- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

varv/min. Utom dessa jättemotorer hava
under året tillkommit flera på 4-, 5- à
600 hkr och lägre effektbelopp. Bland
nykonstruktionerna må nämnas
Mercedes-Benz 450 hkr 12-cylindriga och Renaults
500 hkr 16-cylindriga V-motorer samt
M. A. N:s sexa på 400 och Sulzers raka
åtta på 500 hkr. Den nämnda M. A.
N.-motorn ävensom den för flygande
Hamburgaren använda 410 hkr
Maybachmotorn byggas jämväl med
kompressor-matning och erhålla då en effekt av 600
hkr. En liknande effektökning har
åstadkommits jämväl ifråga om Deutz
12-cylindriga 360 hkr och M. A. N:s 650 hkr
motor, vilka med tillhjälp av kompressor
erhållit en effektökning till ca 500 resp.
ca 950 hkr. Som exempel på nya motorer
i 200 à 300 hkr-klassen må nämnas två
svenskbyggda motorer, nämligen Atlas
Diesels och Kockums
järnvägsdieselmotorer på omkring 225 hkr (jfr uppsatsen
"Nya svenska motorvagnar" i denna
tidskrift, avd. Mekanik, nov. 1935).

Kompressorerna i de anförda exemplen
äro samtliga av Buchi-Brown Boveris
system och bestå av en medelst motorns
avgaser driven turbin med en på samma
axel anbragt centrifugalfläkt, fig. 8. (För
den nyss nämnda M. A. N.-motorn
uppgår turbinens varvantal till 11 (KM) per
min.) Friskluften insuges genom ett
filter och tillföres insugningsröret med ca 0,4 atm.
övertryck.

Användningen av kompressormatning synes
medföra så många fördelar, att densamma inom kort med
ali sannolikhet torde komma att för dieselmotorer
spela en roll liknande den som överhettningen ifråga
om ångmaskiner. leke nog med att motorns effekt
kan höjas med omkring 50 man erhåller därjämte
en något högre bränsle verkningsgrad samt betydligt
lägre vikt per hkr. T. o. m. smörjoljeförbrukningen
lär något nedbringas.

Förbättringen i bränsleekonomi uppgives vara
särskilt märkbar vid partiell belastning. Jämföres
sålunda en "vanlig" dieselmotor på 600 hkr med en
dylik på 400 hkr utan, resp. på 600 hkr med
kompressor, vid exempelvis 300 hkr belastning, arbetar
ju motorn i förra fallet på halvlast, men i senare
fallet (med frånslagen kompressor) på den mera
bränsleekonomiska 3/4-bdastningen. Vid utförda prov
enligt det anförda exemplet har i förra fallet erhållits
en förbrukning av 188, i senare fallet av 168 gram
per hkrtim. Med de ofta omtalade 410 hkr
Maybach-motorerna på den flygande Hamburgaren har vid
Friedrichshafen utförts långvariga prov dels med,
dels utan förkomprimering. Vid den
kompressor-matade motorn kunde vid 1 400 varv per min. hållas
ett medeltryck av 10 kg per cm2.
Brännoljeförbrukningen uppgick därvid till blott 170 g per hkrtim.,
under det att den för standardmotorn höll sig vid
190 g.

Beträffande viktbesparingen per hkr uppgives i
den engelska "Modern Transport", 18 jan. 1936, att
en dieselmotor på 420 hkr vid 1 400 varv per min.
med en vikt av 2 200 kg efter inbyggnad av en

Fig. 8. 8-cyl. M. A. NT.-motor med kompressormatning, Buchi-Brown Boveri.

Buchi-Brown Boveri-kompressor erhöll en viktökning
på blott 200 kg. Enär effektökningen uppgår till
ca 200 hkr, erhålles således för standardmotorn en
vikt av 5,25, men för kompressormotorn en vikt av
blott 4,0 kg per hkr.

Återkommande till den förut nämnda anordningen
med horisontella cylindrar — som bekant avseende
att genom motorns placering under vagnsgolvet
bereda ökat "nyttigt" utrymme — har det visat sig att
det under vagnsunderredet för maskineriet
disponibla utrymmet näppeligen medgiver inmontering av
motorer på över 200 hkr. Vid 1935 års utgång
funnos i Europa ett halvt dussin olika
"pannkaksmoto-rer", nämligen den lilla luftkylda Krupp-motorn i
två-takt på 60 hkr, Magirus-motorn på 150 hkr,
Skoda-och D. W. K.-motorerna på 160 resp. 180 hkr med mot
varandra placerade cylindrar och central vevaxel
samt Vomags liggande åtta på 180 hkr med samtliga
cylindrar på samma sida av vevaxeln, fig. 9.
(Hen-schel & Son lär hava byggt en liggande dieselmotor
på 300 hkr.)

Den jämte själva motorn ojämförligt viktigaste
delen av en dieselvagn är som bekant kraftöverföringen.
Inom samtliga huvudtyper, dvs. de mekaniska,
elektriska och hydrauliska, hava under år 1935 gjorts
betydande förbättringar. Bland de mekaniska
överföringarna synes Mylius-växellådan erhållit den största
utbredningen. Flera konstruktörer föredraga
Winterthur oljemanövrerade, resp. Wilsons växellåda.
Renaults växellåda är mycket omtyckt i Frankrike och
har under året inbyggts bl. a. å Renaults nya
16-cylindriga 500 hkr motor. Bland nya växellådor för
järnvägsfordon må särskilt nämnas Minerva och
Ardelt, av vilka den senare uppgives möjliggöra

16 maj 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free