Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Hushållstvättmedel och tvättningsmetoder för bomulls- och linnepersedlar, av Sigurd Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
deln kunna i stort sett inordnas inom tre
huvudgrupper nämligen
a. tvål-soda blandningar,
b. tvål-soda-superoxid blandningar (blekande
tvättmedel) och
c. blandningar innehållande syntetiska
ersättningsmedel för tvål (sulfonerade högre alkoholer o. d.).
I vissa fall ingår i tvättmedel även andra
beståndsdelar än de nämnda, t. e. vattenglas, fosfater etc.
Andra typer, t. e. tvättmedel med enzympreparat, hava
åtminstone här i landet icke fått någon utbredning.
Tvättning med tvättpulver vid hushållstvätt
utföres vanligen så, att kläderna först blötläggas i
vatten eller i ett för vederbörande tvättpulver
rekommenderat blötläggningsmedel. Därefter överföras
kläderna i tvättmedelslösningen, som upphettas till
kokning och hålles kokande vanligen ca 10—20
minuter, varefter kläderna sköljas i vatten.
De föroreningar, som skola avlägsnas ur kläderna,
kunna vara av mycket växlande beskaffenhet.
Lättast avlägsnade äro de, som äro lösliga i vatten eller
tvättmedelslösningar. De icke lösliga äro antingen
av sådan beskaffenhet, att de kunna emulgeras i
tvättmedelslösningen, t. e. sot eller andra
kolpartiklar, damm m. m. eller också kunna de endast
avlägsnas medelst blekmedel, t. e. föroreningar av
färgämneskaraktär, såsom en del fruktsafter o. d.
Slutligen finnas tyvärr även föroreningar, som varken äro
lösliga, emulgerbara eller möjliga att avlägsna med
de i tvättpulver eventuellt ingående blekmedlen, t. e.
rost, fläckar efter en del medikamenter, vissa slag
av äggviteämnen m. m. För avlägsnande av
föroreningar av denna typ måste speciella
fläckuttagnings-medel användas.
Kvantitativt sett torde de föroreningar, som äro
lösliga eller emulgerbara utgöra huvudmängden i
vanliga tvättkläder. Det är på grund härav, som
tvål, såpa och alkali (soda, lutpulver etc.) fått
användning som tvättmedel och hittills alltjämt äro de
viktigaste beståndsdelarna i tvättpulvren. Tvål- och
såplösningar hava nämligen en stor
emulgeringsför-måga. Denna förmåga ökas i hög grad om kläderna
utsättas för mekanisk bearbetning i
tvättmedelslösningarna. Detta kan tydligt iakttagas om en
sot-fläckad bomullsväv nedlägges i en varm tvållösning,
varvid endast en mindre mängd sot emulgeras i
lösningen. Upptages bomullslappen efter några
minuter och urkramas i handen, finner man, att ytterligare
stor mängd sot bortgår genom denna mekaniska
behandling. Det är därför tvättbrädan och
gnugg-ningen fått stor betydelse vid tvättning. I
hushållstvättmaskiner har man sökt ersätta tvättbrädan
genom en på annat sätt åstadkommen mekanisk
bearbetning av kläderna. Sådan bearbetning av
tvättkläderna, då de befinna sig i tvättmedelslösningen,
är av anförda skäl av stor betydelse för att
emulge-ringsmedlens verkan skall utnyttjas i full
utsträckning. Tvålens och såpans emulgeringsförmåga är
även beroende på temperaturen och ökas vanligen då
temperaturen stiger till en viss grad, för att sedan
åter minskas beroende på vilka slag av fettsyror, som
föreligga. Vanligen anses att emulgeringsförmågan
hos en tvål sammanhänger med skumningsförmågan.
