Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 11 sept. 1937 - Guglielmo Marconi (1874—1937)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
börne House på ön Wight och den kungliga yachten
"Osborne" för att möjliggöra för drottning Victoria
att hålla förbindelse med prinsen av Wales, senare
konung Edward VII. Detta år användes den
trådlösa också första gången för förbindelse mellan
fyrskepp och kust, nämligen mellan East Goodwin och
South Foreland på 12 engelska mils avstånd. Den
trådlösas stora nytta vid livräddning ådagalades
första gången den 3 mars 1899, när en ångare råkade
sammanstöta med det nämnda fyrskeppet. Olyckan
meddelades genast per trådlös till South Foreland,
varifrån livbåtar kunde sändas till hjälp. I mars
månad 1898 arrangerade Marconi trådlös förbindelse
tvärs över Engelska kanalen. Nämnda år användes
den trådlösa vid flottans övningar för
kommunikation mellan örlogsfartyg på ända till 74 engelska
mils avstånd. Den första rent militära användningen
av Marconis uppfinning skedde emellertid under
boerkriget.
Under denna period nyttiggjordes åtskilliga av
Marconis patent på förbättringar. Den 26 april 1900
begärdes patent på "avstämd eller syntonisk
telegrafi" liksom på "multiplextelegrafi med en enda
antenn". Den viktiga nyheten var kombineringen av
den slutna avstämda kretsen med sändarens och
mottagarens öppna avstämda kretsar. Detta patent,
nr 7777, blev ryktbart i den trådlösas historia.
Patentets giltighet stadfästes av högsta domstolen
genom utslag (Justice Parker). De principer, på
vilka patentet vilade, förklarades ingående av
Marconi i en föreläsning om "syntonisk trådlös telegrafi"
inför Society of Arts i maj månad 1901.
I oktober 1900 hade en trådlös telegrafistation för
arbete på långa avstånd börjat uppföras i Cornwall.
Förberedande prov utfördes intill ungefär 200
engelska mil. Den 12 december 1901 lyckades Marconi,
vid första försöket, att överföra signaler till Amerika,
närmare bestämt från Poldhu i Cornwall till St. Johns
på New Foundland. Detta resultat bevisade
riktigheten i Marconis förmodan, att elektriska vågor icke
hindrades i sin utbredning av jordytans krökning
och därför kunde fås att överbrygga vilket avstånd
som helst på vår planet. Denna åsikt hade Marconi
vidhållit under många år trots kraftig opposition.
Den trådlösas besegrande av Atlanten kan betraktas
som kulmen av Marconis pionjärarbete.
År 1902 mottog Marconi under en resa med det
amerikanska fartyget S/S "Philadelphia" trådlösa
budskap intill ett avstånd av 700 engelska mil på
dagen men 2 000 på natten. Detta var den första
upptäckten av den numera så kända lagen, att
"radiovågor" ha större räckvidd i mörker än i dagsljus.
Marconi föreläste om detta fenomen den 12 juni 1902
inför Royal Society. Vid denna tid kritiserades hans
slutsatser allvarligt och betvivlades hans resultat,
men erfarenheter av senare datum gåvo honom rätt.
1902 konstruerade Marconi och erhöll patent på en
praktiskt användbar magnetisk detektor, som
grundade sig på elektriska svängningars inverkan på järn
eller stål, som utsattes för ett variabelt magnetfält.
Denna magnetiska mottagare ersatte dittills brukliga
typer och förblev i över tio års tid standard på det
stora flertalet fartyg, som hade radio ombord.
År 1905 tog Marconi ut patent på en antenn med
lång horisontell utsträckning, en typ som befunnits
ha viss riktverkan och därför innebar ett framsteg.
Samma år påpekade Marconi i en föreläsning inför
Royal Institution att radioöverföring sannolikt kunde
göras med mindre energiuppoffring till antipodens
närhet än till andra, mycket närbelägnare platser.
Senare ibekräftades hans åsikt. 1910 mottog Marconi
(biträdd av H. J. Round) signaler och även hela
budskap i Buenos Aires från en sändare vid Clifden på
Irland över ett avstånd av omkring 6 000 engelska
mil. 1912 uppfann han en fullt ny metod för att
alstra närmelsevis kontinuerliga vågor, vilken något
oegentligt går under namnet kontinuerlig gnist
(samarbetande multipla gnistgap). Detta nya system
användes under många år vid åtskilliga viktiga
storstationer, och på detta sätt sände Marconi de första
budskap, som någonsin överförts per radio från
England till Australien, den 22 september 1918.
1916, under världskriget, påbörjades experiment i
Italien av Marconi med vågor av mycket kort
våglängd i avsikt att få fram ett riktat
överföringssystem, som skulle ha stor militär betydelse. Efter
denna linje lade Marconi också arbetet redan från
början, men experimenten hade fått stå i skuggan
för systemet lång våglängd — stor effekt. Senare
erhöllos viktiga resultat (med biträde av G. S.
Franklin) på 15 meters våglängd mellan London och
Birmingham. Kortvågsförsöken beskrevos ingående
i facktidskrifter av Marconi och Franklin 1922.
Marconis slutsatser rättfärdigades till fullo genom
kommande kortvågsarbete i olika länder. Marconi
var den förste som — i oktober 1924 — upptäckte,
att kortvåg (vid försöken ungefär 30 m våglängd)
kunde överföra signaler över de största avstånd även
i dagsljus. Korta vågor ha som bekant visat sig
kunna, även med ett minimum av uppoffrad effekt,
användas för såväl telegrafi som telefoni jorden runt
i mörker som i dagsljus. Marconi visade, att korta
vågor i vissa avseenden äro lättare att handskas med
än långa vågor, och de korta ha den mycket
betydande fördelen framför de långa, att de med
tillhjälp av passande reflektorer (eller med direktiva
antennsystem) kunna riktas åt ett visst håll ungefär
som ljus från en strålkastare.
Marconi yttrade offentligt, att denna möjlighet att
rikta korta vågor snart skulle komma att allmänt
användas, och att därför blott rundradio, maritim
radio osv. fortfarande måste sända ut energi
likformigt åt alla håll i enlighet med sistnämnda
trafik-arters specifika behov.
Under världskriget tjänstgjorde Marconi i både
italienska armén och flottan. Han besökte också
Amerika som medlem av en med hänsyn till
krigstillståndet tillsatt delegation, liksom han medverkade
vid fredskonferensen i Paris 1919.
Regeringar, universitet och lärda sällskap över
hela världen ha visat sin uppskattning av Marconis
insatser. Nobelpriset i fysik (tillsammans med tysken
F. Braun) tillföll honom sålunda 1909. Samma år
utnämndes han av den italienske konungen till
senator, 1929 blev han ärftlig italiensk markis. Låt oss
bland senare ärevedermälen blott nämna
medlemskapet i stora fascistiska rådet och i påvliga
vetenskapsakademien.
Då tiden var mogen, spirade idén ur jorden, en
ömtålig blomma, som hade nog av sin egen skönhet
— den Maxwellska teorien — styrkan tilltog, och
växten blev spänstigare — Hertz experiment. För-
370
11 sept. 1937 370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
