Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 13 febr. 1937 - Litteratur - Insänd litteratur - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Insänd litteratur.
Lärobok i värme- och sanitetsteknik tör tekniska
skolor och yrkesskolor samt självstudium, av K. J. A.
Albihn. Stockholm 1936. Förl. P. A. Norstedt och
söner. Pris Kr. 9: 50.
Svenska betongkalendern årgång 1936. Stockholm.
J. Mauritz’ förl.
Kooperativa idéer och spörsmål, av Anders orne
(andra omarbetade upplagan). Stockholm 1936.
Kooperativa förbundets bokförl. Pris kr. 2: 50.
Kris, köpkraft, reallöner, av Axel Uhlén. Malmö
1936. Framtidens bokförl. Pris kr. 2.
Det privata näringslivet i tvångshushållningens tid,
av Eli F. Heckscher, (Föredrag hållna inför Svenska
ekonomiföreningen.) Stockholm 1936. A.-b.
Nordiska bokhandeln i distribution. Pris kr. 1.
Från atom till universum, av Patjl Karlson.
Stockholm 1936. Bokförl. Natur och kultur. Pris kr. 6: 50.
Självkostnadsberäkningens standardisering (med
hänsyn tagen till den kalkylerade bokföringen hos
Volvo, SKF, Asea och L. M. Ericsson), av Albert ter
Vehn. Stockholm 1936. P. A. Norstedt & söner i
distribution. Pris kr. 4: 25.
Teknisk-ökonomisk översikt over Norges
Elektrisi-tetsforsyning. Meddelelser fra Norges Vassdrags- og
Elektrisitetsvesen). Oslo 1936. Pris kr. 1.
Kalender für Gesundheits- und Wärmetechnik,
utgiven av Otto Ginsberg. München 1937. Förl. R.
Oldenbourg. Pris Rm 4: 50.
Hallenbauten, av Carl Kersten. Leipzig 1936. Förl.
Walter de Gruyter & Co. Pris Rm 1: 62.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Eskilstuna
har under den gångna hösten hållit tre sammanträden.
Vid mötet den 13 oktober höll tekn. dr Ragnar Woxén
ett föredrag om "Knivars eggskärpa och provning".
Detta ämne, som hade samlat ett 70-tal intresserade
åhörare, har av dr Woxén behandlats i en artikel i
Teknisk tidskrift, Mekanik 1936, häfte 7.
Den 10 november hölls ett sammanträde, vid vilket,
efter diverse föreningsärenden, hölls ett föredrag av
bergsingenjör Per Odelberg om "Snabbstdl och dess
värmebehandling". Efter en kort historik över
snabbstålens utvecklingshistoria, klargjordes
strukturförändringarna vid snabbstålets härdning med hjälp av
strukturbilder. Dessutom beskrevs värmebehandlingens
utförande, åtgärder till förhindrande av ytavkolning vid
härdning och vikten av riktig anlöpning samt
skärförmågans beroende av dessa faktorer. Diskussion följde
och det synnerligen trevligt framförda och innehållsrika
föredraget uppskattades tydligen av det 80-tal åhörare,
som infunnit sig. Senare följde gåssupé och samkväm
med sång av kapten Aaröe.
Den 5 december höll föreningen sitt årsmöte, varvid
val av styrelse och funktionärer för nästa år företogs.
Till ordförande efter direktör V. Landqvist, som avsagt
sig uppdraget, valdes direktör Herman Nilsson. I övrigt
fick styrelsen följande sammansättning: v. ordf. dir.
Rudolf Domellöf, sekr. och skattmästare bergsingenjör
Elias Hermelin, v. sekr. civilingenjör Nils Ekstein samt
rektor Max Grenander och direktör Rickard Dahlgren.
Ersättare: ingenjör Carl O. Lindqvist och ingenjör
Hjalmar E. Nilsson. Revisorer: överingenjör John Elg och
ingenjör Einar Kullberg. Ersättare: direktör Arvid
Hamrin. Klubbmästare: ingenjör Knut Almqvist och
bergsingenjör Finn Söderlund. Arbetsutskott: överingenjör
Elis Nilsson, sammankallande, bergsingenjör John A.
