- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
276

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 19 juni 1937 - Notiser - Kompoundplåt av nickelpläterat stål, av s. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation, av O. K. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Personalnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekmsk Tidskrift

ständighet och kunna svetsas, lämpligen med ren
nickelsvetstràd. På grund av den obetydliga
potentialskillnaden mellan nickel och nickel-järnlegeringar
blir svetsfogens korrosionsbeständighet hög. I
Förenta staterna användes behållare av nickelpläterad
stålplåt till en början för framställning av
tankvagnar, avsedda för transport av koncentrerad
järn-och kopparfri natronlut till konstsilkefabriker.
Sedermera har detta konstruktionsmaterial slagit igenom
för tillverkning av vakuumapparater för indunstning
av alkalilut, blandningskärl för cellulosaacetat,
behållare för blekvätskor och näringsmedelslösningar
m. m. Materialets mångsidiga användning framgår
av fig. 1 och 2. Fig. 1 visar en autoklav framställd
av nickelpläterad stålplåt, under det att fig. 2 visar
svetsade rör av samma material avsedda för 8 atm
tryck. Rören äro framställda genom att den på
insidan befintliga nickelpläteringen först svetsats
utifrån, varefter stålmanteln tillslutits genom svetsning.

s.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Industriell ekonomi och
organisation höll sitt ordinarie värsammanträde i Karlstad
den 24 april 1937 och hade inbjudits till Värmländska
bergsmannaföreningens 89:e årsmöte. Den ärevördiga
Bergsmannaföreningen utövade ett oförlikneligt
värdskap, och sammanträdet kommer att inregistreras som
ett av avdelningens "stora" sammanträden utanför
Stockholm. Föredragen behandlade synnerligen aktuella
och, som det av diskussionen framgick, även brännbara
ämnen.

överingenjör Olof Kärnekull höll ett
inledningsanförande om "Planering inom stålindustrien", disponent Sixten
Nilsson hade ett intressant föredrag om "Framställning
av gjutjärnsgods och nyare användningsområden
därför", överingenjör R. Wijkander höll föredrag om "Något
om martinugnen system Maerz". Slutligen hade
forst-mästare K. Lindman ett kort inledningsanförande
angående "Aktuellt om milkolningen".

Samtliga föredrag komma att publiceras i
Värmländska bergsmannaföreningens annaler. O. K.

Skånska ingenjörsklubben
höll den 16 april under presidium av ordföranden
bergsingenjör Inge Erichs ett talrikt besökt sammanträde pä
Kungsparkens restaurang i Malmö. Till detta
sammanträde hade inbjudits Geografiska föreningen i Lund och
styrelsen för Sydsvenska geografiska sällskapet. Med
lemmar av dessa korporationer hade också talrikt
infunnit sig med professorerna Helge Nelson och Axel
Moberg i spetsen. Från Dansk Ingeniørforening hade
infunnit sig aftonens föredragshållare ingeniør Otto
Kierulff och kommuneingeniør Jens Johansen, båda med
fruar. Sedan ordföranden hälsat de närvarande
välkomna och meddelat, att styrelsen till ordinarie medlemmar
av klubben invalt direktör Hugo Agrell och civilingenjör
Sven Telenius, höll ingenjör Kierulff ett med omkring
90 utmärkta ljusbilder illustrerat föredrag om "Den
Transiranske Jerniane". Talaren började med en kort
historisk framställning av Persiens öden från dess
storhetstid för 2 500 år sedan, då Persepolis var huvudstad.
Vackra bilder visades av de kvarstående ännu
imponerande ruinerna. Efter månghundraårigt förfall under
arabers och mongolers välde reste sig landet åter under
dugliga härskare. På 1600-talet blev Ispahan huvudstad
och på 1700-talet den nuvarande: Teheran. Denna
ligger på en trädlös torr högslätt men genomflytes av vat-

