Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 29 maj 1937 - Industriens brandförsvar, av Torsten Mohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig:. 2. Större osektionerad fabrik av sten och oskyddat järn. Observera eldens demolerande inverkan på järnkonstruktionen.
brandsäkra mellanbottnar. Brandmurar måste dragas
upp över yttertaket. I oskyddat trä utförda
byggnader kunna även sektioneras med brandmurar, vilka
emellertid då ej endast skola genombryta yttertaket
utan även ytterväggarna.
Det är för en brandsäker byggnad nödvändigt att
densamma i stort sett är homogent byggd. En
byggnadsdel av eldfarligare art, t. e. med trämellanbottnar
eller med oskyddad järnkonstruktion, minskar
avsevärt värdet hos övriga, bättre delar. Är en byggnad
utförd i olika konstruktioner måste dess
motståndsförmåga mot eld mätas efter den svagaste
byggnadsdelen. Ett eldsutbrott i den svagaste byggnadsdelen
för nämligen ofta med sig stora skador på de bättre
delarna. En viss avvikning i homogeniteten kan dock
understundom bliva nödvändig så till vida, att
platser, där särskilt eldfarlig verksamhet bedrives, måste
skyddas starkare, dvs. byggnadssättet ställes i
proportion med graden av eldfarligheten, vilket, om man
så vill, också kan betraktas som en form av
homogenitet.
Att järnet i oskyddat tillstånd är ett ur
eldsäkerhetssynpunkt synnerligen dåligt byggnadsmateriel
börjar dess bättre bliva allmänt känt.
Efter gjorda prov har Statens provningsanstalt
indelat vissa byggnadskonstruktioner i olika
brandtekniska klasser, vilka införts i anstaltens meddelande
nr 66. Var och en, som har med industriens
byggnadsverksamhet att göra, rekommenderas detta
planmässigt uppställda arbete.
Planering och byggnadssätt äro de indirekta
medlen för vådeidens begränsande. De direkta medlen
äro eldsläckningsåtgärderna, vilka kunna uppdelas i:
1) Lättare eldsläckningsmateriel;
2) Tyngre eldsläckningsmateriel;
3) Eldsläckningsorganisation;
4) Vattenförsörjning;
5) Fasta eldsläckningsinstallationer;
6) Alarmanordningar.
Lättare eldsläckningsmateriel föres numera i mark-
naden i många olika former och för olika ändamål.
Det gäller att i varje särskilt fall välja den rätta
materielen. För att kunna göra detta fordras ej endast
att känna till eldsläckningsmaterielens verkningssätt
utan även eldens egenskaper.
För att eld populärt uppfattat skall uppstå och
underhållas erfordras tre omständigheter, vilka
samtidigt måste vara för handen, nämligen ett brännbart
ämne, syre och höjd temperatur. Följaktligen kan
också elden oskadliggöras på tre olika sätt, antingen
genom att det brinnande föremålet undanskaffas från
en riskabel omgivning till en plats, där dess närvaro
ej utgör någon fara (lämpning), eller ock genom att
syret hindras tillträde (kvävning) eller slutligen
genom att temperaturen återställes till normala
förhållanden (kylning). Eftersom vi i vårt dagliga liv
ständigt äro omgivna av både brännbara ämnen och
syre, är ju praktiskt sett temperaturstegringen det
onormala förhållande, som orsakar elden. Det är
därför rätt naturligt att kylning blir det
släcknings-sätt,, som mest kommer till användning.
De brinnande ämnena kunna vara antingen gasfor
tniga, flytande eller fasta.
Gaser.
Gasformiga ämnen distribueras antingen genom
rörsystem eller från behållare, där de komprimerats.
Inomhus utströmmande brännbar gas kan endast
oskadliggöras genom att gastilloppet strypes. Genom att
blott på ett eller annat sätt avlägsna (blåsa ut) lågan
är faran ej avvärjd utan snarare förhöjd, ty
explosionsrisk föreligger alltid, då gasen blandas med luften.
Behållare med komprimerad gas utgör en stor risk
vid eldsvådor. Då dessa behållare för svetsnings- och
skärningsändamål ävensom i form av s. k. flaskgas
för vanlig uppvärmning bliva allt vanligare, förtjäna
de att uppmärksammas mer än vad hittills varit
fallet. På ställen, där de permanent begagnas, böra de
helst omslutas brandsäkert. Behållarnas flyttbarhet,
en av deras tekniska fördelar, är emellertid ur brand-
228
29 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>