Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 30 jan. 1937 - Trafik och teknik, av N. Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
givet i större utsträckning än vad som f. n. är fallet
ordnas vid en hel del ställen, men det finnes många
järnvägskorsningar, där en dylik planfri korsning
ej kan ordnas av rent ekonomiska skäl. Det kan
vid dylika korsningar tagas i övervägande,
huruvida icke anordnandet av en särskild ’’escape-road"
skulle kunna vara lämplig. Speciellt vid halka,
alltså vintertid, torde en sådan väg kunna förhindra
inträffandet av en del olyckor. En förare kan mycket
väl observera att ett tåg närmar sig, men han kan
på grund av vägbanans beskaffenhet ej hinna stanna
fordonet. Finnes då en dylik väg till förfogande,
på vilken han kan föra in vagnen, torde en olycka
kunna undvikas.
Vårt lands läge rent klimatiskt sett medför även
en del trafikproblem. Nu är den tiden länge sedan
förbi, när bilarna ej användas under vintern. För
att fordonen skola kunna framföras på våra
vintervägar fordras att plogningen är ordnad på ett
rationellt sätt. Betydelsefulla framsteg äro där gjorda
under de senare åren, men säkerligen kan hela frågan
om snöplogningen behöva upptagas till en allsidig
teknisk granskning. Säkerligen kan på ett dylikt
sätt ytterligare uppslag framkomma och nya
plog-konstruktioner bliva en följd därav. Speciellt torde
denna fråga vara av betydelse ur militär synpunkt.
Vårt försvarsväsende är ju till mycket stor del
mo-toriserat och ju längre utvecklingen går, desto mera
motorfordon erfordras för vår armé. De stora
huvudvägarna hållas givet öppna på vintern, men det är
nödvändigt att de motorfordon som användas för
försvarsändamål även skola kunna framföras på
andra vägar, vägar som normalt ej äro plogade.
För detta ändamål erfordras lämpliga
plogkonstruktioner, som skola kunna drivas av fordonen eller av
särskilda traktorer. Dessa plogar behöva en helt
annan konstruktion än de normala, beroende på att
de hava att arbeta sig igenom snötäcken av
betydande tjocklek på mycket korta tidrymder.
Även våra plogade vägar kunna erbjuda en del
intresse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Så t, e. är ju
halkan ett av de svårare problemen. Det är för
närvarande ordnat så, åtminstone på de större
vägarna, att en sändning av vägbanan äger rum, när
halka kan befaras. Men denna sändning sker ej
alltid på ett sätt som ur trafiksäkerhetssynpunkt är
önskvärd. Mycket ofta tillgår sändningen så, att
de patruller, som sköta denna, för hand utsprida
sand på vägbanan. Härigenom kommer sanden att
ligga fläckvis på vägbanan. Ett fordon som kör
på en dylik väg är säkerligen utsatt för större risker
ur slirningssynpunkt än om vägbanan ej vore sandad.
Skulle man på en dylik väg t. e. behöva företaga
en inbromsning kan i det ena ögonblicket ett eller
ett par av hjulen träffa en sandad del, under det
att de andra hjulen befinna sig på isgatan.
Härigenom blir sladdning lätt en följd. För att
sändningen skall medföra en trygghet ur
trafiksäkerhets-synpunkt, måste den därför utföras så att sandtäcket
sprides fullkomligt jämnt över hela vägbanan och
över hela vägbanans bredd. Härför erfordras
tekniska anordningar för utspridandet av sanden, alltså
särskilda sandningsapparater, som skulle finnas
monterade på de bilar, som hava att sköta denna detalj.
Ytterligare ett annat problem, när det gäller
vinter-körningen, är anordnandet av lämpliga slirskydd.
Enligt vår motorfordonsförordning skall, när halka
är att befara, fordonet vara försett med lämpliga
slirskydd. De glidskydd som f. n. stå till förfogande
äro snökedjor av en del olika konstruktioner. Många
uppfinnare ha varit verksamma på detta område och
många olika konstruktioner av snökedjor ha sett
dagens ljus. Men ännu så länge har detta problem
ej varit upptaget till en ingående teknisk granskning
över de förutsättningar som finnas för att erhålla
ett tillfredsställande glidskydd. Någon slutgiltig
lösning av detta problem, om det ens är möjligt att
ernå en sådan, kan endast nås på det sätt att detta
problem upptages till en ingående teknisk
granskning. Härför erfordras betydande resurser både rent
forskningsmässigt och även ekonomiskt. Hittills har
utvecklingen endast skötts av en del firmor och
privatpersoner, och någon sammanfattning av de
erfarenheter som så ha blivit gjorda kan knappast ha
blivit följden.
Ett annat av de tekniska problem som har
betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt är frågan om
fordonens belysning. Stora ansträngningar nedläggas
utomlands på att lösa denna fråga, och det är
att hoppas att en definitiv lösning kan bliva
följden inom en rätt snar framtid. Här erfordras
dock betydande tekniska ansträngningar för att
minska olycksrisken. I samband med frågan om
belysningen kan även nämnas de önskemål män har
beträffande den allmänbelysning som bör ordnas på
våra gator och utfartsvägar. Denna fråga är f. n.
under utredning ur rent teknisk synpunkt av en
särskild kommitté.
Vid ett studium av de trafikolyckor, som inträffa,
får man ofta ej klarhet i vad orsaken har varit vid
samtliga olyckor. Enligt den erfarenhet som
föreligger speciellt från Amerika torde dock ett stort
antal av olyckorna kunna förklaras därigenom ätt
föraren varit koloxidförgiftad. Någon utredning av
dessa frågor har ännu ej blivit igångsatt i vårt land,
men man får hoppas att den tid ej är alltför
avlägsen, då en genomgående undersökning av vårt
bilmaterial ur denna synpunkt kommer till stånd.
Denna fråga har ju tidigare vid ett par tillfällen
varit föremål för behandling i Teknisk tidskrift,
varför här endast kan hänvisas till dessa uppsatser.1
Säkerligen torde koloxiden på sitt konto hava flera
olyckor än vad t. e. alkoholen har. Alkoholen har ju
speciellt i vårt land blivit ingående studerad och stora
ansträngningar gjorts att nedbringa de olyckor som
ha varit förorsakade av alkoholpåverkan av föraren.
Ovan har jag endast berört några av de tekniska
problem som erfordra en utredning ur
trafiksäkerhetssynpunkt. De uppgifter som en sådan utredning
kommer att möta bli säkerligen betydligt flera än
vad som här ovan är uppräknat.
I samband med de många trafikmål som nu
förekomma vid domstolarna uppträder även
önskvärdheten av en mera enhetlig teknisk behandling av
frågorna. För en tid sedan fanns i Teknisk tidskrift
en artikel2 av direktör Ragnar Liljeblad i denna
fråga, som inriktade uppmärksamheten på den olik-
1 Gasdöden vid ratten, av civilingenjör N. Gustafsson,
h. 47, 1935. Koloxidindikatorer, Automobil- och
motorteknik, h. 3, 1936.
2 Vad bör menas med skyldig i trafikmål? av direktör
Ragnar Liljeblad, h. 52, 1936.
30 jan.-1937
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
