Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1937 - Tekniska föreningar - Ingenjörsklubben i Falun, av T. Q. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Insänt: Till diskussionen om andra huvudsatsen, av Ragnar Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
omflyttas i ny miljö för att så bättre kunna pröva och
befästa sina vid kursen mottagna kunskaper.
Doktor Ekelöf ville instämma med ingenjör
Ahl-mann. Han ville icke underskatta lärarnas i
Filipstad kompetens, men han betvivlade, att de med sin
inriktning mot ingenjörsutbildning skulle ha möjlighet
att ägna dessa nya elever det rent personliga intresse,
som här krävdes, en svårighet som ej finge
underskattas.
Direktör Krantz framhöll, att vid
Grängesbergsbolagets gruvor varken lämpliga lokaler eller
lärarekrafter funnes att tillgå. Det vore då mycket lättare
att i Filipstad utöka lärarekrafterna allt efter behovet
och dit förlägga kurserna. Sådana kurser vore
nödvändiga för att möjliggöra gruvindustriens alltjämt
stegrade krav på förmännens duglighet.
Disponent Malmgren önskade för Norbergs gruvor
bekräfta disponent Kempes uttalande rörande
olämpligheten av att ha kursdeltagare i flera månader
förlagda vid gruvorna, då en dylik förläggning icke kunde
undgå att verka störande på det regelbundna arbetet
vid gruvorna.
På ordförandens förfrågan rörande tillgången på
lärare i Filipstad meddelade rektor Wittberg, att den
ordinarie gruvläraren nu ej hade någon elev i andra
kursens gruvlinje och därför kunde åtaga sig en
förmanskurs. övriga lärare kunde åtaga sig ett mindre
antal lektionstimmar utöver de ordinarie. Tvenne
lärare för dessa kurser vore det minsta tänkbara, ty
en kan ej sköta om allt. Bergsskolan torde kunna
ansvara för den ena lärarekraften; och i närheten
funnes gruvfolk, som tidigare varit anställda som
timlärare vid bergsskolan, vilket även nu torde vara
möjligt att ordna.
Disponent Kepmpe såg ej heller denna fråga så
pessimistiskt. Det vore nödvändigt att snarast fä
kurserna igång. Svårare vore det måhända att få
arbetsgivarna med på att regelbundet sända elever
till kurserna, även sedan högkonjunkturen vikit och
behovet då för tillfället kändes mindre trängande.
Såsom en sammanfattning av de under diskussionen
uttalade åsikterna beslöt klubben på ordförandens
proposition göra följande uttalanden:
1) Förmanskurserna äro av behovet högeligen
påkallade.
2) Sådana kurser böra förläggas till Filipstads
bergsskola.
3) Eleverna böra uttagas endast av arbetsgivarna
eller på deras särskilda rekommendationer.
4) Jernkontorets gruvnämnd ■—- herrar Kempe,
Alarik, Krantz, Malm, Malmgren och Tunhammar •—
bör fullfölja detta uppdrag.
Rörande kostnadsfrågan ville ordföranden
sammanfattningsvis uttala den åsikten, att kostnaderna i
huvudsak borde bäras av arbetsgivarna och att
elevavgifterna därför borde sättas tämligen högt. För
återstående kostnader borde gruvnämnden vädja till
Löfwenskiöldska fonden med hemställan om dess stöd.
Efter att hava avtackat inledare och deltagare i
diskussionen, de särskilt inbjudna namneligen,
förklarade ordföranden sammanträdet avslutat, varefter
deltagarna samlades till kvällsmål och angenämt
samkväm i Bergslagets trevliga tjänstemannamäss.
T. Q.
Skånska ingenjörsklubben
höll under presidium av ordföranden, bergsingenjör
Inge Erichs ett talrikt besökt sammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö fredagen den 22 oktober.
