Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
med skjuta över densamma, är det säkerligen ytterst
svårt att få någon jämn medström. Erfarenheten har
också visat, att om förutsättningar för
resonanssvängningar finnas, kunna även vid låga varvtal
vibrationsutslagen bliva sä stora, att de äro direkt störande, trots
att propellerbladen med relativt låg hastighet passera
de olika medströmsskikten.
Å sid. 88 i Skepps b. decembernumret 1932 anför
doc. Hogner, att en av de fördelar man vinner genom
jämnare medström är att, på grund av de mindre
påkänningarna, propellerbladen kunna göras tunnare.
Detta är, åtminstone när det gäller propellermaskinerier
med kolvdrift, en sanning med modifikation. Det har
nämligen visat sig, att det i många fall är nödvändigt
att dimensionera propellerbladen med hänsyn tagen
även till andra faktorer än de påkänningar, som
härröra från vattentrycket. Så har det t. e. visat sig, att
starka lokala vibrationer i propellerbladen kunna
uppkomma, dels genom mindre, kritiska
torsionssvängningar i axlarna och dels genom propellermaskineriets
pulserande moment. Det har därför visat sig
nödvändigt att i många fall betydligt öka propellerbladens
tjocklek utöver vad som t. e. klassificeringssällskapen fordra.
NOTISER
Världens tonnageproduktion år 1935. Enligt Lloyd’?
Registers statistik sjösattes i fjol 69.’/ handelsfartyg om
1302 080 brt, vilket är 338 661 brt mer än år 1934 och
vittnar om en viss återhämtning inom
världsskeppsbyggeriet. Det sjösatta tonnaget utgjordes av (siffrorna
inom parentes gälla år 1934):
Bruttoregisterton
J,19 (331) motorfartyg .. 812 956 ( 563 601) 62,4 ( 58,2)
198 (183) ångare ....... 477 701, (391 176) 36,7 (40,5)
32 ( 22) segelfartyg och
pråmar ____ 11420 ( 12 642) 0,9 ( 1,3)
Blott fartyg över 100 brt äro medtagna, icke heller
några i Ryssland byggda. Det sjösatta
motortonnaget var liksom året förut betydligt större än
ång-tonnaget. Av fjolårets ångtonnage var ca 200 000 brt
avsett för oljeeldning. Bland sjösatta fartyg över 1 000
brt storlek voro 43 st. om 329 083 brt, eller 25,3 % av
totaltonnaget, tankskepp. Longitudinalt byggnadssystem
tillämpades i 29 fartyg om 206 316 brt, av vilka 26 st.
om 190 046 brt voro tankskepp. De sjösatta fartygen
fördela sig på de olika länderna på följande sätt:
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland.. 185 (173) 499 011 (459 877)
Tyskland ..................................78 ( 57) 226 343 ( 73 733)
Japan ........................................177 (155) 145 914 (152 420)
Danmark ................................33 ( 21) 122 095 ( 61 729)
Sverige ....................................32 ( 12) 105 538 ( 49 542)
Holland ....................................48 ( 31) 57133 ( 46 904)
Frankrike ................................10 ( 10) 42 783 ( 15 950)
Förenta ’Staterna ..................14 ( 21) 32 607 ( 24 625)
Norge ........................................23 ( 12) 25 716 ( 18 857)
Italien ......................................10 ( 6) 22 667 ( 26 638)
Brittiska besittningar ________30 ( 16) 11183 ( 9112)
Spanien ....................................7 ( 8) 3 051 ( 18 358)
Danzig ......................................3 ( 4) 2 680 ( 5 073)
Finland ....................................1 ( —) 2 595 ( — )
Belgien ....................................10 ( 4) 1775 ( 831)
Litauen ....................................2 (— ) 470 ( — )
Kina ..........................................1 ( 3) 263 ( 2 130)
Peru ..........................................18 ( —) 250 ( — )
Procent av
totaltonnacet
Tyskland uppvisar en tre gånger så stor
sjösättningssiffra som året förut. Danmark och Sv e r i g e
hava mer än fördubblat sin produktion. Även
Frankrike visar en betydande förbättring, medan
förändringarna för övriga länder äro mindre markerade.
