Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 25 dec. 1937 - Standardisering 1936, av s. - Chalmersska Ingenjörsföreningens katalog, av s. - Industriella frågor vid 1937 års riksdag, av s. - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H. - Kalmar Teknologklubb, av T. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skottet har haft fem sammanträden. På framställning
från olika standardiseringsorganisationer har
kommissionen under året fastställt 46 svenska standard av olika
art och beskaffenhet. En fullständig förteckning över
fastställda standard återfinnes i en särskild bilaga, s.
Chalmersska ingenjörsföreningens katalog över
ingenjörer utexaminerade från Chalmers tekniska institut
samt över Chalmersska ingenjörsföreningens aktiva
medlemmar och teknologföreningen "C. S:s" aktiva
medlemmar, utgiven av Chalmersska ingenjörsföreningen 1937,
föreligger nu. Tills vidare har som synes beteckningen
Chalmers tekniska institut bibehållits ehuru institutet
numera blivit teknisk högskola. Det torde sålunda vara
sista gången som den gamla benämningen förekommer
i katalogen. Förteckningen över ingenjörer
utexaminerade från CTI upptager ett stort antal kända namn.
Beträffande speciellt medlemmar i utlandet lider
förteckningen givetvis av en viss osäkerhet. Chalmersska
ingenjörsföreningen, som förutom huvudavdelningen i
Göteborg även äger lokalavdelningar i Stockholm och
Nässjö (Smålandsavdelningen) har ett sammanlagt
medlemsantal av 962 varav 300 i Stockholm och 31 i
Små-iandsavdelningen. Totala antalet nu levande ingenjörer
utexaminerade från CTI rör sig omkring 2 400. s.
Industriella frågor vid 1937 års riksdag. I
augustinumret av Industriförbundets meddelanden (nr 4, 1937)
lämnas en översiktlig redogörelse för några frågor av
industriell karaktär, som behandlats vid årets riksdag.
Häftet är överskådligt uppställt och inledes med ett
gruppregister som indelats i frågor av mera allmän
innebörd, frågor berörande vissa näringar,
arbetslagstiftning, kommunikationer och kraftförsörjning,
undervisnings- och utbildningsfrågor, tullfrågor, skattefrågor
samt statslån och diverse statsanslag. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll den 9 november ett sammanträde under
ordförandeskap av direktör Herman Nilsson. Efter några
föreningsärenden överlämnades ordet till aftonens
föredragshållare, civilingenjör Hjalmar E. Nilsson,
som talade om -’Arbetsplanering vid verkstäder".
Talaren framhöll, att varje företag, som ej har
monopolställning, måste för att kunna bestå, erbjuda
minst samma förmåner som konkurrenterna i fråga
om försäljningspriser, kvalitet, betalningsvillkor och
leveranstid. För att möjliggöra detta, måste bl. a.
en arbetsplanering äga rum, som svarar för
tillverkningskostnader och leveransterminer.
En härvid ofta försummad detalj är verkställandet
av räntabilitetskalkyler före varje nyanskaffning av
arbetsmaskiner, specialverktyg o. d., vilkas fördelar ej
äro direkt påtagliga. Endast då summan av arbetet
och de med nyanskaffningarna förbundna nya
omkostnaderna äro lägre än motsvarande kostnader för
annat framställningssätt, är nyanskaffningen berättigad.
Det framhölls även, att ju mera mekaniserad en
fabrik är, desto mera beroende är den av
konjunktursvängningarna.
För alla de i planeringen ingående arbetena
erfordras personal, och därför blir antalet tjänstemän
i förhållande till arbetare relativt stort i företag med
rationell planering. Många tjänstemän i förhållande
till antalet arbetare behöver därför ej tyda på
överorganisation utan kan i många fall medföra betydligt
ökad räntabilitet. Professor Schlessinger i Berlin har
i sammanhang därmed uttalat paradoxen: "Die
Wirt-schaftlichkeit der Betriebe geht tiber erhöhte Un-
kosten." Han pekar då särskilt på en av Tysklands
bästa industrigrenar, nämligen den elektriska, inom
vilken man har blott 2 arbetare per tjänsteman.
