Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1937 - Försvar, teknik och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
3 APRIL UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 14
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Försvar, teknik och industri. — Det utrikespolitiska kvartalet, av Riitger Essén. – Svenska
teknologföreningens anställningscentral. — Notiser. — Beriktigande. — Sammanträden.
Försvar, teknik och industri.
Teknologföreningens årsmöte gick till
väsentlig del i det tekniska försvarets
tecken. Det inledande föredraget i detta
aktuella och av alla med stort intresse
omfattade ämne hölls av major Birger
Hetl-qvist.
Teknisk tidskrift återgiver här
föredraget in extenso för att i följande
nummer fortsätta publiceringen med övriga
föredrag och diskussionsinlägg.
Låt oss för ett ögonblick antaga, att vi äro
förflyttade tjugofem år tillbaka i tiden och i stället för
år 1937 skriva t. e. 1912. Det stora kriget och vad
därefter följde ligger ännu fördolt bakom framtidens
slöja. Idyllens solsken strålar till synes över vår
världsdel; men ovädersmolnen hava dock tornat upp
sig vid horisonten. Nationerna göra i ökat tempo
sina härar och flottor beredda inför den urladdning,
som kan komma, Och förberedelserna präglas helt
naturligt av den uppfattning, som råder om
karaktären hos en stundande kraftmätning, nämligen att
den kommer att bliva intensiv — men kort,
Om vid den tidpunkten ett ämne, närmast
motsvarande det här valda, skulle upptagits till
behandling, är det nästan säkert, att titeln blivit en annan.
Sannolikt hade den då lytt: "krigsmaterielen och
tekniken" eller något snarliknande och innehållet
skulle väl närmast formats som en exposé över olika
slag av krigsmateriel, dessas konstruktion och
tekniska beskaffenhet, möjligen med några blickar på
de skönjbara utvecklingstendenserna. En dylik
framställning skulle säkerligen hava tämligen väl
motsvarat den då till dags rådande uppfattningen om
spörsmålets innebörd. En exposé av antydd natur,
som givetvis även här kunde erbjuda åtskilligt av
intresse, skulle dock säkerligen nu endast uppfattas
som en redogörelse för ett avsnitt inom ett vida
större sammanhang. Problemställningen har blivit
en annan, fältet har vidgats. Sambandet mellan
försvaret, tekniken och industrien har erhållit en annan
och djupare innebörd än tidigare.
Att här närmare analysera alla de drivande
orsakerna härtill är uteslutet. De väsentliga
anledningarna äro säkerligen kända, men några må dock för
sammanhangets skull i korthet bringas i erinran.
Det har inledningsvis sagts, att uppfattningen före
världskriget tämligen allmänt var den, att en
stundande kraftmätning skulle bliva våldsam men kort.
Med denna uppfattning var det helt naturligt, att de
materiella förberedelserna begränsades till att förse
krigsmakten med den bästa materiel, som tekniken
kunde bjuda och detta till en omfattning — dvs. med
ett mobiliseringslager — som ansågs tillfyllest för
det väntade, korta kriget. Med hänsyn till detta
betraktelsesätt framstår det även som förklarligt, att
man icke vidtog några åtgärder för en industriell
massproduktion av krigsmateriel och än mindre
fölen mobilisering av nationens alla produktiva krafter.
Handlingssättet var, som en följd av den rådande
åskådningen, utan tvivel logiskt. Säkert är emellertid
även, att åskådningen själv icke var logiskt grundad.
Den vilade på ett felaktigt bedömande av såväl de
moderna vapnens verkan som den tekniska och
industriella utvecklingens återverkan på krigföringen.
De gjorda antagandena blevo även snart korrigerade
av händelsernas egen utveckling. Lång tid hann
sålunda icke förgå, innan en allmän ammunitions- och
materielkris inträdde, kampen drog ut på tiden ocli
innan den var till ända, hade omvandlingen skett från
"folket i vapen" till "nationen i krig". Här kan det
även vara på sin plats att erinra om att den tekniska
utvecklingen efter världskriget, icke minst
manifesterad i de moderna flygstridskrafternas tillkomst,
än mer accentuerat det moderna krigets totalitet.
Det är även väl känt, hurusom de flesta stater, vilka
önska se om sitt hus för att icke än en gång utsättas
för överraskningar, ägna alla sidor av
försvarsberedskapen den största uppmärksamhet. Ja, det till synes
paradoxala, men för tidens allvar betecknande har
inträffat, att produktionslivet på sina håll i avsevärd
omfattning satts på krigsfot redan före ett krig. Det
råder väl knappast något tvivel om sambandet mellan
försvarsberedskapssynpunkterna och de fem- eller
fyraårsplaner, som sett dagen.
Efter en i försvarshänseende lång
depressions-period fick vårt land sistförflutet år en ny
försvarsordning. Dennas militära innebörd i fråga om
organisation, utbildningstid, anslag till materiel etc. torde
genom broschyrer och upplysningar i dagspressen
vara tämligen väl känd. Men försvarsproblemet
innefattar, som tidigare antytts, i våra dagar oändligt
många fler spörsmål än de rent militära. Att här
behandla alla dessa och då främst hela det område,
som med vår terminologi benämnes "den ekonomiska
försvarsberedskapen", är uteslutet. Här skall i
fortsättningen endast beröras vissa frågor, som
sammanhänga med den tekniska och industriella sidan av
problemet. Men även med denna inskränkning tvingar
utrymmesbegränsningen till en synnerligen stark
förkortning. Det är endast möjligt att göra ett
3 april 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