ten från de närbelägna Elbursbergen. Vattnet ledes .i
stora rännor i gatorna och användes till bevattning i
sådan utsträckning, att lummiga trädgårdar blomstra, oak
tat intet regn faller på hela sommarhalvåret. När
Persiens nuvarande härskare tog makten, befann sig
landet i fullständigt beroende av England och Ryssland
samt på randen till ekonomisk ruin. På 10 år har Riza
ur detta kaos skapat ett rike, som för att bryta med det
förgångna heter Iran. Särskilt har
kommunikationsväsendet varit föremål för Rizas omsorger. Det största
företaget på detta område är järnvägen från Kaspiska
havet till Persiska viken. Först fick ett
tyskt-ameri-kanskt konsortium hand om arbetet, men då intet
resultat visade sig efter två år, befriades konsortiet från
uppdraget, och perserna togo själva itu med problemet.
Deras förmåga räckte dock icke, och så avslöts kontrakt
med den danska firman Kampmann, Kierulff och Saxild
samt den svenska Nydqvist & Holm, som skulle leverera
lokomotiv. Danskarna åtogo sig byggandet av 1 000 km
järnväg på 6 år, därav sträckan från Kaspiska havet till
Teheran skulle vara färdig efter 4 år. Varken Riza
eller någon annan perser lär ha trott, att de skulle lyckas,
men i februari i år ångade det första tåget från
Kaspiska havet in på Teherans järnvägsstation, omkring 3
månader tidigare än den kontrakterade tidpunkten.
Firman fungerar som rådgivande och planläggande, men
arbetena utbjudas i regeringens namn på entreprenader.
Danska, norska och svenska ingenjörer till ett antal av
100 anställdes, medan arbetareskarorna uppgått till
40 000 man. Från kusterna vid banans båda ändar
stiger den till 2 000 m höjd i en terräng, varom endast det
ypperliga bildmaterialet kan ge en föreställning.
Bergväggarnas branta form och lösa beskaffenhet medförde
ofta ras. På vissa ställen måste betongbroar slås över
till synes fast mark, emedan jorden befinner sig i sakta
glidande ungefär som en glaciär. Terrängens stigning
var så brant, att banan på en mängd ställen måste
läggas i långa serpentiner, så att man på bilden såg tre
parallella järnvägar på olika höjdnivå. På 125 km
funnos 150 tunnlar om sammanlagt 60 km längd. På ett
ställe passerar banan en dalbotten med höga
bergväggar, bildande en kanjon, som vissa årstider fylles med
vatten till 50 m djup. Järnvägen är förlagd inuti ett
betongrör, över vilket vattenmassorna rusa fram.
Temperaturen på den södra byggnadsplatsen stiger ej sällan
tili 55 grader. Till ingenjörernas rekreation byggdes
ett sanatorium på 3 000 m höjd och för de infödda
arbetarna ett helt system av större och mindre sjukhus.
Skildringen var genom det rikhaltiga och förstklassiga
bildmaterialet lika intressant ur geografisk som ur
teknisk synpunkt. Talaren betonade även det utmärkta
samarbetet mellan ingenjörerna från de tre nordiska
länderna. Efter föredraget intogs supé. Vid samkvämet
efteråt höllos tal av ordföranden, ing. Kierulff, prof.
Nelson m. fi. Sångkören sjöng under ledning av
ingenjör G. Gunnarson ett flertal nummer, däribland den
danska nationalsången. Aftonen var synnerligen lyckad.

F. M.

PERSONALNOTISER

Civilingeniör Robert Malcolm, nu anställd i Telefon a.-b.
L. M. Ericsson, Stockholm.

m memoriam

Civilingenjör Johan Axel Bomgren, f. 1855, avled i
Saltsjöbaden den 25 maj 1937.

överingenjör Gustaf Emanuel Hellberg, f. 1879, avled
i Stockholm den 7 juni 1937.

Civilingenjören direktör Gottfrid Alexander Lambert,
f. 1882, avled i Kalmar den 28 maj 1937.

P. d. kanaldirektör Axel Theodor Strömberg, f. 1861,
avled i Ålsten den 6 juni 1937.

276

17 april 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free