Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 24 april 1937 - Omorganisationen av Chalmers tekniska institut, av H. B—d. - Skånska cementgjuteriet 50 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
kostnader ökas från nuvarande cirka 370 till
omkring 475 studerande per år.
De båda högskolorna skola likställas ifråga om
inträdesfordringar och studietidens längd, varvid de
i detta avseende gällande bestämmelserna vid
tekniska högskolan i Stockholm bliva normgivande.
Med avseende på behovet av lärarkrafter vid den
nya högskolan hade de sakkunniga föreslagit, att
antalet professorer skulle ökas från nuvarande 13
till 15 samt att dessa i lönehänseende skulle
jämställas med professorerna vid tekniska högskolan.
Ecklesiastikministern anser också att professorerna
vid de båda högskolorna skola vara likställda i
lönehänseende, men med hänsyn till pågående utredningar
inom 1936 års lönekommitté finner han tidpunkten
nu icke vara lämplig för framläggande av förslag i
denna riktning. För närvarande föreslås därför
endast inrättandet av en professur i byggnadsteknik
med samma löneförmåner som de, vilka f. n. gälla
för institutets övriga professorer.
Den nya högskolan föreslås erhålla benämningen
Chalmers tekniska högskola och i konsekvens härmed
skulle den nuvarande tekniska högskolan benämnas
tekniska högskolan i Stockholm.
Institutets övergång till högskola föreslås äga rum
från och med ingången av budgetåret 1937/1938.
För den nya högskolans del innefattar de
sakkunnigas förslag även ett omfattande ny- och
ombyggnadsprogram, för vars realiserande beräknats
erforderliga anslag å tillhopa omkring 6.5 mill. kr.
Som redan antytts föreslås Chalmers tekniska
instituts lägre avdelning ombildad till ett tekniskt
gymnasium, vilket skulle benämnas tekniska
gymnasiet i Göteborg och inordnas i det allmänna
systemet för den tekniska undervisningens bedrivande.
Det nya gymnasiet skulle inrättas från och med nästa
budgetår eller från samma tidpunkt, som den högre
avdelningen skulle förklaras för teknisk högskola.
II. B—cl.
Skånska Cementgjuteriet 50 år.
Namnet Skånska cementgjuteriet är en arkaism i
dubbelt måtto, ty det är i våra dagar fråga om
varken cementgjutning eller någon firma med
speciell landskapsbetoning. Ur den lilla
cementgjuteri-verkstad, som upprättades i Malmö 1887, har
Sveriges första och största entreprenörfirma i
väg-och vattenbyggnadsfacket utvecklat sig och dess
verksamhet omspinner nu hela landet. Då bolaget
i dagarna firar sitt femtioårsjubileum, finner Teknisk
tidskrift anledning att rikta sin hyllning till bolaget
som en god representant för det svenska
entrepre-nörväsendet.
På 1880-talet funnos endast enskilda byggmästare,
som åtogo sig entreprenader. Att döma av en
diskussion i Byggnadssamfundet år 1885 var deras
anseende kanske icke alltför högt. Där skräddes icke
orden om "sig s. k. byggmästare" som med hjälp av
okunniga biträden drevo byggnadsyrket uteslutande
som en för tillfället särdeles vinstgivande affär. Detta
olidliga förhållande accentuerade man än ytterligare
genom att påpeka det glädjande undantaget, att det
fanns flera byggmästare och entreprenörer, som voro
redliga och skickliga. Deltagarna i diskussionen
R. F. Berg. Henrik Holmberg.
voro samtliga av den åsikten, att byggmästarna borde
få utbildning — dock icke så mycket, att de började
fuska även i arkitektyrket!
Äran av att hava startat Skånska cementgjuteriet
och givit dess verksamhet den första utformningen
tillkommer två män, ingenjören R. F. Berg i Skånska
cementaktiebolaget saint dåvarande löjtnanten
Henrik Holmberg. Berg såg problemet ur
cement-fabrikantens synpunkt. Han fann att exporten var
oproportionerligt stor i jämförelse med förbrukningen
inom landet. Det gällde därför att lära folk att gjuta
cement, och detta mål kunde säkrast nås genom
utbildning av yrkesarbetare, söm skulle skickas landet
runt för att leda arbeten och undervisa andra. Så
tillkom kärnan av en verkmästarekår, som Skånska
cementgjuteriet i synnerhet och svenska byggare i
allmänhet kunnat vara stolta över. Holmberg var
väg- och vattenbyggare och för honom var
entreprenören icke blott byggmästaren utan även den
tekniska rådgivaren. Genom ett flertal utländska resor
höll han sin tekniska kunnighet på en hög standard,
särskilt på sanitetsteknikens område.
Holmberg lämnade bolaget efter 8 år. Berg in-
Olof Kjellström. Gösta Malm.
184
10 april 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
