Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 29 maj 1937 - Brandskydd och brandpremier, av Einar Lindbohm - Brandskydd genom sprinklers, av Gösta Fant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
dustriföretag som av någon anledning "stå
självrisk" i avbrottsavseende. Gäller det att uppgöra en
kalkyl rörande de premiebesparingar som kunna
ernås genom en eller annan brandskyddsåtgärd, bör
man uppenbarligen även taga i betraktande
åtgärdens inverkan på avbrottspremierna, vare sig dessa
verkligen utbetalas för en försäkring eller de
innehållas på grund av självrisk.
Avbrottspremierna basera sig av naturliga själ i
väsentlig grad på brandpremierna. I den mån de
senare nedbringas genom brandskyddsåtgärder
sjunka också kostnaderna för avbrottsförsäkringen.
Sådana fall kunna t. o. m. inträffa då vinsten i
avbrottspremier blir proportionsvis större än
beträffande brandpremier. Hithörande problem äro emellertid
för icke fackmannen ganska svåra att bedöma,
varför här ännu en gång må framhållas lämpligheten
av att konsultera försäkringsgivaresidan, innan
några mera omfattande tekniska brandskyddsåtgärder
vidtagas.
Den uppmärksamme läsaren av förestående
översikt över sambandet mellan brandskydd och
brandpremier torde ha observerat, att detta inbördes
förhållande regleras av enbart tekniska faktorer
såsom byggnadssätt, maskinella anordningar,
arbetsprocesser, brandsläckningsattiralj etc. I själva
verket är det ju dock så att det personliga inflytandet
— det må gälla ledningen eller arbetarstammen —
spelar en oerhörd roll för ett industriföretags större
eller mindre effektivitet och framgång. Denna
självklara sanning, som dagligen gör sig gällande vid
jämförelse industriföretag emellan, kan tyvärr icke
tagas i betraktande då det gäller brandpremiernas
tillmätande för ett enskilt industriellt företag.
Försäkringsbolagen måste inskränka sig att inregistrera
alla de tekniska detaljerna vid varje etablissement
enligt sitt tariffsystem, som ej inrymmer några
personlighetskoefficienter.
Allt brandskydd och alla säkerhetsföreskrifter till
trots utvisa brandskadeannalerna skrämmande siffror
på vad slentrian, slöhet, vårdslöshet och slarv kostat
i penningar och människoliv. På många håll utövas
— det må villigt erkännas — en efterföljansvärd
tillsyn över alla de små ordningsdetaljer som
konstituera begreppet brandskydd i egentlig mening, men
i alltför många fall brister det betänkligt i
motsvarande avseende. Det är tyvärr sannolikt, att
lättheten att få brandförsäkring liksom
premiesättningens nödtvungna åsidosättande av
personlighetsfaktorn här och var bidragit att förslappa
ansvarskänslan. Brandpremierna för industrien i dess
helhet måste därför — liksom skadorna — utgå med
belopp som det tekniska brandskyddet till trots,
ligga vida över vad som borde kunna vara fallet.
Det måste ur nu nämnda synpunkter understrykas,
att strävan efter de egna brandpremiernas
nedpressande icke bör få bliva tillfyllest, då det gäller
uppgörandet av en enskild industris
brandskyddsprogram. Må industriens målsmän fastmer beakta det
allmänna, omvårdande brandskyddets betydelse,
trots möjligheten att — på grund av
tarifferings-systemets ofullkomlighet — genom enbart tekniska
åtgärder köpa sig lägre brandpremier.
Brandskydd genom sprinklers.
En orientering om automatiska vattensprinklers och det nya "Mulsifyre"-systemet.
Av civilingenjör GÖSTA FANT.
De ständigt återkommande industrieldsvådorna,
som särskilt under föregående år i stor utsträckning
förhärjade svenska industrier och orsakade förluster
för många millioner kronor, torde säkerligen
föranleda många förutseende industriledare att fråga
sig vad som kan göras för att på mest effektiva sätt
skydda sig mot den ständigt förefintliga risken för
eldsvådor och det lamslående av driften för längre
eller kortare tid, som i regel är en följd av större
eldsvådor. Svaret på denna fråga är enligt den
opartiska sakkunskapen: automatiska vattensprinklers.
Det är ju så, att varje begynnande eldsvåda kan
släckas med en pyts vatten, förutsatt att detta sker
just vid utbrottet. Sprinklerna göra just det arbetet
fast på ett mera rationellt sätt. Att de automatiska
sprinklerna även varit framgångsrika i att bekämpa
utbrytande eldsvådor visar bäst den statistik, som
samlats under en tidrymd av mer än 50 år. En
engelsk sprinklerfirma, som utfört mer än 75 000
sprinkler-installationer över hela världen och i alla
slag av risker, har emottagit ca 35 000
eldsvåderapporter, utvisande en medelförlust per eldsvåda av
ca 1200 kronor (inkl. vattenskadorna), en
utomordentligt låg siffra med tanke på att textil-, kvarn-
och träindustrien i stor utsträckning ingår bland de
rapporterade eldsvådorna. I själva verket är den
angivna medelsiffran lägre än 1 200 kr., ty det har visat
sig, att, i de fall släckning skett utan några
förluster, underlåta ofta resp. industrier att insända
rapport.
En annan, mer detaljerad statistik, som utarbetats
av förutnämnda sprinklerfirmas organisation i
Frankrike, torde vara av intresse, då den ger en god bild
av den låga förlustsiffran inom sprinklade industrier.
Den avser tiden 1890—1930 och gäller för de av
förutnämnda firma utförda installationerna i Frankrike.
Tabellen visar vilken utomordentlig säkerhet mot.
eldsvåda, som vunnits i de sprinklade riskerna, ty
för varje 1000 francs försäkringsvärde ha endast
uppstått skador för 0,30 francs under en tidrymd av
41 år och inom risker till ett försäkringsvärde av ca
12,5 milliarder francs. Det är ett intressant faktum,
att erfarenheterna från Amerika under samma
tidsperiod, men omfattande ca 60 gånger större
försäkringsvärde, ge exakt samma förlustsiffra som den
för Frankrike. Det finns två starka skäl för att
antaga, att ovan angivna förlustsiffra kommer att
sjunka med tiden, ty hittills ha i första hand de
240
29 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