Världsskeppsbyggeriet vid I. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik voro vid slutet av mars 537
handelsfartyg om 1 820 114 brt under byggnad i världen,
vilket jämfört med 393 st. om 1 543 153 brt vid årsskiftet
betyder en ökning med 276 961 brt och jämfört med ett
år tidigare en ökning med 550 580 brt. Fördelningen
på de olika länderna är följande (siffrorna inom
parentes äro motsvarande vid 3. kvartalets slut):
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland 220 (163) 842 361 (743 086)
Tyskland ................ 107 ( 63) 317 053 (254 121)
Japan ................... 40 ( 31) 150 662 (118 610)
Holland ................. 44 ( 36) 146 280 (104 325)
Sverige .................. 28 ( 18) 112 750 ( 94 802)
Danmark ................ 18 ( 19) 55 405 ( 61 085)
Förenta staterna ......... 13 ( 9) 49 760 ( 33 371)
Frankrike ................ 10 ( 11) 49 558 ( 56 078)
Italien .................., 6 ( 6) 25 590 ( 25 590)
Danzig ................... 4 ( 3) 25 260 ( 17 975)
Norge ................... 22 ( 10) 24 544 ( 16 510)
Spanien .................. 12 ( 9) 9 824 ( 9 380)
Belgien .................. 7 ( 7) 5 926 ( 3 067)
Argentina ................ 1 ( 1) 2 550 ( 2 550)
Brittiska besittningar ____ 6 ( 5) 1066 ( 1 978)
Finland .................. 1 ( —) 600 ( — )
Litauen .................. 1 ( 1) 475 ( 475)
Estland .................. 2 ( 1) 450 ( 150)
Kvartalets ökning faller huvudsakligen på
Storbritannien och Irland, Tyskland,
Holland, Japan, Sverige och Förenta
staterna. Förändringarna för övriga länder äro
jämförelsevis små. Siffror för Ryssland saknas
alltjämt.
I fråga om drivkraften utgjordes världsbyggnads-
tonnaget av: Bruttoregisterton
Procent av
totaltonnaget
262 (214) motorfartyg 1 011 523 (897 336) 58,9 (58,2)
252 (167) ångare 739 427 (639 369) 40,6 (41,4)
18 ( 11) segelfartyg och
pråmar 8 232 ( 6 241) 0,5 ( 0,4)
Tanktonnaget under byggnad har under 1. kvartalet
ökats från 59 st. om 438 560 brt till 76 fartyg om
600 896 brt, således med ej mindre än 162 338 brt, och
utgjorde nu 33 % av det totala byggnadstonnaget.
Under 1. kvartalet sjösattes lJ/8 fartyg om 396 676
brt, varav 61,3.% motortonnage och 38,0 % ångtonnage
(124 fartyg om 358 536 brt med 67,8 % motortonnage och
31,9 % ångtonnage under fjolårets sista kvartal, därav i
Storbritannien och Irland ____ 62 fartyg om 194 275 brt
Tyskland ................... 18 „ „ 67 811 „
Japan ....................... 19 „ „ 39 314 „
Sverige ..................... 7 „ „ 32 931 „
Holland ..................... 12 „ „ 21 467 „
Frankrike ................... 3 „ „ 12 805 „
Förenta staterna ............ 5 „ „ 12 467 „
Det under 1. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes
av 257 fartyg om 584 639 brt, varav 67,5 % motortonnage
och 31,e % ångtonnage (203 fartyg om 587 212 brt med
54,4 % motortonnage och 44,8 % ångtonnage under förra
årets 4. kvartal). Därav komma på:
Storbritannien och Irland ... 103 fartyg om 232 523 brt
Tyskland .................. 59 „ „ 132 458 „
Holland .................... 24 „ „ 54 303 „
Japan ...................... 4 „ „ 45 010 „
Sverige .................... 9 „ „ 41 250 „
Förenta staterna ........... 8 „ „ 27 385 „
Danmark ................... 6 „ „ 17 600 „
Vid årsskiftet voro följande sjöängmaskinerier under
arbete:
349 oljemotorer om 962 530 ihk
60 ångturbiner „ 420 945 ahk
235 kolvångmaskiner „ 341 610 ihk
16 maj 1936
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
