Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
att ju är proportionell mot Zk—°>m. Vid
Spitz-glass’ undersökningar är det endast rördiametern,
som har varierats, då dessa prov utförts med
luft av atmosfärtryck och rumstemperatur.
Enligt ISA-normerna är kontraktionskoefficienten
oberoende av rördiametern vid absolut slätt rör och
skarp strypfläns, under det att den stiger något vid
mindre diametrar hos rör med rå yta (vid samma
absoluta råhetsgrad blir den relativa råhetsgraden
större ju mindre rördiametern är — fullständig
likformighet råder då ej, även om areaförhållandet är
detsamma). Jakob och Kretschmer [7] ha ingående
kritiserat Odqvists slutsatser beträffande inverkan av
Zj. och anse, att denna inverkan är att hänföra till
olika relativ råhetsgrad hos de av Spitzglass använda
rören. De ha dock ej observerat, att Odqvist själv
utfört prov vid olika ångtryck med ett och samma
rör och då fått större genomströmningskoefficient
vid låga än vid höga tryck. Detta kan emellertid
förmodas bero på anordningen vid försöken, vilket
även bekräftas av de nedan återgivna, vid
Ångvärme-institutet utförda proven.
På grund av ångstrålens expansion i sidled bakom
strypflänsen erhålles vid stor tryckskillnad större p,
än vid liten tryckskillnad (eller vid vätskor). För
beräkning av denna inverkan av tryckförhållandet
på kontraktionskoefficienten har Odqvist utgått dels
från egna undersökningar med ånga, dels från av
Bachman [1] utförda undersökningar med luft.
Inverkan av tryckförhållandet ingår i ISA-normerna i
"expansionskorrektionen" e enligt Wittes
undersökningar. De resultat Odqvist kommer till avvika något
från Wittes. Så erhålles t. e. vid areaförhållandet
m — 0,2,
Pl
= 0,1 enligt Odqvist faktorn 1,043,
1 allmänhet ger värden, vilka väl överensstämma med
samtidigt utförda kondensatmätningar, skall i det
följande en jämförelse med ISA-normerna göras
för Odqvists egna samt för senare av
Ångvärmeinsti-tutet utförda prov.
Odqvists prov.
I de av Odqvist publicerade försöksresultaten [9]
är förutom tryckdifferensen P0 — P2 även
tryckskillnaden P1 — P0 angiven, varav följer, att den vid
mätning enligt ISA-normerna använda tryckdifferensen
P1 — P2 kan bestämmas. Vid en besiktning av de
fyra strypflänsar Odqvist använde vid sina prov
visade det sig, att endast en var fullt skarp, till vilket
hänsyn tagits vid bestämningen av a■ Av den i
tabell I utförda sammanställningen framgår, att en
tillämpning av ISA-normerna på Odqvists prov ger
ångmängder, vilka vid 5 och 8 ata stämma väl med
de uppmätta kondensatmängderna, under det att vid
2 ata en skillnad på ca 2 % erhålles. Denna skillnad
kan, såsom förut påpekats, vara en följd av
anordningen vid proven.
Tabell I. Tillämpning av ISA-normerna pd Odqvists prov.
Ingeniörsvetenskapsakademiens handl. nr 43.
enligt Witte 1,028. Avvikelsen beror dels på att
Odqvists värden baserats på mätningar med luft, då ej
fullt samma resultat erhålles som med ånga (se t. e.
Buckingham [2, 3, 4, 5]), dels på att ett fel
inkommit vid Odqvists tillämpning av Bachmans
försöksvärden; Odqvist skriver nämligen fj, = A -f- B (1 — ß)
i stället för A [L+B (1 —ß)]. Faktorn B är
enligt Buckingham omvänt proportionell mot * (x~
—1,31 för ånga, 1,41 för luft). Korrigeras Odqvists
formler i enlighet med ovanstående, erhålles
beträffande expansionskorrektionen god överensstämmelse
med Buckingham—Wittes resultat.
För bestämning av areaförhållandets inverkan på
kontraktionskoefficienten, som enligt de båda
metoderna är något olika, har Odqvist endast använt
Spitzglass’ prov med luft, under det att Witte
bestämt genomströmningskoefficienten ur ett mycket
stort antal prov såväl med ånga och luft som med
vatten. Wittes resultat måste därför tillmätas större
vikt, men om Spitzglass’ värden omräknas till
tryckuttag omedelbart intill strypflänsen, erhålles god
överensstämmelse med Wittes prov utom vid mycket små
areaförhållanden.
Av ovanstående framgår, att Odqvists
beräkningsformler, som på sin tid voro de mest tillförlitliga,
numera överträffas av ISA-normerna i fråga om
noggrannhet, då dessa senare ju äro grundade på ett
mycket mer omfattande försöksmaterial än det, som
Odqvist haft till förfogande.
Då det emellertid ofta invändes, att Odqvists metod
Tabell nr [-Rördiameter-] {+Rör- dia- meter+} mm [-Area-förhållande Ångtryck-] {+Area- förhål- lande Ång- tryck+} ata [-Ångtemperatur-] {+Ång- temperatur+} •c [-Strypflänsen»-] {+Stryp- flänsen»+} kant a GK GISA %
Va 50 0,163 1,93 160-234 ej skarp 0,622 101,7+0,4
V b 4.96 181—236 99,8+0,4
V c 0,356 1,95 154—194 ej skarp 0.658 101,8+0.4
V d 0,635 1,95 181—256 skarp 0,761 100,6+0.6
V e ii 4.97 213—267 99.4+0,9
Via 25 0,643 2.0 123—286 ej skarp 0,781 102.3+0.2
VI b 5,1 192—267 99,9+0.3
VI c »i n 7,9 236-267 n ii 99.6+0.2
—: ångmängd enligt kondensatmätning.
Gisa = ångmängd, beräknad enligt ISA-normerna.
/r-yc/rt-ej/twgtsfcyA /
fffn/r/
-^–
Spos-øtarrrr&m mm i_i
Fig. 3. Schema över provanordning vid ångmätning.
Ångvärmeinstitutets prov.
För att erhålla en säkrare kännedom om
ångtryckets eventuella inverkan på
genomströmningskoefficienten har av Ångvärmeinstitutet utförts en
serie prov, vilka ägde rum på Tekniska högskolans
ångtekniska laboratorium under 1934 och 1935.
Med hänsyn till de i fig. 2 angivna kurvorna, som
visa ett betydligt inflytande även av areaförhållandet
m, utfördes prov med olika strypflänsar med
area-förhållande ca 0,15, 0,29 och 0,53. Strypflänsarna, som
utfördes i enlighet med ISA-normerna med tryck-
19 sEpt. 1936
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
