Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 2 okt. 1937 - Den lägre tekniska undervisningen - Snabbare tåg — ett modernt krav, av T. A. Törjeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en maskinteknisk, en kemiskt teknisk, en elektroteknisk
och en merkantilt teknisk.
5) Tekniska gymnasiet i Härnösand: undervisningen
i första och andra årskurserna gemensam för samtliga
elever; i tredje årskursen däremot uppdelad på två
linjer, en allmän och en träteknisk linje.
6) Maskinfackskolan i Eskilstuna: undervisningen
fördelad på tre år; de två första årskurserna
aftonundervisning (förvärvsarbete under dagen) till en
omfattning motsvarande övriga tekniska fackskolors första
klass.
7) Statens elektrotekniska fackskola i Västerås:
tvåårig fackskola.
8) Tekniska gymnasiet i Göteborg: undervisningen
vid Chalmers tekniska läroanstalts lägre avdelning skall
enligt beslut 1937 omorganiseras enligt i huvudsak
samma riktlinjer som gälla för Härnösandsgymnasiet;
tredje årskursen uppdelad på en maskinteknisk, en
elektroteknisk, en byggnadsteknisk och en
skeppsbyggeri-teknisk linje.
Till dessa läroanstalter komma tvenne skolor, vilka
genom sin ställning i vårt tekniska undervisningsväsende
böra särskilt omnämnas vid sidan av de rent statliga,
nämligen Tekniska skolan i Stockholm och Bergsskolan
i Pilipstad.
Tekniska skolan i Stockholm: läroanstalten
upprätthålles med bidrag av staten och ’Stockholms stad samt
omfattar bl. a. en byggnadsyrkesskola och en
maskin-yrkesskola. Undervisningen i dessa fackavdelningar är
fördelad på tre läsår om vardera sex månader.
Bergsskolan i Filipstad: äges av Jernkontoret och
upprätthålles med bidrag av staten. Läroanstalten, som
närmast kan jämföras med en teknisk fackskola,
omfattar en metallurgisk och en gruvteknisk linje.
Bland övriga tekniska läroanstalter i vårt land må
även nämnas Hässleholms tekniska skola och
Katrineholms tekniska skola. Båda äro kommunala skolor, som
stå under Kungl, skolöverstyrelsens inspektion.
Hässleholms tekniska skola: skolan äges av
Hässleholms stad och åtnjuter anslag förutom från staden
ifråga även från Kristianstads läns landsting samt från
staten. Den omfattar maskinteknisk, elektroteknisk,
husbyggnadsteknisk och väg- och vattenbyggnadsteknisk
fackavdelning, vardera med 8, 12 och 22 månaders
kurser. Dessutom finnas vissa specialkurser, såsom
väg-mästarekurs (40-veckors) m. m.
Katrineholms tekniska skola: skolan äges av
Katrineholms stad och åtnjuter visst statsunderstöd. Den
om-fattar maskinteknisk, elektroteknisk och
byggnadsteknisk fackavdelning, den sistnämnda uppdelad i en
specialavdelning för husbyggnad och en för väg- och
vattenbyggnad. Varje fackavdelning är uppdelad i en högre
och en lägre avdelning. Den lägre avdelningens kurs
(verkmästarekursen) omfattar två terminer
(tillsammans ca 9 månader), den högre avdelningens kurs fyra
terminer. Dessutom finnas vissa specialkurser, såsom
vägmästarekurs m. fi.
En ökning i fackundervisningen i väg och
vattenbyggnad kan lättast utföras vid de skolor, där redan nu
undervisning i husbyggnad förekommer, och bör i så
fall ske genom en ökning eller specialisering av
fackämnena det sista läsåret och dettas uppdelande i en
husbyggnads- och en väg- och vattenbyggnadslinje.
