medium två
motstånds-kroppar befinna sig i närheten av varandra,
komina de att influera på varandras strömningsbilder.
Den av denna störning orsakade förändringen i
den ena kroppens motstånd benämnes
interferensmotstånd.
I anslutning till den föregående uppdelningen av
luftmotståndet i friktions-, avlösnings- och inducerat
motstånd kan man uppdela interferenseffe-kterna i
tre delar.
a) Interferens hos friktionsmotståndet. Som
exempel på denna art av interferens kan man anföra ett
fenomen, som inträffar då två strömlinjeformade
kroppar placeras bakom varandra i en strömning.
Den luft, som passerar genom den främre kroppens
gränsskikt, blir alltid uppfylld av småvirvlar och på
grund härav kommer den bakre kroppen att befinna
sig i en starkare turbulent strömning än den främre.
Detta medför, att på den bakre kroppen en större
strömningen inom eller utom gränsskiktet, som
påverkas av den främmande kroppen.
Strömningen inom gränsskiktet påverkas. Ett
exempel på denna art av interferens är följande. Uti
gränsskiktet på baksidan av en avrundad kropp
placeras en list, soin hindrar gränsskiktsströmningen.
Placeras listen bakom avlösningspunkten minskas
motståndet, emedan listen underlättar det främre
gränsskiktets nedträngande på baksidan av kroppen.
Omvänt, om listen placeras framför
avlösningspunkten, ökas motståndet, enär listen hindrar det
främre gränsskiktets nedträngande på baksidan
(fig. 14).
Ett fenomen, som torde kunna räknas till denna
art av interferens, ehuru det icke orsakas av en
yttre kropps störning, är följande. Om
gränsskikts-material bortsuges genom hål i kroppens yta,
kommer hastighetsprofilen att ändras så att den yttre
strömningshastigheten bibehåller sitt värde ända in
till ytan. Det närmast ytan belägna skiktet av denna
strömning får därför betydligt ökad levande kraft.
Om bortsugningen sker framför avlösningspunkten
(= närmare framkanten), kommer därför denna
senare att tryckas bakåt och kan t. o. m. helt
försvinna. Se fig. 15.1
En liknande effekt kan
också erhållas, om luft
inblåses i gränsskiktet för
att öka dess kinetiska
energi framför
avlösningspunkten. Enär båda
metoderna medföra minskat
dödluftsoniråde. minskade
också
ströniningsmotstån-det. En viss effekt måste
dock uppoffras för
sug-resp. blåsanordningen, och
det är därför beroende på
i I fig. 15 suges
gränsskiktet bort bakom
avlösningspunkten. Härigenom
förhind-i*as den bakström i
gränsskiktet, som gav upphov till
avlösningen.
.....J i + é 4 2
/ \ ! !
/ \ i :
\ * 4 6
-
Fig. 14. Inverkan på motståndet
hos en järnvägsvagnsmodell av
en list i gränsskiktet uttryckt i
procent av totala motståndet.
15 febr. 1936
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
