Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 jan. 1937 - Kolmarknaden, av Bn. - Notiser - »Vetenskapens triumf», av s. - En destillationsapparat för tjära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
England och Tyskland, Därvidlag stöter man
emellertid på ett annat hinder, som omöjliggör en
ökning-av den polska exporten i någon nämnvärd grad,
nämligen avtalet med England, varigenom, såsom
förut nämnts, den polska kolexporten ställts i
direkt beroende av den engelska kolexportens
storlek.
Ser man kolproblemet ur köparesynpunkt, måste
man tyvärr medgiva, att framtidsutsikterna icke äro
vidare ljusa. Med stor sannolikhet måste man räkna
med ett ökat kolbehov i Europa under 1937. Att
under sådana förhållanden hoppas på en nedgång i
prisnivån torde vara fåfängt. Istället talar mycket
för att en ytterligare åtstramning i densamma
kommer att äga rum. Många gruvor ha redan förfogat
över praktiskt taget hela produktionen för 1937,
varför köpare, som ännu icke köpt behovet för detta
år, säkerligen komma att finna icke endast, att
priserna stigit kraftigt, utan även att svårigheter
föreligga att erhålla de kolsorter, som de vanligtvis
brukat använda. Även de köpare, som täckt behovet
för lång tid framåt, torde göra klokt i att räkna med
sådana leveranssvårigheter, som alltid pläga infinna
sig vid en högkonjunktur. Dylika svårigheter i form
av långa uppehåll för fartygen i lastningshamnarna
ha för övrigt redan börjat uppträda.
Kolfrakterna ha som bekant under sista kvartalet
1936 stigit kraftigt, och en återgång till den under
de senaste åren rådande låga fraktnivån för kol och
koks förefaller knappast sannolik under 1937, i ali
synnerhet som långa uppehåll i lastningshamnarna
bidraga till en skärpning av den rådande knappheten
på tonnage.
Bn.
NOTISER
"Vetenskapens triumf". Under denna jublande
rubrik konstaterar vår norska kollega "Tidskrift for
kjemi og bergsvesen" den avgörande betydelse som
de geofysiska malmletningsmetoderna haft för
upptäckandet helt nyligen av stora kisförekomster vid
Røros, enligt uppgift innehållande % million ton
malm. I fortsättningen pekar man på den ledande
roll som svenska forskare och ingenjörer spelat vid
utarbetandet och fullkomnandet av dessa metoder,
alltifrån den tid då Walfr. Petersson och K. Wallin
år 1906 på Jernkontorets initiativ upptogo de nära
nog i glömska fallna försöken av Daft och Williams,
vilka år 1902 erhållit patent på en metod för
elektrisk malmletning med tillhjälp av växelström.
Sveriges geologiska undersökning förde frågan vidare
genom såväl laboratorie- som fältarbeten åren 1912—
13. Införandet av linjeelektroder i stället för
tidigare använda punktelektroder år 1918 utmärker
ett viktigt steg framåt, och samma år gjordes
av H. Lundberg det första stora malmfyndet i
Sverige med denna metod, vid Kristineberg i
Västerbotten. 1921 tillkom den av K. Sundberg
uppfunna elektromagnetiska metod, som alltmer utträngde
potentialmätmetoderna och redan efter ett par år
skedde en sammanslagning av de bägge
konkurrerande metoderna, den Lundberg—Nathorstska och den
elektromagnetiska, i ett av Svenska
diamantbergborr-nings a.-b. och Centralgruppens emissions a.-b. bildat
företag, A.-b. Elektrisk malmletning, numera
dotterbolag till Svenska diamantbergborrnings a.-b. År
19 24 gjordes så det hittills mest berömda
malmfyndet, upptäckten av Bolidenförekomsterna, på
elektromagnetisk väg. Som bekant bedriver A.-b. Elektrisk
malmletning och dess dotterföretag malmletning och
även salt- och oljeletning snart sagt över hela världen.
I Norge gjordes några experiment av Chr. Münster ■
på 1890-talet, men saken fick falla i glömska. År
19 31 utsändes en stipendiat, ingenjör H. Braecken,
för att studera elektrisk malmletning i U. S. A. Efter
sin hemkomst har ing. B. samarbetat med en särskild
kommission. Det nu gjorda fyndet vid Røros är det
första positiva resultatet av detta arbete. Någon
anledning att tro att Kölen skulle utgöra en geologisk
skiljelinje förefinnes givetvis ej, varför man i vårt
grannland anser sig ha goda förhoppningar att även
inom sina gränser kunna påträffa rika fynd,
motsvarande de i Sverige gjorda. Sveriges försprång på
det bergstekniska området får i första hand hänföras
till historiska, politiska, sociala och socialekonomiska
orsaker. "Industriellt sett er Sverige et gammelt og
tradisjonsrikt land mot vårt. Men vi kan komme
efter — kan hende får vi på malmletningens som på
andre områder av bergsindustrien anledning til å si
med Kiellands skipper Worse: ’Vi kommer sent, men
vi kommer godt, herr kunsel!", slutar vår kollega.
Till detta vilja vi endast efter gammal bergsmannased
önska våra vänner på andra sidan Kölen att hjärtligt
"Glück auf". s.
En destillationsapparat för tjära o. d., som i en del
avseenden avviker från gängse konstruktioner beskrives
i VDI-Zeitschrift nr 38 1936. Tjäran inkommer genom
röret a (fig. 1) i en i destillationsapparaten centralt
anordnad liggande roterande skruvformig behållare.
Genom behållarens rotation matas tjäran i ett tunt lager
mot behållarens motsatta ände varest den utmatas till
apparatens ytterdel, i vilken den flyter i den av pilen
c angivna riktningen och slutligen avgår genom avloppet
cl. I den inre behållaren sker en avdestillering av
lätt-flyktigare beståndsdelar, vilka tillsammans med destillat
från den yttre behållaren ("blåsan") avgå genom det till
vänster å bilden synliga röret. Destillationsapparaten,
Fig. 1. Destillationsapparat tör tjära, a inmatningsöppning, b blåsa, d
avlopp för tjock produkt.
som är inmurad på sätt som framgår av bilden, är direkt
uppvärmd utifrån medelst kol-, gas- eller oljeeldning och
den i ytterrummet befintliga tjockare fraktionen verkar
sålunda såsom värmeförmedlare till den i det inre
skruv-formiga rummet befintliga råtjäran, som skall
uppkon-centreras. Såsom framgår av fig. 2 äro på utsidan av
den roterande inre trumman anbragta särskilda fickor,
vilka verka såsom ösanordningar, varigenom den heta,
tjocka tjäran fördelas i ett tunt lager såväl på
innerväggen av den yttre direkteldade pannan som på
ytterväggen av den inre roterande cylindern.
30 jan. 1937
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
