Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 25 dec. 1937 - Ingenjörsklubben i Falun, av T. Q. - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vid kommit till användning, och inskränka oss till att
omnämna, huru man särskilt genom makarna
Curie-JolioVs arbeten lyckats komma till högst märkliga
resultat inom den artificiella radioaktiviteten och
grundämnesomvandlingens område. För den hittills utförda
atomsprängningen hade man använt de båda
projektilerna alfa-partikeln och protonen. De första lyckade
försöken att använda andra projektiler än a-partiklar
utfördes av Cockcroft och Walton, vilka med
användning av protoner med en energi pä ca 0,s M. e. V. (M. e.V.
= millioner elektronvolt) bombarderade elementen
litium, bor och fluor. Vid bombardemang av Li erhöll
man 2 st. a-partiklar av varje Li-kärna, dvs. att Li helt
förvandlats till helium, märkligt nog med energirikare
a-partiklar än hos de naturliga radioaktiva preparaten.
Varje a-partikel har en energi pä 8,0 M. e. V., dvs. 2 st.
a-partiklar det dubbla. 1 g protoner, som slår sönder
lika många Li-kärnor, har en energimängd av 400 000 000
kcal, motsvarande ca 40 ton kol. Kunde man införa
en partikel utan elektrisk laddning, skulle detta
emellertid innebära ett stort framsteg. Då upptäckte år 1932
engelsmannen Chadwick genom studiet av den intensiva
strålningen från elementet beryllium en sådan neutral
partikel med samma massa som protonen men elektriskt
neutral, varav den erhöll namnet "neutron". När man
beräknar, huru mycket av denna partikels energi, som
överföres vid stöt mot andra atomelement, finner man
vid stöt mot
1 elektron med massan Visso en energiförlust av 0,2 %
1 proton „ „ 1 „ „ „ 100 „
Kväve „ „ 14 „ „ „ 20 „
Bly „ „ 206 „ „ „ 1,9 „
Härav följer, att neutronen har latare att passera
genom en blyplatta än en paraffinplatta. En neutron,
som helt hejdas av ett paraffinskikt på 20 cm, passerar
ledigt igenom en blyplatta på V2 m, ett för vetenskapen
mycket betydelsefullt rön.
Arsenalen av projektiler har ytterligare ökats, sedau
amerikanen Urey 1932 upptäckte det tunga vätet, en
isotop till clet vanliga vätet men med dess dubbla
atomvikt. Det tunga vätets atomkärnor benämnas
"cleutro-ner". Med dessa ha tre olika reaktioner erhållits. Om
en proton utskjutes, erhålles intet annat element men
väl samma element men med något högre atomvikt,
alltså en isotop. De övriga typerna ha givit olika
artificiellt radioaktiva substanser.
De vid dessa grundämnesomvandlingar gjorda
erfarenheterna ha lett till den uppfattningen, att
atomernas yttersta byggstenar utgöras av protoner och
neutroner.
Genom denna uppfattning får man en mycket enkel
förklaring till isotopien. Likväl återstå naturligtvis
alltjämt andra ännu olösta problem.
Vilken praktisk betydelse kunna de hittills nådda
resultaten innebära? Först och främst för den
medicinska läkekonsten, som sannolikt kommer att taga de
gjorda erfarenheterna i sin tjänst. Man har exempelvis
lyckats framställa ett "radionatrium", som i strålning
är ekvivalent med 1 milligram radium. Vidare för vår
uppfattning om grundämnenas bildning och kanske icke
mindre för astronomien: för nebulosaforskningen och
problemet om himlakropparnas bildning ur
nebulosor-nas gasmassor.
I fulla två timmar hade föreläsaren med detta
högintressanta föredrag hållit auditoriet i en spänning, som
vid dess slut utlöstes i dånande applåder och i ett varmt
tack av ordföranden lör denna för ingenjörerna så
välbehövliga och välkomna lektion i den moderna fysiska
forskningens metoder och resultat.
