Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Nutida vedspisar, av Holger A. Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Köket och dess tekniska utrustning.
Nutida vedspisar.
Det är nu snart 20 år, sedan jag gjorde min första
bekantskap med en vedspis, då jag kopplade in en
rökgasanalysator och ett termoelement i dess rökstos
och hjälpte en gammal moster att baka.
Kolsyrehalten var ungefär 2 %, rökgastemperaturen ungefär
220° och rökgasförlusterna ungefär 70 %. Det var
ju föga underligt, att en värmeteknikers känslor
stegrade sig inför en sådan apparat.
Tiderna ha sedan dess förändrats väsentligt till det
bättre och sammalunda har vedspisen. Det är av ett
visst intresse att söka följa den historiska
utvecklingen och att söka se, vilka faktorer, som påverkat
den.
I Sverige salubjudes för närvarande dels en starkt
moderniserad form av den gamla hederliga vedspisen,
dels även ett antal specialformer, bland vilka här
Fig. 1. I. V. A.-spis med 3 kokplattor,
stekugn, varmugn, omkastningsspjäll för kokning
oeh stekning, inbyggd varmvattencistern.
Fig. 2. Servaspisen med 3 kokplattor,
stekugn, varmugn, omkastningsspjäll för kokning
eller stekning samt för varmugnen,
start-spjäll, inbyggd varmvattencistern.
kunna nämnas Skoglund & Olsons Ahlgrensspis,
samma firmas I. V. A.-spis, Kockums I. V. A.-spis,
Pumpseparators Servaspis, Thermiaverkens
Thermia-spis och Ebbes bruks Ebespis. Ehuru alla dessa i
försälj liingshänseende tillsammans icke på långt när
torde komma upp till samma omsättning som de
moderniserade vedspisarna av hävdvunnen form, äro
de dock värda ett omnämnande, därför att åtminstone
vissa av dem eller deras föregångare ha väsentligt
påverkat utvecklingen.
En annan apparat, som också drivit vedspisen
stora steg framåt, är den elektriska spisen och dess
frände Agaspisen. I korthet kanske man kan
uttrycka saken så, att vissa av de ovan nämnda
specialtyperna ha lärt den vanliga vedspisen sparsamhet
med bränsle och att elspisen lärt den snygghet.
Redan ganska tidigt hade Ahlgrensspisen en
trågfor-mad eldstad med smal rostyta eller — såsom ett par
fabrikanter målande uttrycka sig — en eldgryta. Den
förbränningstekniska fördelen härmed är, att allt
eftersom veden brinner ned, samla sig vedrester och
glöd i grytans botten och täcka rosten.
Thermiaspisen hade också tidigt sekundär
lufttillförsel liksom en numera nedlagd spistyp:
Näfveqvarns kulrostspis. I denna tidskrift förtjänar det
kanske nämnas, att en av teknologföreningen på sin
tid anordnad pristävling hade en viss del i denna
sistnämnda typs födelse.
Det förefaller emellertid, som om I. V. A.-spisen
varit den, som mest omedelbart verkat pådrivande
på den gamla vedspistypen. I. V. A.-spisen har
eldgryta och sekundärlufttillförsel, den hade dessutom
en förbränningsaccelerator. Man kan säga, att det
var upptäckten, att denna sistnämnda apparat ej
behövdes, som gjorde det möjligt att applicera en
liknande eldstad i den vanliga vedspisen.
Med den fullständiga förbränningen följde att
I. V. A.-spisen kunde utrustas med kokplattor och
därigenom liksom elspisen undvika att sota ned
kokkärlen. Den tog även upp andra drag från elspisen,
såsom den inbyggda varmvattencisternen. Från Ahl-
yjÄiL
ööHOötfgfcfe
k /
A5KA
STEKUGN
WMUTT
i*
VARÆKAP
I50LERA5 MED LERA, SAND EL DYL
\aoTToWi5LurmH6
ALTERNjM/SP-liU-
Fig. 3. Thermiaspis med en stor rektangulär
kokplatta, rymlig eldstad, stekugn och varmugn
med omkastningsspjäll, särskild anordning för
förvärmning av sekundärluft.
436
16 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>