- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1937 - Högkonjunkturåret 1936, av Filip Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

den högsta någonsin nådda. Situationen
karakteriseras bäst därigenom, att industriens kapacitet ifråga
om järn- och stålindustrien är utnyttjad till sin
yttersta gräns och att möjligheter att utbygga
industrien ytterligare ifråga om ett stort antal branscher
icke torde vara för handen på grund av brist på
fackarbetare. Å andra sidan har detta utnyttjande
av industriens kapacitet icke medfört fullt
ian-språkstagande av den förefintliga arbetskraften inom
ett flertal branscher. Sålunda torde järn- och
stål-framställningen pågå i så stor utsträckning, soin de
nuvarande resurserna möjliggöra, men likväl råder
inom facket en arbetslöshet på 15 proc. Inom
byggnadsindustrien, som också torde fullt utnyttja sin
kapacitet — den begränsas av tillgången på vissa
fackarbetare — råder en arbetslöshet på 11 proc. och
inom varvsindustrien, som likaledes torde närma sig
sin kapacitets yttersta gräns är arbetslösheten 30 proc.
Denna spetsbelastning inom en rad industrier torde
få anses såsom en direkt följd av rustningarnas stora
omfattning.

Även för Englands del kan man först i år iakttaga
en starkare ökning av sysselsättningen inom
kapitalvaruindustrierna än inom
konsumtionsvaruindustri-erna, sedan utvecklingen tidigare löpt parallell.
Arbetslösheten inom verkstadsindustrien uppgick blott
till 7,0 proc. i oktober mot 9,7 ett år tidigare.
Importen av maskiner har under årets tio första
månader stigit med cirka 1/s gentemot samma tid
föregående år. Särskilt livlig har orderingången
varit inom starkströmsindustrien; indextalet för
oktober i fjol var 93 och för sistlidna oktober 178.
Tillverkningen av personautomobiler steg under
senaste verksamhetsåret 1 oktober—30 september
12 proc. Byggnadsindustrien har under det gångna
året varit synnerligen livlig och väl haft omkring
7 proc. större sysselsättning än under 1935. Av allt
att döma har denna industri under höstmånaderna
nått sin maximala sysselsättning, och en mindre
avmattning torde kunna förväntas under innevarande
år. Konsumtionen av elektrisk kraft var under
oktober omkring 10 proc. större än ett år tidigare,
medan däremot kolförbrukningen icke undergått
någon förändring. Järnvägstransporterna hade
samtidigt ökats 5 proc. Även textilindustrien har
kunnat glädja sig åt en gynnsam utveckling under det
gångna året, och arbetslöshetssiffran inom branschen
är den lägsta på många år. Antalet i full drift
varande bomullsspindlar har stigit till 86 proc. i
slutet av september mot 83 proc. ett år tidigare.

Den utomordentligt stora produktionen av
kapitalvaror för inhemskt behov har medfört ett stort
behov av råvaror, som icke kunnat täckas inom landet,
och importen har härigenom sprungit upp under det
gångna årets elva första månader med icke mindre än
£ 82,9 mill., medan exporten endast kunnat ökas med
ej fullt £ 10 mill. Betalningsbalansens med 72,9 mill.
under de elva månaderna ökade passivitet torde med
ali sannolikhet kunna täckas med stegrade inkomster
från de utländska placeringarna, som ju också blivit
delaktiga av den avsevärda konjunkturförbättringen.
För första gången sedan krisen beräknades för 1935
ett aktivum i betalningsbalansen på 37 mill. pund.
Emissionerna ha icke haft samma omfattning som
under 1935, vilket dock torde sakna samband med
förutnämnda betalningsbalansförhållanden. Fond-

börsernas noteringar liar under årets elva första
månader stigit omkring 13 proc.

Den Blumska regeringens finanspolitik är en direkt
kopia på den Rooseveltska. Genom att icke
balansera budgeten skulle man bringa köpkraften i
marknaden utan att först genom upplåning eller
beskattning beröva näringslivet en lika stor
efterfrågan. Genom diverse åtgärder bringade han upp
arbetarnas nominallöner omkring 12 proc. Genom
de parallella stödåtgärderna för jordbruket
beräknas omkring 7 proc. av förutnämnda lönehöjning
på 12 proc. berövats sin reala innebörd.
Arbetslösheten steg ytterligare. Den tilltagande
misstron mot folkfrontregeringen på grund av
prisstegringen och svårigheterna att täcka statsutgifterna
verkade i hög grad stimulerande på kapitalflykten.
Åtgärderna till bekämpande av densamma visade sig
icke leda till något resultat. Det misslyckade
små-bondslånet, å vilket endast erhölls 4 milliarder mot
beräknade 10, visade omöjligheten att taga
lånemark-naden i anspråk för täckande av biidgetbristerna och
den tilltagande kapitalflykten föranledde regeringen
till att den 26 september förklara, att den ämnade
övergiva guldmyntfoten. Den den 2 oktober
antagna lagstiftningen möjliggjorde en reducering av
guldvärdet med minimum 25,2 och maximum 34.4
proc., medan det verkliga läget nu är omkring 30
proc. devalvering. Förhoppningen om att 60
milliarder tesaurerade francs skulle komma att kunna tagas
i anspråk av statskassan har emellertid svikits. I
vilken utsträckning kapitalet återvänt till Frankrike
kan icke utläsas ur det officiella materialet, men av
allt att döma torde det icke röra sig om större
belopp. Regeringens svårigheter kvarstå, ty misstron
mot den socialdemokratiskt färgade regeringen var
djupare grundad än blott i risken för devalvering.
Tvångsåtgärderna inom näringslivet och det
ringaskydd för äganderätten, som franska staten skänker
medborgarna, framstår givetvis även för den franska
kapitalisten i bjärt kontrast mot vad som gäller i
övriga rättsstater. Någon nämnvärd förbättring av
den ekonomiska situationen, har med hänsyn till den
försvagning av företagarinitiativet, som den
nuvarande regeringspolitiken innebär, icke medfört.
Utförselns värdesiffra steg visserligen ganska starkt
under oktober — dryga 20 proc. — men importen
steg ännu kraftigare såväl absolut räknat som
procentuellt. Någon lösning av de statsfinansiella
svårigheterna har icke devalveringen medfört, bortsett från
den skuldminskning i realvärden räknat som ägt rum.
Konjunkturutvecklingen efter devalveringen
motsvarar, så vitt man hittills kan se, icke förväntningarna.
Den stimulation som devalveringen normalt bort
innebära har uteblivit genom den inrikespolitiska
situationen, som icke inbjuder till nya produktiva åtgärder
från den enskildes sida.

Den lyska produktionen har fortsatt att kraftigt
expandera under det gångna året. De senaste
produktionssiffrorna äro de förmånligaste.
Produktionens omfattning torde vara omkring 10 proc. större
än för ett år sedan. Hela produktionsprocessen är i
högsta grad inriktad på kapitalvaruframställning.
Medan kurvan för dessa industrier visar en kraftigt
stigande tendens löpa kurvorna för
livsmedelsindustrien, njutningsmedelstillverkningen,
läderfabrika-tion- och textilindustrien nära nog horisontalt, och

6

2 jan. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free