Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Elektrisk belysning i hem och hushåll, av Ivar Folcker - Nutida bostadens uppvärmning och ventilation, av H. Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
fått bevittna, hur man till en början varit benägen
för ett visst "stilraseri", samt hur detta slutligen har
fått vika för funktionalism i detta ords egentliga
bemärkelse. Den elektriska belysningen i hem och
hushåll är visserligen icke något rent tekniskt område,
men dock i behov av mera utpräglade tekniska
intentioner. Den personliga smaken bör man givetvis
icke utöva våld på, det gäller endast att så
småningom leda in den i förnuftiga banor.
Ivar Folcker.
Nutida bostadens uppvärmning och ventilation.
Fig. 1. Psykrometertabell med effektiv temperatur för normalt klädd man vid lätt aktivitet
och olika luftrörelse.
som möjligt, varigenom
strålningseffekten blir
möjligast stor. En viss
återgång av ekonomiska skäl
mot mera veckade ytor
kan dock för närvarande
på vissa håll förmärkas.
Fig. 2 upptar en del
radiatortyper. Under
figurerna har angivits utom
sektionsdjup även
förhållandet mellan främre
strålningsytan och totala
kon-g
vektionsytan
Man har tidigare mera än
nu ofta förminskat
värmar-nas avgivning och särskilt
förstört deras fördelaktiga
strålningsverkan genom att
kläda in dem i mer eller
mindre täta skåp. Som väl
är tolereras nu vanligen
den fristående radiatorn.
Teknikens starka utveckling har ej lämnat
bostadens uppvärmnings- och ventilationsanordningar
oberörda, utan fastmer i mycket hög grad givit medel
till deras utformande för det mål man strävar efter,
nämligen ett för vår livsfunktion behagligast möjliga
värme- och lufttillstånd inom bostäderna. Vår nutida
strävan till ekonomisering och arbetsbesparing har
även här tagit sig starkt uttryck i effektiva och
arbetsbesparande apparater ävensom ofta långt driven
automatisering. I själva verket var det nog strävan
till arbetsbesparing som gjorde att den gamla
kakelugnen övergavs som värmekälla och ersattes med
centrala värmesystem med bekvämare eldning. Först
i andra hand torde orsaken vara att söka i den vid
centralvärmning erhållna fördelen av jämn
uppvärmning dygnet om, ävensom möjligheten att ernå
jämnare temperaturfördelning i rummen.
Under de senaste årtiondena har ett intensivt
forskningsarbete bedrivits för fastställande av vad som
är behagligast möjliga värme- och lufttillstånd
inomhus för människan. Härvid började man med
undersökning av luftens temperatur och fuktighets
inverkan på kroppens funktioner, varvid man fann att
den rätta lufttemperaturen och fuktigheten är den,
som åstadkommer den lämpligaste kvantiteten
värme-avgivning från människokroppen. Som mått på
dylikt lufttillstånd sattes effektiv temperatur. Om
två lufttillstånd kännas lika varma, sägas de hava
samma effektiva temperatur. Minskad fuktighet sänker
effektiva temperaturen, fig. 1. Sålunda måste man
vintertid, då luften inomhus är torrare än höst och
vår, hålla några grader högre temperatur för att det
skall vara rätta effektiva temperaturen inne. Men
människans värmeavgivning är ej endast beroende
av luftens temperatur och fuktighet utan även av
värmestrålningen från omgivande föremål, dvs. deras
yttemperatur. Tager man även hänsyn till
strålningseffekten, talar man om ekvivalent temperatur. En
författare har till och med föreslagit att man endast
skall taga hänsyn till strålningen vid en värmares
beräkning. Dess yta bestämmes då efter den normen,
att medelvärdet av temperaturen å värmarens samt
rumsväggarnas och föremålens ytor tillsammans skall
erhålla ett visst lämpligt värde.
Brabbé är den som synes först hava tagit hänsyn
till värmarnas strålning vid bedömning av olika
värmares rumsvärmningseffekt. Han fann sålunda att
ju mer strålningsyta i förhållande till
konvektionsyta värmaren har, alltså ju större frontyta, ju lägre
kan lufttemperaturen i rummet hållas med
bibehållande av samma känsla av uppvärmning.
Detta har återspeglats i utformningen av de lokala
värmarnas "radiatorer" i
det att man på senare år
strävat efter att giva
desamma en så utbredd form
476
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
