- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
222

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 22 maj 1937 - Notiser - Läderremmar tillverkade av på högkant ställda läderbitar, av s. - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Västerås stads tekniska verk 1861—1936, av s.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

mes, vartill kommer att remmens gallerartade
konstruktion icke medger uppkomsten av
friktionsned-sättande luftbolster mellan rem och skiva.
Härigenom kunna dylika remmar göras avsevärt smalare
än vanliga remmar för ett visst kraftbelopp, varjämte
axelavståndet kan väsentligt förkortas. De i remmen
ingående delarna (remsor, bitar) äro hopfogade
medels tvärgående nitar, vilka ligga parallellt med
remskivornas axlar. Nitarna komma sålunda icke i be-

Fig. 1. Drivrem av högkantställda
läderbitar för pumpverk. Effektbelopp 90 hk.

röring med remskivorna. Genom att nitarna icke
genomgå hela remmen utan endast hopfoga
remelementen parvis, blir remmen även böjlig i sidled, sä
att den kan användas på såväl flata som välvda skivor.
Konstruktionen medför därjämte, att remmarna kunna
skarvas utan limning i s. k. ändlösa längder. Enligt
uppgift arbetar remmen fullkomligt ljudlöst och sparar
5—8 % i drivkraft genom sin stora böjlighet gentemot
vanliga läderremmar. Skarvstötar saknas ävenledes
och gången uppgives bli synnerligen jämn på grund
av att remmen icke "pendlar". I fig. 1 visas en
anordning för drift av ett pumpverk, varest tidigare
spännrulle måst användas tillsammans med vanlig
rem. Den överförda effekten är 90 hk. s.

LITTERATUR

Insänd litteratur.

Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm, läroåret
1936—1937. Stockholm 1937. K. L. Beckmans
boktryckeri. Pris 2 kr.

Om tekniska beräkningars rationalisering samt
om dimensionsanalyser för modellförsök, av Jarl
Kuusinen. Utgiven av Svenska Tekniska
Vetenskapsakademien i Finland (meddelande nr 10, 1936).
Helsingfors 1936.

Våra grannländers näringsliv, av Sven Swedbekg.
Stockholm 1937. Kooperativa förbundets bokförlag.
Pris 3 kr.

Tariffboken, utgiven av Svenska
elektricitetsverksföreningen. Stockholm 1937.

Rational Design of Pile Foimdations, av C. P.
Vetter, (Technical Memorandum No. 5 31). Utgiven
av United States Department of the Interiör, Bureau
of Reclamation, Den ver, Colorado 1936.

Coinmercial A. C. Measurements, av G. W. Stub-

dings. London 1937. Chapman & Hall förl. Pris
15 sh.

österreichisches Patentgesetz, av Friebel-Pulitzek,
Berlin 1936. Carl Heymanns förl.

Blätter für Geschichte der Technik, utgiven av
österreichischen Forschnngsinstitnt für Geschichte der
Technik. Wien 1936. Julius Springer förl. Pris
Rm. 3: 60.

Technische Oberflächenkunde, av Gustav Schmaltz.
Berlin 1937. Julius Springer förl. Pris Rm. 43: 50.

Zehnteilige Einflusslinien für durchlaufende Träger,
av Georg Änger. Berlin 1937. Wilhelm Ernst &
Sohn förl. Pris Rm. 7: 50.

Elektrische Starkstromanlagen, av Emil Kosack.
Berlin 1937. Julius Springer förl. Pris Rm. 9:-—.

Gasmaschinen und Kompressoren mit Wasserkolben,
Entwicklungsgedanken und Erfahrungen, av G.
Stau-ber. Berlin 1937. R. Oldenbourg förl. Pris Rm. 9: 80.

Seehafenbau, av F. W. Otto Schulze. (Lieferung 3
[Bogen 11 bis 15], Lieferung 4 [Bogen 16 bis 20]).
Band II. Ausbau der Häfen. Berlin 1937. Wilhelm
Ernst & Sohn förl. Pris Rm. 4: 15.

Bokanmälan.

Västerås stads tekniska verk 1861—1936,
jubileumsskrift författad av Sven Drakenberg, på uppdrag
av Västerås vatten- och gasverkstyrelse, Västerås 1936,
191 sid.

En ironiker har nyligen sagt, att högkonjunkturen
avspeglar sig i det stora antalet utkommande
jubileumsskrifter. Eller kanske var konstaterandet icke
ironiskt menat. Hur som helst, säkert torde det fä
anses som en lycklig tillfällighet, att så mänga
industriella företags jubileer just råka infalla under denna
för dylika "extravaganser" gynnsamma tidpunkt, ty
härigenom berikas vår tekniska historia med en mängd
värdefulla uppgifter, som det vore för sent att söka
insamla vid en senare tidpunkt då de som voro med
"från början" inte längre stå till förfogande med
förstahandsuppgifter. De flesta jubileer det här är
fråga om beröra tiden från ungefär mitten av förra
århundradet tills nu; det är i allmänhet 50- och
75-årsjubileer det gäller. Det rör sig sålunda om ett
tidsavsnitt som industrihistoriskt sett hör till en av
de mest intressanta epokerna i den moderna
civilisationens historia. Aldrig blir detta mera slående klart
än när man bläddrar i en minnesskrift av här
föreliggande slag. Gas, vatten, elektricitet, avlopp —
hart när okända begrepp för blott en mansålder
sedan. Kan ett modernt samhälle existera en enda
dag utan dessa hjälpmedel? Vad bleve det av ali
vår moderna hygien utan de floder av vatten, som
vattenverken förse våra hushåll med, vilken stab av
"husslavar" skulle krävas för att ge oss en bråkdel
av den komfort som gas- och elverk för en relativt
ringa penning förskaffa oss? Den roll, som de
kommunaltekniska verken spelat och spelar för det
moderna samhällets utformning är av sådan
genomgripande betydelse att deras tillkomst och första
utveckling är väl värd att hugfästas tillsammans med
minnet av dem som hängivet arbetat i deras tjänst
till samhällets fromma. Det har krävts både
framsynthet och klok sparsamhetsanda för att mången
gång få det hela att "gå ihop". Och inte så litet
tålamod och beredvillighet från skattedragarnas sida
heller, för att bringa våra mestadels från början tämligen
oansenliga städer i den lyckliga belägenhet, som de
överlag nu äro. Så blir ofta en dylik minnesskrift
ett äreminne ej blott över ett kommunalverk och dess
styresmän och tjänare, utan över hela det samhälle,
som blomstrar i kraft av vad fädren ville och
verkade. Författaren är att lyckönska till att ha kunnat
åstadkomma en så livfull bild av Västerås stads tek-

222

22 maj 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free