Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 28 aug. 1937 - Teorien och teoretikern, av Karl I. Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
28 AUG. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 35
O
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Teorien och teoretikern, av civilingenjör Karl I. Karlsson. — Den nya tyska folkgasmasken, av
civilingenjör Robert Engström. — Fastighetstaxering av vattenkraftverk. — Notiser. — Litteratur.
Teorien och teoretikern.
Av civilingeniör KARL I. KARLSSON.1
Motsättningen mellan teori och praktik har
tidvis varit stark bland teknikerna, liksom inom
andra yrkesgrupper. Det råder ibland en ovilja från
den praktiska sidan av samma art som bank- och
finansmännens gentemot nationalekonomerna under
kriget och krisen. Offentligt fick den ett uttryck i
det beryktade mötet på Läkaresällskapets lokal år
1912, som krönte Industriförbundets attack mot
undervisningen på Teknis.
Vad är det som stämplar "teoretikern" i häris
vedersakares ögon? I grund och botten väl att han
icke är fullt med sin tid. 1 vulgär mening är han
en analytiker som lever på föregående generationers
synteser. Då synteserna inom tekniken sällan utmärka
sig för någon egentlig allmängiltighet, är det i varje
fall förklarligt att "praktikern" ibland får anledning
att slå ned på hans slutsatser.
Vad gör att teoretikern ändå existerar? Främst
väl teknikens drift till utveckling och det växande
inflytandet av naturvetenskapen, som ger sina
utövare andra utgångspunkter och en förmåga av
analys och syntes, vilken är mera uppövad än
praktikerns. Men teoretikern blir lätt, om han driver en
övervägande deduktiv metod för hårt, ett slags
Erasmus Montanus i praktikerns ögon, när denne
känner sig urståndsatt att gendriva vad hans intuitiva
uppfattning säger honom vara vilseledande.
Det är ju klart att kunskapslivets vanskligheter
återspeglas inom tekniken, som ju icke är någon
vetenskap i egentlig mening. Är teoretikern begåvad
med en fantasi som söker näring i verkligheten —
och det bör givetvis en tekniker vara — har han en
stark känsla för samförstånd med praktikern, vilken
ej heller får sammanhang i företeelserna eller kan
förutse om nya utvägar äro framkomliga — dvs.
praktiska — utan något slags — mer eller mindre
klart medveten — teori. Han faller icke så lätt för
frestelsen att förenkla problemen och får blick för
att ingenjörens verksamhet ytterst kommer att vara
en konst, aldrig, av brist på intuition, något slags
bokhålleri.
I själva verket behärskar det vetenskapliga
tänkesättet, sådant det pånyttföddes genom renässansen,
allas våra göranden och låtanden i en utsträckning
som man vanligen icke gör sig reda för.
Skolbildningen, naturvetenskapens popularisering — icke
i Denna uppsats ingår i hyllningsskriften till landshövding
S. Lübeck och återges med vederbörligt tillstånd.
minst den medicinska — och det underlag den
utgjort för vår tids folkrörelser, har i våra dagar
uppammat ett släkte som överlag är hemfallet åt
materialistiska och deterministiska tankegångar. Den
samlade erfarenheten skulle ju bli dött gods utan kraft
till utveckling, om man icke kunde återföra den till
någon förklaringsgrund eller teori. Det är ju vad
man genast tar itu ined inför varje ny erfarenhet.
Arten av denna förklaringsgrund — dess frihet från
psykologiska svagheter (t. e. fördomar) och
metafysiska beståndsdelar — bestämmer värdet av de
omdömen man lägger till grund för sitt handlingssätt
och en vetenskaplig skolning har därför ansetts
grundläggande för ali djupare bildning. I det
dagliga livet driver emellertid ett ytligt vetenskapligt
betraktelsesätt ofta sitt spel vid den logiska
bearbetningen av erfarenheten, snärjande även praktikern.
Knappast en dag förgår utan att tidningarna lämna
stoff till betraktelser över teoriens urartning till
doktrin och uppgående i det gemensamma arvet av
vanföreställningar. Politiken, som för Bismarck var
en 2)raktisk angelägenhet i så hög grad att han
använde denna egenskap som definition, sätter
yrkesgrupper och befolkningslager i harnesk mot
varandra, tillsynes på en rad intetsägande synteser och
falska analogier, från "Sverige åt svenskarna" till
"arbetets frukter åt dem som arbeta". Vår tids sätt
att se "mekaniskt" på livet är m. a. o. "teoretiskt" i
förfärlig grad, mitt i ali sin "praktiskhet".
Inom tekniken, som driver rationalisering och i
så hög grad direkt tillämpar naturvetenskapliga
slutsatser, är också en djupare uppfattning av teoriens
värde och räckvidd betingelsen för ett gott omdöme
och skolning i vetenskaplig metod tillika ett
väsentligt hjälpmedel att intränga i sammanhangen. Då det
gäller den tekniska undervisningen får man således
icke förbise vad man kallar vetenskapens
bildningsvärde, när man utmäter det mått av kunskap däri
som man anser oundgängligt. Kunskapsmåttet aliena
kan ju aldrig utgöra någon bestående och
verklig-skillnad mellan högre och lägre studier.
Bildningsvärdet torde väl ligga i den vetenskapliga
uppfattningens djup och allmängiltighet och för med sig en
intellektuell lyftning, som attraherar
studiebegåvningen. En smula studier för studiernas egen skull
måste bedrivas även vid en teknisk högskola, vilken
som varje annan skapats, delvis åtminstone, "des
Geistes willen". Ur humanistisk synpunkt får
rationaliseringen ej bli självändamål, ej heller ställas i
11 sept. 1937
353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