Planeringsavdelningen skall ju även bestämma och
kontrollera leveransterminerna för de färdiga varorna.
Fördenskull måste den, i intimt samarbete med
tillverkningsavdelningarna, fastställa tiderna för de olika
arbetsoperationernas utförande. Planeringens direktiv
måste helt naturligt följas, om det hela skall gå väl
i lås. Systemet måste emellertid ha en viss elasticitet
med någon marginal för oförutsedda händelser.
Särskilt noga bör man observera de mest belastade
maskinerna, med andra ord: de trängsta passagerna i
fabrikationen eller, som föredragshållaren uttryckte
sig, "flaskhalsarna".
Sedan planeringen i allmänhet genomgåtts, beskrev
talaren ett speciellt planeringssystem, passande för
större företag med blandad tillverkning. Medelst
balloptikon visades ett antal olika blanketter för olika
ändamål, samtliga med texten erhållen genom partiell
kopiering av en enda originalblankett. Härigenom
undviker man risken för fel, när uppgifter skola
skrivas av på en ny blankett. Dessutom visades ett
åskådligt belastningsdiagram för maskinparken i en
verkstad.
Efter en kort diskussion avtackades
föredragshållaren för den synnerligen instruktiva redogörelsen.
Sammanträdet avslutades med gåssupé, och vid det
efterföljande samkvämet ledde bergsingeniör Ljung
allsången.
E. H.
Kalmar teknologklubb
sammanträdde ä Stadshotellet i Kalmar onsdagen den
24 nov. under dir. Roséns ordförandeskap.
Efter behandling av en del inre
klubbangelägenheter hölls kvällens föredrag av ingenjör J. H.
Nauckhoff, Gullringen, om "Svenska uppfinningar i svensk
industri". Föredraget belystes med talrika ljusbilder
över ett stort antal av våra mest framstående
uppfinnare och över en rad industriella anläggningar,
uppbyggda på grundvalen av de av dem gjorda
uppfinningarna.
Talaren inledde sitt i kåserande form hållna
föredrag med att framhålla den snabba utveckling, som
mekaniseringen undergått, särskilt under det senare
halvseklet, och man var, sade talaren, frestad att
fråga sig, hur långt den skulle sträcka sig, och om den
skulle verka förödande på kulturen. Man kan dock
knappast blunda för de stora möjligheter till
närmande människor och stater emellan, som de mekaniska
uppfinningarna öppnat, särskilt då genom
kommunikationsmedlens förbättring, genom tillkomsten av
telefon, radio osv.
I fortsättningen av sitt föredrag citerade talaren det
gamla ordspråket, "Nöden är uppfinningarnas moder"
och hur detta ordspråk utmärkt passar in på våra
svenska uppfinnare, av vilka ett flertal haft stora
svårigheter att kämpa mot, innan de nått målet för sina
strävanden. Men tack vare seg uthållighet parad med
ett målmedvetet arbete ha de till slut lyckats bemästra
svårigheterna, och det råder ingen tvekan om, att de
genom sina epokgörande uppfinningar gjort
mänskligheten ovärderliga tjänster, på samma gång som de
genom desamma skaffat sig världsrykte och därmed
spritt ära och berömmelse över det land, som sett dem
födas. Vidare nämnde talaren, att bland de många
svenska uppfinnare, som vårt land har att uppvisa,
intager utan tvivel Christofer Polhem ett av de
främsta rummen. Han var den förste, som på ett
rationellt sätt löste kraftöverföringens problem, och tal.
framhöll i samband härmed, att "det vita kolets"
utnyttjande bygger på hans grundläggande arbete. Efter
556
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
