Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1937 - Hindersmässan, av Bror Orton - Notiser - Arbetsstudiekonferens - Tekniska föreningar - Sundsvalls tekniska förening, av G. R. - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Talaren redogjorde för olika sätt att uppställa
balansräkningar och de olika syftena med de olika
uppställningarna. Han behandlade ingående de principer,
som vanligen ligga till grund för balansräkningar för
olika sorters företag, och huru dessa utformas i
praktiken, men också vilka principer, som borde ligga till
grund, och huru de borde utformas. Han tillrådde att,
innan balansräkningen utfördes, noga övertänka, vad
den bör visa och huru den bör visa det önskade samt
därefter åstadkomma, att den även komme att visa, vad
den borde. Genom ett dylikt tillvägagångssätt skulle
mycken klarhet vinnas, många missvisningar,
misstolkningar och för företagen skadliga tillfälliga inflytelser
undvikas samt onödiga och otjänliga ingrepp besparas
och företagen kunna föra en lugnare och sundare
ekonomisk tillvaro. Bror Orion.
NOTISER
Arbetsstudiekonferens anordnad av IVA:s
kommitté för arbetsstudier och Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstitut kommer att hållas den 8—10
april 1937 i Stockholms handelskammares
sessionssal, V. Trädgårdsgatan 9, enligt följande program.
Torsdagen den 8 april öppnas konferensen, då
överingenjör Tarras Sällfors lämnar meddelanden rörande den
av IVA:s kommitté för arbetsstudier publicerade
enhetliga terminologien för arbetsstudieteknik, varefter
föredrag hållas av överingenjör O. Warne om
"Psykologiska synpunkter att beakta vid arbetsstudier" samt
om "Psykotekniska prövningsmetoder och
arbetsstu-dierna" av chefsingenjör K. H. Stenhane. Därpå
följer överläggning rörande båda psykologiska
föredragen. Fredagen den 9 april tala dipl.-ing. H.
Ager om "Arbetsstudieavdelningens uppgifter och
organisatoriska inordnande i företaget" och
överingenjör E. Bergendal om "Betygsättning av
arbetsprestationen under arbetsstudiet". Efter lunchpaus blir det
överläggning angående Bergendals föredrag och
därefter föreläser civilingenjör J. Lagerman om
"Spilltidsstudier inom industrien. När bör arbetaren ha
ekonomiskt vederlag för spilltiden?" Lördagen den
10 april hållas tvenne föredrag av civilingenjör D.
Bergstrand och ingenjör H. Jönsson om "Arbetsstudier
vid reparationsarbeten" resp. "Är det nödvändigt med
alla nu förekommande typer av arbetsstudieprotokoll,
eller kan en standardisering ifråga om uppställning
och utformning därav tänkas?" Sedan överläggning
om de bägge senaste föredragen hållits avslutas
konferensen. En av dagarna anordnas gemensam
middag i restaurant Rosenbads festvåning. Angående
anmälningar och avgifter för deltagande i konferensen
se särskild annons på annat ställe i detta nummer.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Sundsvalls tekniska förening
sammanträdde den 19 dec. 1936 å hotell Knaust
under ordförandeskap av kapten Ragnar Larson.
Ett 50-tal medlemmar voro närvarande. 4 nya
medlemmar invaldes i föreningen.
Vid sammanträdet förrättades val av styrelse och
revisorer för år 1937. Styrelsen fick följande
sammansättning: civilingenjör H. Wahlsten, ordf.,
ingenjör A. Arvedson, v. ordf., civilingenjör G. Rosfors,
sekr., linjeingenjör S. Ahlbom, v. sekr., ingenjör C. G.
Tempelman, skattmästare och klubbmästare, ingenjör
A. W. Bergöö, v. klubbmästare, och disponent C.
Elieson. Suppleanter blevo: kapten P. Hallström och
civilingenjörerna E. Nyberg och H. Wadell. Till
revisorer omvaldes civilingenjör A. Lindén och ingenjör
P. Sätterström med ingenjör A. Nisses som suppleant.
Årsavgiften fastställdes till 10 kr. Medlemmar
under 30 år betala dock 5 kr. och äro under
inträdes-året befriade från årsavgift.
Myntdirektör Alf Grabe höll därpå ett synnerligen
intressant och av medlemmarna uppskattat föredrag,
belyst med skioptikonbilder, över ämnet: "Ett ocli annat
om mynt, mått och vikt."
Sedan ordf. avtackat föredragshållaren följde
gemensam supé och samkväm, varvid ordf. kapten
Ragnar Larson, som på grund av
stadgebestämmelserna med innevarande år avgår ur styrelsen, blev
hjärtligt avtackad.
G. R.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade lördagen den 16 januari sitt årssammanträde å
Gillet i Uppsala, varvid stadgeenliga ärenden
förekommo. Styrelsens och revisorernas berättelser
godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Till ny ordförande valdes civilingenjör Gustav
Hörsta efter gasverksföreståndare Oscar Rising, som
undanbett sig förnyat uppdrag. Till vice ordförande
valdes civilingenjör Einar Karsvik och till
sekreterare och kassaförvaltare mätningsingenjör Erie
Nohldén. Till övriga ledamöter av styrelsen valdes
professor Gunnar Torstensson och civilingenjör Ernst
Adler. Styrelsesuppleanter blevo civilingenjör Harald
Åkerblom och elektricitetsverksföreståndare Ossian
Lidforss. Till medlemmar i valnämnden utsågos
civilingenjörerna Orvar Sturzenbecker och Ernst
Engstrand samt ingenjör Simon Lindsjö med ingenjörerna
Sven Johansson, Olof Mannberg och David
Nordenman som suppleanter. Till revisorer omvaldes major
Hjalmar Bylund och disponent Sten Sjöstedt med
civilingenjör Rupert Danielsson som suppleant. Till
klubbmästare utsågs major Gustaf Ingelman och till
materialförvaltare ingenjör Olof Mannberg.
Ingenjör Thure Gyllenberg, som tillhört styrelsen
sedan år 1920, därav i sju år som sekreterare och i
tre år som ordförande, valdes enhälligt till
föreningens hedersledamot.
Vid sammanträdet, som bevistades av ett femtiotal
medlemmar, höll kapten Werner Gyllencreutz,
Uppsala, ett mycket intressant föredrag om "Hetvattnets
användning inom värmetekniken".
Inledningsvis lämnade föredragshållaren en
kortfattad redogörelse för centralvärmeanläggningar i
allmänhet och för deras verkningssätt. Vid sädana
anläggningar, som arbeta med ett tryck betydligt
överstigande atmosfärstrycket, kan man använda sig av
såväl ånga som vatten med en temperatur avsevärt
överstigande 100°C. Hetvattensanläggningar utvisa
en mycket god värmeekonomi och ha för övrigt sådana
egenskaper, att de med fördel kunna användas även
vid de allra största värmebehov, t. o. m. då det gäller
att centralisera uppvärmningen av en hel stad.
Föredragshållaren redogjorde utförligt för de tekniska
detaljerna i de olika system, som kommit till
användning, och beskrev en del anläggningar av olika
storlek, som han varit i tillfälle att studera. Särskilt
78
27 febü. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