Ljung, baningenjör Håkan Insulander.
Sedan föreningsärendena voro avslutade, tolkade
disponent Arvid Nilsson föreningens tacksamhet till den
avgående ordföranden dir. Landqvist och framhöll vilket
gagnerikt arbete han utfört under de 20 år han verkat
inom föreningen, därav 10 år som sekreterare och 5 år
som ordförande. Ej nog med att föreningens
medlemsantal ökat betydligt, utan föredragen hava valts så, att
intresset hållits uppe och sammanträdena varit flitigt
besökta. Direktör Herman Nilsson tackade å styrelsens
vägnar.
Efter en paus tog direktör Landqvist till orda och
talade om teknikens inverkan på världsläget och
konjunkturerna, om rationaliseringen, om
Eskilstunaindustrien och om Tekniska föreningens verksamhet under
det nu tilländalupna arbetsåret.
Därefter överlämnades ordet till disponenten friherre
G. De Geer, som i ett synnerligen medryckande och
intresseväckande föredrag om: "Aktuella problem inom
svensk järnhantering" redogjorde för denna viktiga
närings ekonomiska förutsättningar och svårigheter just
nu. Talaren uppehöll sig bl. a. vid skrotets betydelse i
modern handelsjärnstillverkning, bristen på tackjärn och
skrot för närvarande och särskilt den knappa tillgången
på träkol. Situationen försvåras i synnerhet genom
massaindustriens ökade anspråk på råmaterial och den
av statsmakterna ekonomiskt uppmuntrade
vedeldningen. Kolbesparing genom övergång till 100 %-ig
sinterbeskickning är ju av viss betydelse, de elektriska
masugnarna äro däremot ingenting att bygga på,
snarare då järnsvamptillverkning, som kan anses tekniskt
löst, ehuru de ekonomiska förutsättningarna endast
tillfälligtvis torde vara för handen.
Beträffande konjunkturläget framhöll
föredragshållaren, att vi i den nuvarande högkonjunkturen passerat
produktionsökningens stadium, nu befinna oss i
prisstegringens skede och senare hava att vänta
kreditåtstramningens. Ett bakslag är helt naturligt att
emotse, men ej förrän 1938 eller omedelbart därefter, såvida
inga politiska förvecklingar kullkasta alla beräkningar.
Enligt talarens åsikt torde dock ej denna kris bliva av
svårare karaktär än de som inträffade åren 1901, 1907
och 1913. Man borde akta sig för radikala
patentmediciner mot denna kris, utan låta utvecklingen ha sin
lugna gång, varvid dock alla häftiga prisrörelser böra
motarbetas.
Beträffande förhållandet mellan järnhanteringen och
de järnförädlande industrierna i vårt land, hava
rollerna under det senaste årtiondet blivit ombytta emot
förr. Tidigare utgjorde det svenska kvalitetsstålet den
fasta grund på vilken vår maskinindustri uppbyggde sin
ställning på världsmarknaden. Numera är det
verkstädernas högt förädlade produkter i form av maskiner,
verktyg, kullager etc. som möjliggöra en stor del av vårt
ståls export.
Sedan föredragshållaren vederbörligen avtackats,
överlämnades ordet till tekn. dr Sven Brennert, som
redogjorde för: "Nyare synpunkten’ på metallers
korrosion." Med hjälp av apparater och ljusbilder
åskådliggjordes vilka förhållanden, som bidraga till metallernas
korrosion och vilka möjligheter man har att skydda
metallytorna. ’Särskilt påpekades, att vid syrors angrepp
på metaller spelar deras egen sammansättning och
ojämnheter i denna mycket stor roll. Däremot har det
vid korrosion i vatten visat sig, att det genom
oxidation bildade ytskiktet är av större betydelse som katod
och orsak till lokalströmmar. Detta förhållande
illustrerades tydligt av ett experiment, varvid luftinblåsning
kring den ena av två lika järnelektroder i samma
elektrolyt, åstadkom en elektrisk ström med den luftade
elektroden som katod.
Efter föredragen följde supé och samkväm, vari ett
hundratal personer deltogo. Den avgående ordföranden
hyllades ytterligare. Ur underhållningsprogrammet må
59 13 febr. .1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