Till vad ovan anförts betr. de rena tekniska skolorna
för utbildande av arbetsbefäl och konstruktörer kan
fogas, att bristen på väg- och vattenbyggare har blivit
särskilt kännbar för det pä senare tid blomstrande
vägbyggandet, vilket resulterat i inrättandet av s. k.
väg-mästarekurser. Dylika hava ordnats av vitt skilda
företag, såsom Svenska vägföreningen, de privata tekniska
skolorna etc., och med mycket varierande
undervisningstid och examensfordringar. Som en följd härav har en
viss oreda uppstått beträffande vägmästareutbildningen.
Det ligger i statens intresse att snarast sörja för en
enhetlig utbildning av vågmästare med erforderliga
kunskaper.
Ovanstående sammanfattas sålunda:
1. Behovet av skolade tekniker inom väg- och
vattenbyggnadsfacket är numera mycket större än vad förut
var fallet.
2. Undervisning i väg- och vattenbyggnad på
mellanstadiet bedrives för närvarande vid endast en statlig
teknisk läroanstalt, nämligen tekniska elementarskolan
i Norrköping.
3. Denna läroanstalt kan ej tillnärmelsevis fylla
behovet inom väg- och vattenbyggnadsfacket av tekniker
med lägre teknisk utbildning.
4. På grund härav har utbildningen av ifrågavarande
tekniker till stor del omhändertagits av privata tekniska
skolor.
5. Det måste vara en statens angelägenhet att sörja
för att undervisningen på mellanstadiet blir tillgodosedd
även inom väg- och vattenbyggnadsfacket i vederbörlig
omfattning.
Med anledning av vad ovan anförts föreslås att:
6. Snarast möjligt ökning och påbyggnad av
byggnadsundervisningen vid Tekniska skolan i Stockholm
utföres inom ramen för den nuvarande
organisationsformen eller vad som eventuellt framdeles kommer att
ersätta densamma, så att undervisning i väg- och
vattenbyggnadsfacket erhålles; förslagsvis genom uppdelning
av fackämnena i byggnadsyrkesskolan det sista läsåret.
För Tekniska skolan torde en organisationsform
liknande den nuvarande vara att föredraga framför en
organisation i överensstämmelse med de tekniska
gymnasiernas. En fullgod fackutbildning är nödvändig och, om
därigenom språk och mera allmänbildande läroämnen
något eftersättas, kan en komplettering i och för
övergång till K. T. H. för det fåtal, det härvid kan vara
fråga om, lätt ske genom anordnande vid skolan av
fristående kurser.
7. Sådan ökning av väg- och
vattenbyggnadsundervis-ningen bör jämväl inrättas vid ytterligare minst två
tekniska skolor, förslagsvis vid några av de tekniska
gymnasierna i Härnösand, Örebro eller Göteborg.
8. De allmänna tekniska gymnasierna böra inom
ramen för det nuvarande timantalet lämna vederbörlig
plats för byggnadsundervisningen och ej låta den
maskintekniska undervisningen så dominera som nu är fallet.
9. Åtgärder böra vidtagas för åstadkommande av en
enhetlig utbildning av vägmästare, förslagsvis genom
anordnande av vägmästarekurser vid de skolor, som
meddela väg- och vattenbyggnadsundervisning.
Stockholm den 8 september 1937.
Karl Ljungberg.
Sven O. Granström. Torsten Gustafsson.
Helmer Hellgren. Gunnar Pira.
Snabbare tåg — ett modernt krav.
I Teknisk tidskrift av den 10 juli 1937, häfte 28,
har civilingenjör N. Gustafsson i en artikel med
ovanstående rubrik uttalat sig för införande även i
Sverige av specialbyggda snabbtåg, avsedda att
framföras med stor hastighet. Författaren uppehåller sig
ganska ingående vid frägorna angående den rullande
materielens beskaffenhet och hur denna utvecklats
vid järnvägar, som lagt sig till med dylika snabbtåg.
Däremot förefaller det, som om han ej på samma sätt
trängt in i vad som fordras av banöverbyggnaden för
att denna skall medgiva snabbtågens framförande.
På ett ställe i sin uppsats anför författaren: "En
grundförutsättning för användandet av dylika tåg har
398
2 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
