Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 10 juli 1937 - Notiser - Ett polariserande material som kan framställas i form av stora skivor, av s. - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet i Göteborg, av G. E. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tände bilarnas polariserande system komma nämligen
härigenom att korsa varandra i 90° vinkel, varigenom
strålkastarljuset från den motsatta bilen blir praktiskt
taget helt avbländat under det att det egna ljuset, som
återkastas från den mötande bilen, obehindrat
genomgår den egna skärmen, vilken har samma
vinkelinställning som de strålkastarglas i vilka dessa reflekterade
ljusstrålar ursprungligen polariserats. Den mötande
bilen kommer därför att tydligt uppfattas, under det att
synintryeket utan polariseringssystem blir såsom visas
i fig. 2. Härtill kommer, att alla föremål, som
återkasta skenet från de egna strålkastarna, sålunda t. e.
fotgängare, vägmärken o. d., bliva fullt tydligt
iakttagbara genom den belysande bilens vindruta, under det
att allt ljus som emanerar från den motsatta bilens
strålkastare bortblandas. Den enda nackdel som
tillsvidare vidlåder detta system är, att det givetvis
förutsätter att alla bilar äro likformigt utrustade med dylika
polariseringsskärmar och strålkastareglas. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska samfundet i Göteborg
hade enligt god tradition anordnat sitt vårsammanträde i
samband med Svenska mässans öppnande i Göteborg den
22 maj 1937.
Mässan öppnades av handelsministern P. E. Sköld och
samfundets medlemmar voro inbjudna att deltaga i
öppningshögtidligheterna. Samfundets sammanträde pil
Kongresshallen, Liseberg, leddes av ordföranden
direktör Erik Olson och var besökt av ca 150 av samfundets
medlemmar och inbjudna.
Före sammanträdet höll ordföranden parentation över
samfundets l:e vice ordförande, överingenjör Harry
Helmstein, som ryckts bort någon vecka tidigare.
Programmet för mötet upptog som första
föredragshållare finansminister E. Wigforss, som tyvärr i sista
stund blivit tvungen lämna återbud.
Dessbättre fanns ännu ett föredrag på programmet
och ordföranden hälsade föredragshållaren,
riksdagsmannen och disponenten Gerard De Geer välkommen till
samfundet. I sitt hälsningsanförande framhöll
ordföranden att den moderna tidens märke är den utomordentliga
ansvällningen av den industriella produktionen, som ägt
rum alltsedan 1870-talet, men med särskild intensitet
efter 1895, så att fabrikernas tillverkningsvärde stigit
från ca 700 mill. kr. (1896) till 4 838 mill. kronor (1929).
Med den ökade industriproduktionen har
folkvälståndets stegring gått hand i hand. Detta kan bäst avläsas
på arbetslönerna.
Värdet av landets skörd och fabrikernas
tillverkningsvärde tillsammantagna utgjorde 1896 ca 250 kronor pr
innevånare och hade 1929 stigit till ca 1 000 kronor pr
innevånare. Dvs. en fyrdubbling har skett och under
samma tidsperiod lia arbetslönerna också fyrdubblats.
1896 voro de endast 800 kronor pr år.
Ingenjörernas andel i den materiella tidsutvecklingen
är oförtydbar. Tiden har teknokratiserats.
I förbrukningen av järn giver företagsamheten och
folkens vilja till framtida välstånd sig tillkänna och med
efterfrågan efter denna vara kunna goda och dåliga
tider avläsas.
En sakkunnig uttolkare av ämnet kommer samfundet
att få genom dagens föredragshållare.
Disponent De Geer, vars föredrag hade titeln "Järnet
i dagens konjunkturläge", började med att citera ett
amerikanskt uttryck, att järnets konjunktur var en
växelverkan mellan "feast and famine". Och just nu hava vi
"feast". Detta belyste föredragshållaren med några
drastiska exempel från sitt eget verk, Lesjöfors.
