Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 8 maj 1937 - Den kemiska forskningens informationscentral (Maison de la Chimie, Paris), av Dagmar Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
8 MAJ UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 19
O
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Den kemiska forskningens informationscentra], av amanuensen Dagmar Odqvist. — Ekonomisk
översikt. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Den kemiska forskningens informationscentral.
(Maison de la Chimie, Paris.)
Av amanuensen DAGMAR ODQVIST.1
Tekniska litteratursällskapets huvudintresse är,
såsom man kan läsa i stadgarnas första paragraf,
"frågor rörande... granskning, klassificering och
förtecknande av teknisk litteratur samt distribuering
av upplysning om teknisk litteratur". Som vi veta
har detta intresse manifesterat sig i många land och
på många av vetenskapens och teknikens områden.
Även internationella sammanslutningar ha intresserat
sig för saken. I ett fall har detta resulterat i
sammanställandet av en handledning i ämnet "Projet
de guide international de la documentation" utgiven
1935 av Institut international de coopération
intel-lectuelle (I. I. C. I.), ett av N. F:s arbetande organ.
Såsom framgår av titeln är detta blott ett preliminärt
förslag. Det skulle i fullbordat skick tryckas under
loppet av år 1936. Enligt ett meddelande den
18 februari i år kommer den emellertid endast att
utgivas såsom extranummer till "La coopération
intellectuelle" antagligen någon gång i sommar. I
detta arbete finner man beskrivning på vad en
litteraturtjänst är, vad den arbetar för och hur den bör
organiseras. Litteraturtjänst kallar man här "centre
de documentation" och eftersom redan A. Predeek i
sitt föredrag "Teknisk-vetenskaplig
litteraturupplysning", översatt av bibi. H. S. Lindstedt (TLS
skriftserie. Nr l)2 använt ordet dokumentationscentrum,
kommer jag att här begagna mig av denna term. Jag
tillåter mig att inledningsvis meddela den definition,
som gives av termen i "Projet de guide ...":
Ett dokumentationscentrum är en systematiskt
ordnad sammanslutning av organ, som kan ställa en
allmän eller specialiserad, komplett eller partiell
dokumentation till intresserades förfogande. Det
samlar, granskar och distribuerar upplysning om
dokument oeh förutsätter samarbete emellan:
1) ett organ, som samlar, registrerar och
klassificerar dokument (bibliotek, arkiv, museer etc.),
2) ett organ, som granskar dokument och drar ur
dem det, som är lämpligt för framställande av
reper-torier, innehållsförteckningar, tidskriftsöversikter,
abstraktspublikationer etc.,
3) ett organ, som ställer dokumentationen till
allmänhetens förfogande antingen muntligen eller
skriftligen i form av enstaka eller löpande
publikationer, reproduktioner, översättningar etc.
1 Föredrag hållet vid Tekniska litteratursällskapets
årsmöte den 23 mars 1937.
2 Teknisk tidskrift. Årg. 66 (1936), h. 22.
På kemiens område finnes redan en väl utbildad
internationell organisation för dokumentation, och
då jag under en vistelse i Paiis nyligen hade
tillfälle besöka Maison de la Chimie, skall jag i det
följande redogöra för vad kemisterna gjort för att
behärska och tillgodogöra sig den mängd av
publicerade forsknings- och erfarenhetsrön, som göras
inom deras område.
Union Internationale de la chimie puré et appliquée
konstituerade sig i juli 1919.1 I den första
internationella konferensen i Kom 1920 deltogo tolv
länders delegerade, och vid nästa konferens i Bryssel
1921 voro följande länder anslutna till unionen:
Argentina, Belgien, Canada, Danmark, Frankrike,
Förenta staterna, Grekland, Italien, Japan,
Jugoslavien, Monaco, Nederländerna, Norge, Polen,
Portugal, Rumänien, Schweiz, Spanien, Storbritannien,
Tjeckoslovakien och Uruguay. I samband med den
9:e konferensen i Haag 1928 förberedde
Sovjetunionen, Tyskland, Ungern och Österrike sin
anslutning till unionen, och den 10 nov. 1930 beslöt Sverige
att inträda, vilket skedde genom ett svenskt kemiskt
råd, Svenska nationalkommittén för kemi.2 Union
internationale de chimie, som den numera kortare
heter, uppdelade från början sitt arbete på olika
kommissioner. Den ägde tidigt en kommission för
bibliografisk dokumentation, vilken vid konferensen
i Cambridge 1923 framförde olika önskemål. Det
första var att unionen skulle göra en rundfråga
angående redan förefintliga kemiska
dokumentations-centra i världen, det andra att dessa centra skulle
i möjligaste mån tillämpa samma arbetsmetoder som
andra institutioner inom bibliografien närliggande
område, nämligen som Institut international de
biblio-graphie i Bryssel3 och Souscommission
bibliogra-phique de la Société des Nations i Paris. Vidare
önskade man bland annat att varje land skulle
upprätta en förteckning över sina kemiska periodica.4
Det skulle dröja rätt länge, innan dessa önskemål
blevo förverkligade. Först 1932 fördes saken mera
märkbart framåt, då den expertkonferens, som före-
1 Union internationale de la chimie puré et appliquée.
Comptes rendus de la le conférence, Home 1920. Paris u. å.
2 Svensk kemisk tidskrift. Ärg. 42 (1930), nr 12.
3 Heter numera Institut international de documentation
(I. I. D.).
4 Chimie & Industrie. Vol. 10 (1923:2), p. 4.
8 maj 1937
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