På kallelsekorten hade medlemmarna uppmanats att
begagna sin rätt att medföra gäster, som kunde
förväntas vara intresserade av kvällens föredrag. Denna
vink hade i stor omfattning beaktats, och man såg
talrika representanter för affärs-, bokförings- och
bankväsen ävensom några elever från tekniska
gymnasiets högsta klass. Ordföranden meddelade, att
styrelsen till ordinarie medlemmar av klubben invalt
ing. G. P. Agorelius, civiling. N. G. A. Bruzelius,
civil-ing. C. R. N. Ekelund, arkitekt E. O. Græbe, civiling.
N. T. L. Lauritzson, civiling. F. E. Thenberg, civiling.
E. A. Wenander och övering. T. Westberg. Lektor
Otto Ask höll ett intressant och instruktivt föredrag
om "industriföretagets balansräkning". Talaren
erinrade om den i lag föreskrivna skyldigheten för varje
aktiebolag att årligen avge en berättelse över
verksamheten. Det är dock icke på långt när alla
företag, som följa denna föreskrift, utan man nöjer sig
alltför ofta med att hänvisa till balansräkningen samt
vinst- och förlusträkningen. Detta kan även vara
nog i de fall, då aktierna innehavas av ett fåtal
personer, men i regel borde kravet på en verklig
förvaltningsberättelse fasthållas. Storföretagen äro också
i flertalet fall medvetna härom, och somliga av dem
skriva förvaltningsberättelser, som stå på en så hög
nivå, att de utmärkt väl lämpa sig som
studielitteratur för den, som vill skaffa sig en uppfattning om den
ekonomiska ställningen i landet. Nödvändigt är, att
avskrivningarna angivas jämte motivering.
Balansräkningens uppgift är att ge ett sammandrag av
tillgångar och skulder. Varje post måste värdesättas för
sig, och posterna vara införda i konton, där summan
av behållning och influtna medel på ena sidan skall
överensstämma med summan av utgifter och överskott
på den andra, detta såväl i fråga om varor som kassa.
Alla tillgångar skola upptagas med verkliga värden.
Varor må upptagas med högre värden än
tillverkningskostnaderna, såvida priserna stigit. Aktiekapital,
reservfond etc. skola uppges fullt öppet. Till skydd
mot faror, som kunna hota ett företags framtid,
exempelvis genom oförmånliga avtal med kunder eller
anställda, konjunkturförsämring osv., bör
balansräkningen uppställas så, att dolda reserver förefinnas.
För ändamålet kunna råmaterialier och andra varor
sättas i lägsta dagspris, men för att detta icke skall
medföra, att de sedermera bli sålda till underpris,
bör man ha ett varuregleringskonto. Stora
avskrivningar såväl på bruksföremål som varor ge även
dolda reserver. Avskrivningarna på de förra böra
göras efter en bestämd plan under hänsynstagande
icke endast till varaktighet utan även till inmodernitet.
På grund av hittills gällande skattelagar måste två
avskrivningsplaner tillämpas, den ena för bolaget
självt, den andra för taxeringen. Det är att hoppas,
att denna dualism inom kort avskaffas genom
lagändring. En annan lagändring, som redan med 1938
års ingång träder i kraft, innebär, att eventuellt
förefintlig pensionsfond icke längre skall rubriceras
såsom "eget kapital", såsom hittills varit fallet. Efter
förhandlingarna intogs gemensam supé. Under det
efterföljande samkvämet höllos tal för
föredragshållaren, gästerna, klubben, ordföranden ocn de
nyinvalda medlemmarna. Man hurrade och sjöng unisont.
Civilingenjör E. Personne utförde några sångnummer
till luta och skördade starkt bifall. F. M.
INSÄNT
Till diskussionen om andra huvudsatsen.
När jag läser prof. ölanders sista inlägg i denna
fråga, kan jag inte hjälpa, att ett bibelspråk dyker
upp ur mitt minne: "Saliga äro de som tro!" För
min del har jag — tyvärr eller lyckligtvis — ej
samma förmåga i den vägen.
25 dec. 1937
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
