- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

MEKANIK

Redaktör: H. F. NORDSTRÖM

UTOIVCW AV SVENSKA T En NOLOG Ftt R E N IN6EN

INNEHÅLL: En ny metod för undersökning av kniveggar samt några exempel på dess tillämpning, av
överingenjör, tekn. dr R. Woxén. - Föreningsmeddelanden. — Litteratur.

En ny metod för undersökning av kniveggar samt
några exempel på dess tillämpning.

Av överingenjör, tekn. dr R. WOXÉN.1

Kniven är utan tvivel ett av de först kända
skärande verktygen, varför frågan om kniveggen och
dess ändamålsenliga utformning kan betraktas såsom
ett av den mekaniska teknologiens äldsta problem.

Ett antal metoder för undersökning av kniveggars
skärpa hava tidigare föreslagits men av olika
anledning inte visat sig lämpliga.

Exempelvis har man mikroskopiskt studerat
eggprofilerna (4)2 av rakblad och kirurgiska knivar men
därvid icke erhållit entydiga resultat. Anledningen
härtill är den att eggskärpan icke kan vara entydigt
bestämd av eggprofilen.

Vid såväl en japansk (3) som en tysk (5, 6) metod
har man använt provmaskiner, medels vilka
eggskärpan bestämts genom skärning i papper. Nu
besitter emellertid papper en säregen förmåga att
förslöa eggar, varför i papper i första hand sådana
knivar böra provas som äro avsedda för skärning av
papper och i andra hand möjligen sådana knivar som
brödknivar, förskärare, fickknivar o. d., men absolut
inte sådana knivar vid vilka allra högsta eggskärpa
är erforderlig, exempelvis kirurgiska knivar,
rakknivar och rakblad. — Analoga metoder hava även
framkommit, vid vilka trådar avskäras och den
därför erforderliga skärkraften på olika sätt uppmätes
och användes såsom ett mått på eggskärpan (1).
Felet vid detta tillvägagångssätt ligger däri att dels
blir endast en kort sträcka av eggen provad, dels
finnes ingen anledning att antaga, att en egg som
är lämpad för skärning av trådar därför måste giva
goda resultat vid det slags skärning som den är
avsedd för. — Vidare förslöas kniveggarna vid
provning enligt någon av de sistnämnda metoderna,
varför dessa givetvis icke kunna komma till användning
vid exempelvis löpande avsyning av tillverkade
knivar.

I samband med den del av A.-b. Stille-Werners
tillverkning som omfattar kirurgiska knivar hade
sedan länge tvenne frågor varit aktuella: De
kirurgiska knivarna måste besitta allra högsta eggskärpa,
en egenskap som visserligen någorlunda uppnåddes

1 Sammanfattning’ av föredrag vid Svenska
teknologföreningens avdelnings för Mekanik sammanträde den 7 april
1936.

2 Siffrorna inom parentes hänföra sig till
litteraturförteckningen i slutet av uppsatsen.

genom subjektiva provnings- och avsyningsmetoder
men för vilken kännedom om kniveggars
ändamålsenligaste utformning och avsyning vore önskvärd.
Vidare fanns anledning att påstå, dels att de
klagomål som stundom framfördes från läkare- och
sjukhushåll mot skärpan hos levererade knivar, och dels
att de i vissa fall ofta återkommande
omslipning-arna och därigenom reducerade livslängderna och
ökade omkostnaderna för knivarna, i de flesta fall
voro att hänföra till skador som åsamkats därigenom
att instrumenten steriliserats på olämpligt sätt —
påståenden som tarvade bevis. — Av dessa anledningar
har en metod för undersökning av kniveggar
utarbetats, vilken glädjande nog givit så
tillfredsställande resultat, att en kort redogörelse för densamma
torde kunna påräkna visst intresse.

I. Faktorer som bestämma en kniveggs egenskaper.

En kniveggs egenskaper, såsom eggskärpa,
elitstyrka etc., bestämmas av ett antal helt skilda
faktorer. Såsom primära faktorer kunna betraktas
stålets sammansättning, förfarandet vid
knivtillverkningen, speciellt vid värmebehandlingen, slipningen
och bryningen, kniveggens geometriska data, dess
profil och dess egglinje; som sekundära faktorer
stålets ytförändringar genom korrosion, oxidering
eller beläggning.

Till knivar användes i regel stål med kolhalter
mellan 1,1 och 1,4 % och ofta med tillsats,
exempelvis av krom, för ökandet av eggens slitstyrka.

Förfarandet vid knivtillverkning är i regel det
följande: Råmaterialet kapas, uppvärmes till lämplig
smidestemperatur, räckes ut i fjäderhammare, värmes
på nytt och slås mellan stansar i hejare. Efter
skägg-ning och grovslipning följer så den för kniven
mycket viktiga värmebehandlingen, härdningen
genom vilken stålet bibringas största hårdhet och
finkornighet och anlöpningen då stålet på hårdhetens
bekostnad bibringas lämplig
formförändringsförmåga och seghet. Utan en riktig
värmebehandling-kan icke en fullgod egg åstadkommas! — Vid den
efterföljande slipningen är det speciellt av vikt att
stålet icke bibringas för hög temperatur och
"brännes". Vid den härefter kommande synnerligen
betydelsefulla bryningen gives eggen sin slutliga
utformning och är sedan efter avsyningen färdig.

21 nov. 1936. häfte 11

73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:33:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free