Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 14 aug. 1937 - En ny typ av vattenrenare för ångpannor, av s. - Brinellmedaljen för bergsvetenskaplig forskning - Litteratur - Anmälan: Böhlmarks 1872—1937, av s. - Anmälan: Tekniska samfundets handlingar, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Schematisk anordning av pannstensavskiljare.
Fig. 2. Ångpannecentral med 4 st. "Detektorer".
har sedan många år sökt att återvinna en del av
värmeinnehållet i det utblåsta slamvattnet genom att
återföra detta till vattenreningsapparaten, varigenom även en
viss kemikaliebesparing ernåtts. Enligt den nya
principen försiggår emellertid hela avhärdningsprocessen i
pannans inre, varigenom reaktionerna bringas att
förlöpa vid det i pannan rådande höga trycket och därmed
sammanhängande temperatur. En total avhärdning kan
sålunda direkt åstadkommas på detta sätt. Den nya
anordningen visas schematiskt i fig. 1. Genom att pannan
medelst en cirkulationsledning är förbunden med den
till höger om bilden visade slamavskiljaren
åstadkommes att slammet i pannan kan hållas svävande och
endast bringas att utfalla i nämnda avskiljare. Genom
särskilda skärmanordningar i denna, åstadkommes ett
synnerligen fullständigt avskiljande av slammet, vilket
kan avtappas utan att vattenförluster uppstå, dvs. utan
att några värmeförluster uppkomma täck vare att det
renade vattnet återgår direkt i pannan. Fällningsmedlet
(soda, trinatriumfosfat etc.) tillsättes det avslammade,
från "dejektorn" till pannan strömmande vattnet genom
en särskild doseringsventil. I fig. 2 visas en
ångpan-necentral med fyra stycken dylika slamavskiljare
uppsatta, varav framgår anordningens fördelar i
utrymmesbesparande hänseende. s.
Brinellmedaljen för bergsvetenskaplig forskning.
Ingenjörsvetenskapsakademien vill härmed erinra om
att tävlingsskrifter, omfattande avhandlingar, rön eller
försök på det metallurgiska eller gruvvetenskapliga
området, skola för att kunna ifrågakomma vid utdelandet
av denna medalj vara inkomna till
Ingenjörsvetenskapsakademien senast den 1 september 1937.
Akademien förbehåller sig rätt till publicering av
prisbelönad avhandling.
LIT T ER AT U R
Böhlmarks 1872—1937, jubileumsskrift utgiven av
A.-b. Arvid Böhlmarks lampfabrik, förf. av E. Andrén,
Sthlm 1937, 224 sidor.
Vi ha vid flera tillfällen på senare tid i dessa
spalter haft anledning konstatera det glädjande i att sä
många äldre industriföretag i vårt land funnit anledning
att under medverkan av sakkunniga författare i
bokform ge en skildring av sin uppkomst och
utvecklingshistoria. Det märkliga skede i vårt lands industriella
utveckling, som sträcker sig från omkring förra seklets
mitt, och som markerar den moderna tidens genombrott,
är av så genomgripande betydelse för hela vårt
nuvarande samhälles utformning, att tillkomsten av
skildringar, som kunna bidraga att i framtiden ge en samlad
bild av detta tidsskede, måste hälsas med
tillfredsställelse. Det avsnitt som på ett ytterst läsvärt och
förtjänstfullt sätt skildras i föreliggande arbete, är i grund
och botten berättelsen om den kanske största
omvälvning som den artificiella belysningen genomlevt
alltsedan forntiden tills nu, det elektriska ljusets intåg i
samhället — i detta fall återspeglad i ett företags medverkan
till utformandet av belysningsarmaturen; en
konstindustrien gärning av betydelse. Omkring sekelskiftet hade
lysoljearmaturen nått sin höjdpunkt. När det
elektriska ljuset så höll sitt intåg i hemmen, hade man svårt
att med ens frigöra sig från de invanda formerna;
mången erinrar sig ännu den första elektriska
armaturen, som helt enkelt utgjordes av fotogenlampor i vilka
elektriska glödlampshållare inmonterats.
I ett stort antal planscher har belysningsarmaturens
utveckling från 1870-talet till 1937 skildrats. I förordet
till boken anmärker förf., att först efter 1930 den
elektriska armaturen kan sägas ha funnit sin egen form och
helt frigjort sig från sitt beroende av fotogen- och
gaslamporna.
Samtidigt som i ett flertal välskrivna kapitel ges en
samlad bild av armaturens historia, speciellt dess
tillverkningshistoria i vårt land, som sammanfaller med
Arvid Böhlmarks lampfabriks egen, ger förf. även med
skildringen av detta företags historia ett bidrag till
kännedomen om den betydelsefulla omvandling av
näringslivet, vilken i korthet kan betecknas såsom
övergången från skråmässigt organiserat hantverk till i stor
skala organiserad fabriksindustri.
Boken utgör i sin helhet ett kulturdokument av
största värde. s.
Tekniska samfundets handlingar, nr 6, 1936 (tryckt
i Göteborg 1937) föreligger sedan någon tid och
innehåller Års- ocU revisionsberättelser samt förhandlingar år
1936, ävensom av samfundet avgivna yttranden m. m.
31 juli 1937
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