Kan en påtaglig minskning av skumbildningen
iakttagas då temperaturen på lösningen stiger över en
viss höjd, så är detta ett tecken på att tvålens emul-
geringsförmåga där börjar avtaga. Betydelsen av
alkali i tvättmedlen från rengöringssynpunkt ligger
i detsammas förmåga att upplösa föroreningar, såsom
vissa äggviteämnen, fett, ämnen med sur karaktär
etc. Denna förmåga ökas vanligen med lösningens
temperatur. Uppvärmning av tvättpulverlösningen
är därför av vikt för att detsammas
rengöringsförmåga skall fullt utnyttjas, och är även av betydelse från
desinfektionssynpunkt.
Genom användning av tvättpulver med blekmedel
underlättas tvättningen därigenom att en del
föroreningar blekas, som eljest icke eller kanske först
genom en relativt intensiv behandling med tvål och alkali
kunna avlägsnas. Dessutom erhålla kläderna vanligen
genom den upprepade blekningen en högre grad av
vithet än, som är fallet, då blekmedel icke användas.
Tvättpulver av typ c, där tvålen ersatts med
syntetiska emulgeringsmedel hava förts i handeln. Dessa
medel hava emellertid hittills betingat så högt pris,
att deras mycket goda egenskaper därför icke torde
i full utsträckning hava kunnat utnyttjas. Däremot
hava de fått rätt stor användning, som rengöringsmedel
inom textilindustrien i samband med färgning o. d.
Det är emellertid icke endast tvättpulvrets
beskaffenhet eller sammansättning, som är avgörande för
tvättningsresultatet. Av väsentlig betydelse är även
tvättvattnets egenskaper, särskilt dess hårdhetsgrad.
Naturligt vatten innehåller vanligen en större eller
mindre mängd lösta kalk- och magnesiumföreningar,
dvs. har en större eller mindre hårdhetsgrad. Dessa
kalk- och magnesiumföreningar bilda med tvålen i
tvättpulver i vatten olösliga kalk- och
magnesium-tvålar. Detta medför icke endast, att en viss mängd
löslig tvål blir i stort sett overksam som tvättmedel,
varigenom tvättpulverförbrukningen ökas, vilket ju
i och för sig är en olägenhet, utan därtill absorberas
dessa utfällningar lätt av väven och kvarstanna i
densamma vid sköljningen. Härigenom bli kläderna
efter upprepade tvättningar för känseln relativt styva
och sträva samt få ofta en mer eller mindre grå eller
grågul färg. Dessutom kunna utfällningar av nämnt
slag bidraga till att tvättklädernas hållfasthet
försämras långt mera än då mjukt vatten användes.
Särskilt stor mängd utfällningar på tvättkläderna
bruka uppkomma, då vattenglashaltiga tvättpulver
användas till hårt vatten. Mängden av dessa
utfällningar kan vara avsevärd. Som exempel kan
anföras, att efter tvättning av bomullsväv i ett vatten
med 19 hårdhetsgrader 100 gånger med ett
vatten-glashaltigt tvättmedel uppgick halten aska och fett
i den tvättade väven sammanlagt till icke mindre än
ca 30 % och i vatten med ca 4 hårdhetsgrader till ca
13 %. Vid tvättning med tvål och soda i ett
vatten med 20 hårdhetsgrader kan mängden utfällningar
pr tvättning beräknas till ca 0,2 % av tvättklädernas
vikt. Genom utfällningar på kläderna vid
användning av hårt vatten kan t. o. m. inträffa att de vid
tvättningen tillföras lika stor mängd föroreningar
som borttages. Renhetsgraden hos tvättkläderna
bedömes emellertid huvudsakligen med ögat, varför en
liten för ögat synlig fläck vanligen tillmätes stor
betydelse, under det att icke synliga föroreningar
lämnas utan avseende, ehuru deras viktsmängd kan
hundrafalt överträffa den synliga fläckens. Beaktas alla
de olägenheter, icke endast de av rent ekonomisk art,
som följa med tvättning i hårt vatten kan icke nog
30 okt. 1937
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