Talaren ansåg att vårvinterns panikartade efterfrågan
på järn berodde på flera orsaker. I första hand den all-
männa högkonjunkturen. Järn är icke en
konsumtionsvara med samma relativt regelbundna förbrukning som
födoämnen, textiler och husgeråd. Under en fallande
konjunktur utnyttjas maskiner, transportmedel och
andra produktionsmedel längre än vanligt och
nyanskaffningen håller sig på en låg nivå. Tendensen är den
motsatta under en högkonjunktur.
I andra hand komma rustningarnas inflytande. Den
forcerade upprustningens inverkan är dock mera av
psykologisk natur. Järnvägarnas och bilfabrikernas
järnbehov är enormt jämfört med rustningsindustriens. Av
viss betydelse har också varit införandet av
40-timmars-veckan i Frankrike. Härigenom har produktionen av
malm- och kokskol minskat, då den istället bort ökas.
För sin del var talaren glad över att
byggnadskonflikten bröt ut. Den har en dämpande effekt på
högkonjunkturen. Den spanska konflikten har också en viss
betydelse då Spanien är det tredje landet ifråga om
malmexportens storlek.
När kommer omslaget? Det gäller för
järnhanteringens män att söka bedöma läget riktigt. De ha lyfts
högre än de flesta av högkonjunkturen, och därför är
även deras situation mera riskfylld.
Talaren var av den uppfattningen att vi voro i färd
med att passera konjunkturens kulminationspunkt.
Redan nu var tendensen lugnare på järnmarknaden. En
sinande orderingång skulle medföra vikande priser på
järn. Talaren trodde dock icke på någon kris utan
snarare på en sakta vikande konjunktur.
Föredragshållaren ställde sig skeptisk till
möjligheterna att genom statliga åtgärder påverka
konjunkturutvecklingen. Av större betydelse torde vara att
näringslivets män handla förutseende och söka undvika
överdrifter i såväl upp som nedgående tider. Kriserna stimulera
och sanera samhällsmaskineriet. Stillestånd och
stagnation följa lätt på en alltför bekymmerslös tillvaro.
De nuvarande svenska järntullarna spelade f. n. ingen
som helst roll.
Uppdelar man järnet i kvalitetsjärn och handelsjärn,
sä visar det sig att kvalitetsjärnet är mindre beroende av
konjunkturen än den andra sorten. För icke så länge
sedan ansågs tillverkningen av handelsjärn dödsdömd i
Sverige; och vårt största verk för tillverkning av
handelsjärn funderade allvarligt på att omlägga driften till
kvalitetsjärn. Emellertid har en ny faktor framkommit,
nämligen skrotet. Tack vare detta har vår tillverkning
av handelsjärn säkerställts till ett visst omfång.
Exportförbud på skrot finnes.
Skrotets allt större roll inom järnhanteringen har
gjort malmen mera konjunkturbetonad. Vår generation
kommer att få se en sänkning av malmexporten, speciellt
från våra mellansvenska malmfält.
Som alltid under en högkonjunktur ha under senaste
tiden framförts många nya projekt inom
järnhanteringens område. Det gamla projektet om ett valsverk
i Göteborg, speciellt för varvens behov, har dykt upp
igen. Detta skulle säkert resultera i tvenne dåliga
industrier i Göteborg: varvsindustrien och järnverket. Som
ett ännu värre fantasifoster framhöll talaren förslaget
att lägga ett tunnplåtvalsverk i Lysekil.
Något mindre fantastiskt är förslaget om ett
järnverk i Norrbotten. Nu kommer därifrån ett förslag om
ett tackjärnsverk, som omhuldas av kommunalmän och
politiker. Skälet är botemedel mot arbetslösheten. Ett
dylikt verk för framställning av 100 000 ton tackjärn pr
år komme endast att sysselsätta 32 man. Av ingen
betydelse alltså ur arbetslöshetssynpunkt.
I den efterföljande diskussionen deltogo direktör B.
A. Hedén, bergsingenjör G. Bergström och direktör Assar
Gabrielson.
Sedan ordföranden avtackat föredragshållare och
deltagare i diskussionen övergick man till middagen, som
serverades på Huvudrestauranten, Liseberg.
G. E. M.
300
31 juli 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
