Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
och eggskärpesynpunkt, hava omfattande provserier
genomförts för utrönandet om nämnda olägenheter
försvunne genom att vattnet bibringades viss
alkalitet. Så visade sig vara fallet och det konstaterades
att eggskärpan icke påverkas om vattnets pH-värde
vid kokning överstiger cirka 10. Lämpligast bör en
tillsats av 1 % kristallsoda eller 0,1 %
natrium-hydroxid användas. I samband med dessa prov
konstaterades även att skärförmågan kan bliva reducerad
om eggen blir belagd.
Fig. 16 a och b visa i 600 ggr förstoring profilen
och egglinjen av en kniv före samt c och d desamma
efter 10 minuters kokning i vattenledningsvatten med
sodatillsats. En jämförelse mellan dessa bilder giver
vid handen att eggen skulle ha förändrats. I själva
verket liar vid uppkokningen en utfällning av
huvudsakligen kalk skett på eggen. Efter det denna
beläggning avlägsnats ha bilderna e och f erhållits;
profilen och égglinjen äro identiska ined de i a och b
avbildade. En dylik beläggning ökar eggens strävhet
och minskar därigenom knivens skärförmåga, varför
den bör undvikas. Enklast kan detta ske på så sätt
att vattnet uppkokas innan instrumenten iläggas, ty
under uppkokningen komma större delen av de i
vattnet ursprungligen befintliga salterna att urfällas
- en enkel men i praktiken ofta försummad regel.
Sammanfattning’.
Problemet kniveggen och dess ändamålsenliga
utformning behandlas för sådana knivar, vid vilka allra
högsta eggskärpa är erforderlig.
Efter en inledande diskussion av en del tidigare
föreslagna metoder för undersökning av eggskärpa
följer en redogörelse för de faktorer som bestämma
en kniveggs egenskaper, såsom eggskärpa, slitstyrka
etc. — Som primära faktorer räknas
stålets sammansättning och värmebehandling samt
därav beroende hårdhet, seghet och finkornighet,
eggens slipning och bryning,
eggens geometriska data, dvs. dess fasbredder,
eggtjocklek, egg- och sidvinklar, samt
eggprofilen, fasprofilerna och egglinjen.
Som sekundära faktorer räknas eggens
ytföränd-ringar genom oxidering, korrosion och beläggning.
Redogörelse lämnas för en ny metod för
eggundersökning under hänsyntagande till ovannämnda
faktorer.
Metodens användbarhet belyses såväl vid studiet
av olika eggars ändamålsenlighet som vid påvisandet
av eggars förändring dels vid skärning, dels genom
Fig. 15. Knivegg, kokad 40 min i vatten, a. Eggprofilen
före samt b, c eggprofilen ocli egglinjen efter kokningen.
Profilen har helt förändrats. — Genom etsning liar
strukturen bringats att framträda. (»00 ggr.
Fig. 16. Knivegg, kokad 30 min. i vatten med hög
alkalitet, a, b. Eggprofilen och egglinjen före, samt
c, d dito efter kokningen i vattenledningsvatten
med 0,5 % soda. På grund av att salter utfällts liar
en beläggning uppstått som minskar eggens
skärförmåga. c, /. Profilen och egglinjen efter det
beläggningen ifråga avlägsnats visa sig identiskt lika med
de i a och b avbildade. 600 ggr.
inverkan av de sekundära faktorerna: oxidering,
korrosion och beläggning.
Litteraturförteckning.
1) T. Thunberg: "Acrimetrie." Zeitschrift fllr
Feinmecha-nik, nr 20 och 21, 1922.
2) C. H. Desch och A. T. Roberts: "Some properties of
steels containing globular cementite." Journal of the Iron and
Steel Inst., nr 1, 1923, sid. 249.
3) K. Honda och K. Takahasi : "Ön the quantitative
measurement of the cutting power of cutlery." Journal of
the Iron and Steel Inst., nr 2, 1927, sid. 357.
4) F. Kayser: "The geometry, wear and testing’ of safety
razor blade edges. The Engineer 1928, sid. 261.
5) F. Hendrichs: "tiber ein Verfahren zur Prüfung der
Schneidfähigkeit von Messerklingen." Maschinenbau 1928,
sid. 1012.
6) F. Hendrichs: "Die Prüfung von Messerklingen mit
sägendem Schnitt." Maschinenbau 1929, sid. G05.
7) R. Woxén: "Eggskärpans förändring vid skärning och
genom sterilisering." Nord. med. tidskr., bil 11, 1936, sid. 297
och 807.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie sammanträde den 7 april å
Teknologföreningens lokal.
För sammanträdet funktionerade civilingenjör N.
Gustafsson som ordförande och hälsade de närvarande
välkomna. Till justeringsmän utsàgos professor Hj. O.
Dahl och diplomingenjör E. Lundgren. Genom anmälan
inträdde civilingenjör H. Viktorsson i avdelningen.
Ordföranden meddelade att styrelsen tillsatt en
kommitté, bestående av diplomingenjör O. Haij.ström: och
ingenjör R. Pf.rsson för avgivande av yttrande över av
Svetskommissionen utarbetat förslag till
normalbestämmelser angående svetsning av ångpannor och andra kärl
under tryck, som genom explosion kunna förorsaka
olycksfall, jämte provningsbestämmelser. Avdelningen
godkände den vidtagna åtgärden.
Från en av avdelningarna för Mekanik och Väg- och
vattenbyggnadskonst tillsatt kommitté hade inkommit
ett yttrande över SMS-särtryck nr 177:
"Standardisering av ventil tappkranar". Avdelningen godkände ytt-
19 sEpt. 1936
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
