Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1937 - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Sundsvalls tekniska förening, av G. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kr. komma på femte plats men ligga järnmalm och
järn med siffrorna 92 och 82 ganska nära. Det har
emellertid funnits år, då lantmannaprodukterna
bidragit mera i det totala exportvärdet än t. e.
järnmalmen. Man tänker sig nog i allmänhet, att vår
modernärings produkter i stort sett förbrukas inom
landet och så är det ju också, men den mindre del,
som vi kunna undvara, har under gångna tider haft
stor betydelse för vår handelsbalans.
Härefter gav talaren en detaljerad översikt över
de olika lantmannaprodukternas andel i totalexporten
samt lämnade i detta sammanhang en redogörelse för
den av Malmö hamndirektion 1933 uppförda
kontrollstationen och dess förnämliga kylrumsanläggningar.
Slutligen omnämndes värdet av totala exporten av
lantmannaprodukter inklusive spannmål. Normalt
borde man för närvarande kunna räkna med 50—100
mill. kr. per år. Denna varugrupp hävdar sig således
väl som den femte i ordningen, varför dess
bevarande och främjande alltid blir ett viktigt
riksintresse. Ty det är en gammal sanning, att om
bonden har det bra, så har hela landet det bra.
Härefter höll ingenjör Berglund föredrag över ämnet
"Mekaniseringeti inom jordbruket".
Inledningsvis gav talaren en historisk översikt över
den tekniska utvecklingen inom jordbruket. Ända
in på 1800-talet voro redskapen ytterst primitiva.
Plog, harv, vält och handredskap voro till mitten av
1800-talet de enda redskapen, men senare delen av
1800-talet kännetecknades av en kraftig utveckling.
1850 har angivits som skiljegränsen mellan
produktionen för hand och det mekaniserade jordbruket.
1800-talet gav för övrigt jordbrukarna sådana redskap
som den självbindande slåttermaskinen,
radsånings-maskinen, plog av stål m. m.
Under 1900-talets första decennium framkommo
icke så många nya slag av maskiner, utvecklingen
bestod i en allmännare anskaffning av vad som redan
fanns. Det andra decenniet kännetecknades av att
elektriska kraftnät utbyggdes under kristiden över en
mycket stor del av landsbygden, och vidare av
traktorns framträdande för bogsering av redskap över
fälten. Under de tredje och fjärde decennierna är
särskilt att nämna förbättringar på transportområdet.
Tal. påpekade vissa förändringar å arbetsfordonen,
bl. a. luftgummiringarnas ökade användning och
fördelarna därav. Det fjärde decenniet karakteriseras
även av att maskiner och redskap undan för undan
blivit allt allmännare använda. Det torde icke finnas
något land i Europa, där lantbruksmaskiner begagnas
så allmänt som i Sverige. Omkring 1920 funnos i
Sverige ett tusental traktorer, i år uppskattas antalet
till 11 000. Jordbruksmaskiner inköpas här i landet
för 20—25 mill. kronor per år. Det är sålunda
avsevärda belopp, som härigenom tillföras en annan
näringsgren samt handeln.
Tal. stannade något vid betydelsen av
mekaniseringen inom jordbruksarbetet. Maskinerna ha
frigjort en del arbetskraft, som övergått till hantverket
och industrien. Med hänsynen till kvaliteten av det
utförda arbetet blir maskinarbetet bättre än
handarbetet, intensivare. Det medför minskade
skördeförluster. Och lönenivån har kunnat följa med uppåt,
om än långsammare än inom industrien. Att
mekaniseringsproblemet är ytterst komplicerat för
jordbruket och alldeles särskilt i Sverige med dess
förhållandevis små brukningsdelar i jämförelse med de
stora spannmålsproducerande länderna framhöll tal.
även.
Beträffande flertalet maskiner i det mindre
lantbruket kan icke påvisas en siffermässigt vunnen
räntabilitet. Maskinerna ha starkt bidragit till att göra
arbetet inom jordbruket angenämt och även intres-
sant. Den s. k. flykten från landsbygden skulle vara
mycket större, om jordbrukarna hade varit hänvisade
att fortsätta med det tunga och dåligt betalda
jordbruksarbetet.
Tal. slöt med att framhålla, att jordbruket och
industrien på grund av sitt varuutbyte äro intimt
förbundna med varandra och därför ha ali anledning att
stödja varandra.
Föredragen, som belystes med skioptikonbilder, de
flesta grafiska framställningar, mottogos med livliga
applåder.
överingenjör Engblom avtackade föredragshållarna,
anknytande till vad den senaste föredragshållaren
yttrat om industrien och jordbrukets gemensamma
intressen. Detta var närmast anledningen till att dessa
föredrag anordnats av Tekniska förbundet. Tal.
uttalade förhoppningen om att de medlemmar av
hushållningssällskapet som infunnit sig, ansågo sig
berikade genom kvällens föredrag. Efteråt intogs en
trevligt arrangerad gemensam supé.
överingenjör Engblom frambar sitt tack för det
förtroende, som ånyo visats honom, då han nu för
trettonde gängen blivit väld till förbundets
ordförande. Han tackade styrelsekamraterna, särskilt
sekreteraren. Vidare talade han för de tre
närvarande hedersledamöterna, framhållande betydelsen
av deras deltagande, då de unga teknici, som
förbundet önskade samla, därigenom kunde få blicken
öppen för att förbundet hade något av värde att ge
dem. Tal. gav uttryck åt förbundets glädje över att
ha kunnat få till stånd föredrag, som givit detsamma
anledning att inbjuda representanter för
modernäringen. Han höjde en tacksamhetens bägare för
aftonens föredragshållare.
Å dessas vägnar besvarades skålen av hamndirektör
Edlund, som utbringade en skål för Tekniska
förbundet i Borås och särskilt dess ordförande.
Under kvällens lopp gav "Mr. John" en livligt
senterad trolleriföreställning.
Landshövdingen frambar gästernas tack till
Tekniska förbundet. Tal. framhöll, att det vore i hög
grad tacksamt att i dessa trakter, där båda
näringarna så intimt från början samarbetat, tala om
industriens och jordbrukets gemensamma intressen. Här
har industrien utgått från jordbruket och så
småningom växt om detta. Vi alla, som ha med jordbruket
att skaffa, äro tacksamma för den uppmärksamhet,
som på sätt som skett från Tekniska förbundet, ägnats
åt det gemensamma arbetet. Tal. frambar å
hushållningssällskapets vägnar ett tack för den inbjudan, som
kommit dem till del av Tekniska förbundets styrelse,
och främst dess ordförande, vilken tagit initiativet.
Tal. hoppades att detta skulle vara inledningen till
gemensamt dryftande av frågor, som kunde vara av
gemensamt intresse. Han tackade även å egna och
övriga hedersledamöters vägnar för vad kvällen bjudit
av allvarligt värde och glatt efterspel, konstaterande,
att alla voro glada och belåtna.
Wm.
Sundsvalls tekniska förening
sammanträdde lördagen den 13 februari å W:6 under
ordförandeskap av civilingenjör H. Wahlsten.
Efter en del föreningsärenden höll direktören i
Fera, civilingenjör Edy Velander ett föredrag
betitlat "En ingenjör som turist i U. S. A."
Föredragshållaren skildrade sina intryck från en resa i Amerika
förra hösten i samband med bevistandet av den stora
världskraftkongressen. Framställningen formade sig
till en instruktiv bild av teknikens segertåg i U. S. A.
Bland annat redogjorde talaren för de väldiga
dammbyggnadsarbeten och de jättestora kraftstationsanlägg-
90
6 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
