Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
längre tids upprepning av belastningarna. Av detta
skäl bör n fastställas för ett redan tidigare belastat
material.
Dämparbete vid böjning av rektangulära stavar.
De förut relaterade proven hava som nämnts
utförts genom vridning av runda stänger, och detta
provsätt får nog anses vara det viktigare i detta
sammanhang. Emellertid förefinnes även ett visst
intresse att göra motsvarande undersökningar vid
böjning av rektangulära stavar. Dylika prov hava
verkställts [1] och en jämförelse mellan de båda
provsätten företagits. Här må därför även
dämp-arbetet beräknas vid böjning av en rektangulär stav
med bredden b och höjden 2h„.
I analogi med undersökningarna vid vridning blir
4£T M2 fsV’-1
n- L n + 1 \e0i
och denna formel ger efter behandling enligt ovan
h ~ n* F° I
ë
n -1
(n + 1) (» + 2) \s
1 <$"]■
Qoo/
OooZ
o,oo/:i-
qoo/
0,000,1-
Fig. 14. Dämparbete per volymenhet
vid vridning av rund stav och
böjning av rektangulär stav; n = 5.
(20)
2 (2 n + 1)’
Någon direkt överensstämmelse i värdena mellan
det genomsnittliga dämparbetet för böjning och
vridning kan ju icke erhållas, emedan de element,
som hava samma värde för # i det förra fallet hava
konstant längd, medan denna i det senare varierar
med radien. Fig. 14 ger ett exempel på storleken för
de båda fallen vid n — 5.
A mm/y
O.ooér """
Jämförelse mellan ^tSs?
q oolfi-
dämparbetet vid
böjning och vridning.
De jämförande
undersökningar, som
gjorts mellan
dämpning vid vridning
och böjning, hava
ådagalagt en mycket
likartad karaktär av
# vid de båda
provsätten. Härav bör
man kunna draga
den slutsatsen, att
relationen mellan
spänning och töjning
är likartad vid dessa
belastningsfall, och
att just denna
relation är den
egentliga anledningen till
dämpningsfenomenet. Det förefaller artikelförfattaren,
som om den från annan sida [1] framförda tanken,
att tangentialspänningen vid böjning kunde vara
anledningen till dämpningen och ej normalspänningen,
skulle vara mera långsökt.
En direkt jämförelse mellan dämparbetet vid de
båda fallen kan dock göras genom uppmätning av
dämparbetet i ytterskiktet vid böjning och vridning
De forskare, som utfört dessa jämförelser, hava
emellertid måst konstatera svårigheten att fullgöra
mätningarna utan större mätfel och därför reserverat sig
för resultaten. Man får också i detta sammanhang
hålla i minnet, att en full överensstämmelse mellan
dämpningarna i de båda fallen ej är möjlig, med
mindre de material med vilka proven äro utförda, äro
fullt homogena och isotropa. Särskilt den
sistnämnda egenskapen torde vara av stor betydelse vid detta
tillfälle.
För att erhålla en möjlighet till jämförelse hava
Föppl och Schaaf [1] utgått från det antagandet,
att brottfaran vid en tangentialspänning ligger vid
ett värde r = 0,5 a och hava jämställt dämparbetet
från böjning i relation till spänningen med samma
arbete vid vridning i relation till % under
förutsättning av nyss angivna förhållande mellan de båda
spänningarna. De hava därvid funnit, att en
överensstämmelse mellan de båda dämparbetena icke helt
föreligger. Först om proportionen mellan r och o
antages till ett något annat värde erhålles full
överensstämmelse. Förhållandetalet som betecknas med
ß har för olika stålsorter befunnits vara ß = 0,57 —
0,58. Själva anse dessa forskare dock, att de utförda
försöken varit för få, och att mätfelen kunna vara
så stora (±10 %), att de erhållna resultaten i detta
hänseende icke kunna anses vara fullt riktiga eller
hava allmängiltighet.
För ett material av den beskaffenhet, som här
förutsattes kan värdet för ß bestämmas på följande
sätt.
Dämparbetet i ytterskiktet bestämmes vid böjning
enl. ekv. (7) och vid vridning enl. ekv. (13). Insättes
Fig. 18. Dämparbete per volymenhet i relation till
sträckgränsen vid olika vinkelförändringar i ytterskiktet.
i den förra
(T1
e = ne-
on
E
enl. ekv. (5) så blir
18 april 1936
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
