Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Innehållsförteckning - Häfte 1. 2 jan. 1937 - Högkonjunkturåret 1936, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Högkonjunkturåret 1936.
Det gångna året har visat en fortsatt markerad
konjunkturförbättring i de flesta länder, trots att den
politiska oron varit om möjligt större än föregående
år och den monetära situationen i ett flertal länder
utlöst sig i kriser med därur följande devalvering.
Även om huvudintrycket av
konjunkturutvecklingen under året är en kraftig fortskridande
förbättring, är bilden dock icke enhetlig. De båda
viktigaste tidigare guldländerna, Frankrike och Schweiz,
ha av allt att döma för närvarande en aning större
arbetslöshet än för ett år sedan. För Hollands del
tycks situationen ifråga om sysselsättningen vara
ungefär densamma som ett år tidigare.
Konjunktur-förbättringen har under det gångna året varit starkast
i U. S. A., men den ekonomiska situationen är
förmånligast i England, de skandinaviska länderna,
Sydafrika, Nya Zeeland och Australien. I England
uppgick antalet arbetslösa i oktober till 1,51 mill., vilket
innebär en minskning gentemot föregående år på 0,31
mill., och antalet sysselsatta arbetare hade samtidigt
vuxit med 0,56 mill. till 11,10 mill.; arbetslösheten är
lokaliserad i England till vissa områden, under det att
t. e. Mellan- och Sydengland äro i det närmaste fria
från arbetslöshet. Denna är starkast inom gruv- och
textildistrikten. I de skandinaviska länderna och
förutnämnda dominions uppgår arbetslösheten nära nog
till endast de ofrånkomliga siffror, som bero på
inneboende tröghet samt kvalitetsförhållanden hos
arbetskraften. Dessa länder befinna sig otvivelaktigt, den
redovisade arbetslösheten till trots, mitt uppe i en
högkonjunktur. Särskilt markerad är denna
produktionsstegring inom kapitalvaruindustrien och
framförallt inom de industrier som tillverka och bearbeta
järn och stål samt inom byggnadsindustrien.
Stålproduktionen har i England under årets elva första
månader varit 20 % i fjol och 1929. De senaste
tre månaderna visade de högsta siffrorna. I
Tyskland har produktionen stigit ännu kraftigare
(gentemot 1929 hela 33 proc.); även där äro de senaste
månaderna de förmånligaste. För vårt lands del
är utvecklingen ännu förmånligare, i det stegringen
för de tio första månaderna utgör 36,8 proc., och
överträffas endast av Ryssland, som mer än
tredubblat sin tillverkning, en utveckling som ju har
sin speciella karaktär. Ehuru förbättringen under
det gångna året även inom denna bransch varit
särskilt stark i U. S. A., har produktionen där
understigit 1929 års med hela 16 proc. Belgien—
Luxemburgs tillverkning, som under årets tre första
kvartal varit något större än i fjol, har
genomsnittligt per månad endast utgjort 73 proc. av
motsvarande månadssiffra för hela 1929 och motsvarande
siffra för Frankrike för de 10 första månaderna var
endast 60,5 proc. Liknande är utvecklingen ifråga
om tackjärn, men ökningen för England och
Tyskland är icke fullt så stark. Till denna
utomordentliga stegring av järn- och stålframställningen i ett
flertal av de viktigaste produktionsländerna har utan
tvivel rustningsindustriens kraftiga uppblomstring
medverkat, måhända dock mindre genom det direkta
behovet av järn och stål för vapen än på grund av
de utvidgningar av de industriella anläggningarna av
skilda slag, som upprustningen framkallat. I
England har detta direkta och indirekta behov lett till
att England icke blott måst avstå från en del av sin
tidigare marknad för dessa produkter för att täcka
den inhemska efterfrågan, utan också måst kraftigt
öka sin import av dessa varuslag. Även om
rustningarna medverkat till att konjunkturkurvan blivit
brantare, torde det näppeligen kunna betvivlas att
konjunkturförbättringen i flertalet länder vilar på.
en betydligt fastare grund, än den rådande
krigspsykosen, som är en följd av diktaturstaternas
speciella kodex för politiskt handlande.
Den gynnsamma konjunkturutvecklingen har
medfört stegrad efterfrågan på en rad industriella råvaror
och de stora massornas genom den ökade
sysselsättningen växande konsumtionsförmåga har lett till, att
efterfrågan på konsumtionsvaror också väsentligt
svällt. Industriens lagerhållning torde med hänsyn
till konjunkturläget i allmänhet stegrats och
krigs-beredskapsåtgärder i form av lagring i ett flertal
länder ha i sin mån bidragit till att öka efterfrågan
på ett flertal produkter.
Den kraftiga torkan i U. S. A. liar bringat upp
vetepriset på en så hög nivå, att man måste gå tillbaka
till 1929 för att återfinna lika höga priser.
Majsnoteringen har samtidigt slagit alla tiders höjdrekord.
Även övriga fodermedel ha gått kraftigt upp, även
om icke på långt när lika mycket som majsen;
medelpriset på den senare låg 75 proc. högre under
november i år än ett år tidigare. Avgörande för denna
utomordentliga stegring på de nämnda cerealerna
har varit den starka torkan i U. S. A., som reducerat
den beräknade skörden, men dock icke starkare, än
att full kompensation och icke obetydligt därutöver
erhålles genom prisstegringen. Denna har varit
starkast mot slutet av året och någon avmattning kan
icke förmärkas på marknaden. Det är emellertid icke
blott cerealerna som gått upp, utan även det mera
tropiska lantbrukets vegetabiliska produkter såsom
kaffe och kakao samt socker (bet- och rörsocker);
även för dessa produkter gäller, att tendensen alltjämt
är fast.
Blypriset liar på sista tiden sprungit upp och
närmar sig 1929 års nivå. Även tennet liar sista
månaderna stigit utomordentligt kraftigt efter att under
större delen av året legat betydligt lägre än under
1935. Medelpriset för november var något högre än
både 1934 och 1935 och man måste gå tillbaka ända
till 1927 för att finna en genomsnittsnotering för
helt år av denna höjd. Kopparn har med obetydligt
bakslag stigit hela året och ligger nu högre än
någonsin sedan 1930. Den amerikanska
tackjärnsnoteringen är tämligen oförändrad mot för ett år sedan,
medan den engelska stigit omkring 7 proc. och den
tyska sjunkit 8 proc. Priset på valsjärn har
samtidigt gått upp i U. S. A. 10 proc. och i England
omkring 8 proc. Av de textila råvarorna ha ull
stigit 10 à 20 proc. Bomullspriset ligger visserligen
något fastare och något högre än vid slutet av 1935,
men stegringen är endast några procent och genom-
16 jak. 1937
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
