Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Elektrisk belysning i hem och hushåll, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
de större typerna, 65—150 Dim, för allmänbelysning
allt efter rumsstorlek och erforderlig
belysningsstyrka. Dessutom bör alltid innermatterade lampor
användas. Dessa ge lika mycket ljus1 som de klara
samt dessutom ett mjukare och behagligare ljus, fritt
från strimmor och störande reflexer. Utom
standard-seriens lampor kan även volframröret nämnas, vilket
är mycket användbart inom hemmen för
spegelbelysning etc. Det råder därför knappast någon brist på
lämpliga lampor, varför denna fråga kan anses
tillfredsställande löst. Det enda önskemålet skulle vara,
att allmänheten vid köp av lampor hade tillgång till
en bättre service från de elektriska affärernas sida,
än den som nu vanligen bestås. Allmänheten får
visserligen vad den begär, men dess belysningsbehov
stimuleras i allt för ringa grad av en saklig
rådgivning.
Det ur ekonomisk synpunkt största inflytandet
utöva belysning starifferna, vilka ännu äro rätt
oenhetliga. Den enkla kWh-tariffen är på många håll den
enda taxeformen och kWh-priserna ligga vanligen
mellan 30 och 40 öre, men nedgår i vissa fall till 25
öre eller något därunder. I många städer och
samhällen ha emellertid under senare år tariffer införts,
vilka avsevärt underlätta utvecklingen. Exempel på
en dylik taxa är t. e. den i Stockholm tillämpade
grundavgiftstariffen för bostäder, som baserar sig på
dels en fast avgift, beräknad efter bostadens
golvyta, dels på en relativt låg energiavgift, vilken f. n.
utgör 10 resp. 6 öre per kWh. Den ekonomiska
fördelen härav är påtaglig. Om vi anta, att man i en
bostad på t. e. tre rum och kök (golvyta ca 80 m2)
årligen kan anslå 75 kr. till elektricitet, så erhålles för
denna summa vid en belysningstariff av 25 öre/kWh
årligen 300 kWh. Begagnas taxan med fast avgift
och 10 öre/kWh blir förhållandet följande: fast
avgift utgår med 18 kr. För de resterande 57 kronorna
erhålles 570 kWh, eller i det närmaste dubbelt så
mycket som vid enkel belysningstariff, vilket inom deri
angivna kostnadsramen möjliggör en fördubbling av
lampeffekten. Yid 6-öres-taxan blir i det angivna
fallet fasta avgiften 36 kr./år och för de resterande 39
kronorna erhålles 650 kWh. Då man ju i ett hushåll
1 Ljusförlust i matteringen %—X %.
s
Fig. 3. Bristen på tillräckliga anslutningsmöjligheter
ger upphov till sådan provisorisk nödhjälp, som
vänstra bilden visar. T. h. en "tvilling"-kontakt",
vilken rikligare borde förekomma i hemmen.
Fig. 4. Hur ljusa tak och väggar influera på belysningens
kvalitet framgår av denna bild. Mörka väggar ge hårda,
störande skuggor (t. v.). Ljusa väggar mildare,
behagligare (t. h.).
Fig. 5. Den innermatterade standardserien representerar de
för hembelysning bästa glödlamporna. Från v. t. h. 15, 25,
40, 65, 100, 125 och 150 Dim.
i allmänhet icke kan anslå mer än en viss bestämd
summa till belysning, framgår härav vilken
betydelse elverkens taxepolitik har för befrämjandet av
höjd belysningsstandard i hemmen. Man får hoppas,
att de av vissa städer givna bevisen på förståelse för
denna sak manar till allmän efterföljd.
Belysningsarmaturen har under senare år
förbättrats i ljustekniskt avseende. Detta gäller framför
allt den s. k. tekniska armaturen, vilken i hemmen
användes i kök, serveringsrum, badrum etc. Den
billigare, förut så gott som allenahärskande,
kökspendeln synes vara på god väg att försvinna ur
marknaden och ersättas med lämpligare typer, som
effektivt fördela ljuset och skydda mot bländning
från glödlampan. Yid nybyggen kan en tendens
spåras att redan från början utrusta bostädernas
ekonomiutrymmen med den för god belysning erforderliga
armaturen, varigenom skadegörelse på väggar och
tak med åtföljande reparationer inbesparas vid
flyttning. Önskvärt vore att denna praxis tillämpades
även i fråga om äldre bostäder.
Även övrig hemarmatur uppvisar en utveckling
mot ljustekniskt bättre utföringsformer. Tidigare
bestod denna armatur endast av mer eller mindre
skönt utsirade ljushållare, i vilka glödlampan
omgavs med ljusslukande sidenskärmar, refflade
glaskupor eller pärlfransar. Dessa "skräckarmaturer";,
som ännu finnas kvar i 1 000-tals hem över hela
landet, börja bli allt sällsyntare i de elektriska
affärernas lager och ersättas med typer, där de ljusspridande
och bländskyddade ytorna givits större beaktande.
En intressant nyhet representerar den s. k.
studielampan (fig. 6), vilken tack vare att glödlampan
anbringas i en uppåt öppen opalglasreflektor försedd
med skärm av lämpligt material ger ett bländfritt och
mjukt ljus nedåt samt dessutom ett avsevärt
tillskott av indirekt allmänbelysning. Med denna lampa
kan man därför jämnt, bländfritt och kraftigt belysa
tämligen stora bordsytor. Studielampan, utrustad
30 okt. 1937
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
