Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
vardera kunna väl anpassas till varandra. Där roster,
såsom hos oss brukligt, gjutas i öppen sand kan
brännytan erhålla en viss härdning och bliva
motståndskraftigare mot värmeangrepp om kokill vid gjutningen
anbringas över rosten.
3) Materialkonsistensen kan i högsta grad påverka
hållbarheten. Vid rostanskaffningar borde därför vissa
uppgifter över materialkonsistensen alltid infordras. Av
smärre gjuterier borde garantier angående skrothalten
hos materialet infordras och av större gjuterier och vid
högvärdigare roster halten av den tillblandning av krom
m. m. som faktiskt förekommer.
Särskilt kromhalten utövar nämligen det största
inflytande på brännytans hållbarhet. Största vikt bör där-
36
Fig. 3. Knapformation för planroststavar. sedd uppifrån.
för läggas på åtminstone en mindre kromtillsats till
rostmaterialet; för dylikt rostmaterial kan ett visst
tillskottspris erläggas.
Enligt ovanstående synpunkter har den opartiska pà
detta område konsulterande firman Teknokonsult i
Helsingfors konstruerat och utexperimenterat en
roststav-form som härmed förelägges det nordiska näringslivet
till fri allmän användning och vilka efter provningar,
kritik och nödigbefunna ändringar ev. kunna fastställas
i de nordiska länderna som standardutföring för
plan-roststavar. Näringslivet vore hos oss betjänt av dylika
normers förefintlighet.
Tabell över planroststavar (måtten i mm).
A B C D E
500 120 12 50 50
550
600 » n ii ii
650 ii ii
700 140 14 50 50
750 11 11 11 11
800 11 11
850 11 11
900 160 16 55 55
950 n n 11 ii
1000 ii
1050 n 11 ii
’Såsom av figurerna och tabellen framgår vore
tjockleken hos stavarnas underkant ävensom
knapformatio-nerna genomgående likartade för alla olika rostlängder.
Endast måttet F förändras på grund av bränslets
fordringar, små kol, sågspån osv., vilka gärna rinna genom
rostspalterna, fordra en spaltvidd F av endast 5 mm.
Större kol, flis m. m. tillåta spaltvidder upp till 10 mm.
Vid vedeldning kunna spaltvidder på upp till 15 mm
användas.
Av tabellen framgår att roststavarnas kylyta
genomgående gestaltats ca 20 ggr så stor som brännytan.
Brännytan blir med tiden ojämn och försliten, den
upptager därvid intensivt värme och kylytan minskas
samtidigt. En från begynnelsen tillräckligt stor kylyta
höjer härvidlag brännytans hållbarhet och förhindrar ev.
slaggmassor att sammansmälta med rosterna. Ifall
större mått på C användes än det tabellen utvisar, så
borde följaktligen samtidigt även måttet B i
motsvarande grad ökas. Om eldstadshöjden härvidlag ställer hin-
144
der i vägen, måste kortare stavlängder användas, varvid
tunnare och lägre stavar samtidigt bliva möjliga.
Meddelanden om resultatet av provningar med
stavkonstruktionen ifråga emotses gärna av förf.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll extra sammanträde ä föreningens lokal den 17
november 19 36.
Ordföranden, flygdirektör E. Sjögren, hälsade de
närvarande välkomna och vände sig därvid särskilt
till de för aftonen inbjudna gästerna. — Till
justeringsmän utsågos ingenjör A. Mörtsell och ingenjör H.
Håkansson. Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjör Erik Eklöf och i avdelningen invaldes
ingenjörerna Karl Hagmark, Ture Kellrerg och
civilingenjör Gert Nyberg.
Ordföranden meddelade att ett kommittéutlåtande
förelåg över SMS-särtryck nr 184: "Gängor i ebonit
och liknande material". — Frän avdelningens
kommitté för skruvar och muttrar förelåg vidare ett
yttrande över SMS-särtryck nr 185: "Skruv- och
gänglängder." Avdelningen godkände båda dessa yttranden.
Ordföranden meddelade att "Undervisningsrådet N.
Fredrikssons donationsfond" på donators önskan
kommer att delas mellan avdelningarna för Mekanik och
Industriell organisation från 1937 års ingång.
Mr C. G. Williams höll föredrag över ämnet:
"Recent researches into the wear of motor cylinders."
Föredraget kommer att publiceras.
Kvällens andra föredrag hölls av docent E. Norlin
över "Undersökningar i bil beträffande
cylinderslitningens beroende av olika smörjmedel". Föredraget
kommer att publiceras.
Efter sammanträdet intogs supé, åtföljd av
samkväm. Bn.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll ordinarie julsammanträde på föreningens lokal
onsdagen den 9 december.
Ordföranden, flygdirektör E. ’Sjögren, hälsade
närvarande gäster och ledamöter välkomna. Ordföranden
påminde om amiral A. Lindmans tidigare på dagen timade
bortgång och en tyst hyllning ägnades hans minne.
Till justeringsmän valdes civlingenjör Fr. Berthelius
och professor W. Weibull. — I avdelningen invaldes
civilingenjörerna Hans Niepel och Hugo Martin.
Genom anmälan inträdde i avdelningen civilingenjörerna
Percy Blixen, Fred Lind och Olle Stenberg.
Från avdelningens automobil- ocli motortekniska
kommitté förelåg ett yttrande över den tekniska
sakkunskapen i juridiska frågor berörande motorismen.
Avdelningen beslöt upptaga det föreliggande yttrandet som
sitt eget. —■ Den av avdelningarna för Kemi och
bergsvetenskap samt Mekanik tillsatta kommittén för
behandling av SMS-särtryck nr 185, standardisering av
stålrör för mejeriindustrien, hade inkommit med ett
yttrande, vilket av avdelningen godkändes för vidare
befordran till Teknologföreningens styrelse. — Genom en
remiss hade avdelningen anmodats yttra sig över
SMS-särtryck nr 187, standardisering av rörkopplingar.
Avdelningen uppdrog åt styrelsen att utse kommitterade
för att avgiva förslag till yttrande.
Kvällens båda första föredrag behandlade
brandskydden vid mekaniska verkstäder. Sålunda talade kapten
E. Lindbohm om "Förebyggande brandskydd i mekaniska
verkstäder" och brandchef H. Selldén om
"Eldsläckningsanordningar i mekaniska verkstäder".
Direktör Gustaf Larson lämnade därefter ett
meddelande över "Den nya Volvo-vagnen".
Efter sammanträdet intogs julsupé och vid eftersitsen
hölls sedvanlig Lucia-fest, allt i bästa stämning.
Deltagarnas antal var rekordartat, närmare 100. Bn.
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