Omedelbart överlämnades nu ordet till föreståndaren
för Ingenjörsvetenskapsakademiens under detta år
uppsatta "Röntgencentral", fil. kand. Håkan Swedenborg,
som vänligt åtagit sig att inleda en diskussion över
ämnet materialprovning med röntgen. Se
föredragshållarens artikel i Teknisk tidskrift h. 11, 1937.
Medelst ett stort antal bilder belystes även detta
föredrag, och föredragshållaren belönades med applåder.
I den följande diskussionen underströk bergsingenjör
Axki. Hultgren vikten av rationellt utförda
röntgenundersökningar, åtföljda av bedömning och
betygssättning av resp. fel. Vissa fel måste få anses tillåtliga,
men det kräves stor erfarenhet för att kunna döma rätt.
På en fråga om vissa sprickor, synliga å en av bilderna
härrörde från krympsprickor i gjutgodset eller uppstått
under driften, svarade föredragshållaren, att detta ej
med visshet framginge av den fotografiska bilden.
Major Ernst Nilsson, Stockholm, hade den stora
vänligheten att meddela sina erfarenheter från den sista
tidens kontroll av Stockholms brobyggnader. Se
uppsatsen om S:t Eriksbron i Väg- och vattenbyggnadskonst
11, 1937.
Tiden var nu långt framskriden och ordföranden
avslutade sammanträdet med ett varmt tack till herrar
föredragshållare och alla deltagarna i aftonens
diskussionsmöte.
Man begav sig så direkt till Grand Hotel, där
middagen och en del middagsgäster redan väntade. Denna
senare del av samvaron firades på traditionellt sätt med
dryckesvisa och en utomordentligt väl utformad
bordsvisa, författad av klubbmästaren, ett versifierat inslag
av civilingenjör Pedro Hellström med "röntgenbilder"
av deltagare, trolleriföreställning av tandläkare
Barck-Holst samt i övrigt under glad och uppfriskande
samvaro. T. Q.
Tekniska föreningen i Västerås
hade sitt ordinarie novembersammanträde på
Stadshotellet i Västerås måndagen den 29 november.
Härvid höll ingenjör Nils Lindstedt från
Osram-Elektraverken ett mycket intressant föredrag om
"Glöd-lumpstillverkning".
Efter att i korthet ha berört de fysiska
förutsättningarna för att ögat skall kunna uppfatta ljusstrålar,
gav talaren en kort resumé över glödlampans historia.
Därefter följde en beskrivning pä den mycket
besvärliga tillverkningen av glödträden, som numera
utgöres av en mycket fin volframträd, upplindad
antingen i enkel spiral eller dubbel spiral, det senare
huvudsakligen för gasfyllda lampor. I vissa
glödlampor är tråden till ytterlighet fin, endast ungefär
Vä av ett människohär. Talaren beskrev härefter
huru glaskolven och övriga glasdelar tillverkades
samt huru lamporna sattes ihop och provades. Det
hela sker med mycket fä undantag i automatiska
maskiner av den mest genialiska konstruktion.
Föredraget illustrerades med ett antal
skioptikonbilder och en mycket intressant film.
Efter en kortare diskussion följde supé och
uach-spiel.
H. 8.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen lör kemi och bergsvetenskap kallas till
ordinarie sammanträde fredagen den 14 januari 1938 kl. 19,30
å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm.
Ärenden: 1) Val av justeringsmän. — 2) Inkomna
skrivelser. — 3) Inval. — 4) "Synpunkter på driftens
säkerställande vid luftangrepp mot industrianläggningar på
landsbygden", föredrag av disponent Ivar Lundbäck,
Emsfors bruk. — 5) "En ny teori rörande den alkoholiska
jäsningetts mekanism", föredrag av fil. lic. Bror H v i
s-t e n d a h 1, Göteborg. — Supé och samkväm.
558
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
