Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
kunna konstatera, att ett utestängande av syre icke
förhindrar uppkomsten av slitning. Fink har
replikerat, att dessa sistnämnda prov icke utförts med
tillräcklig noggrannhet för att utesluta alla spår av syre.
Oxidation är som bekant ett kemiskt fenomen. Ett
annat slag av kemisk inverkan vid slitning har
nyligen undersökts av The Institution of Automobile
Engineers med vilket författaren samarbetar. I en
bilmotor slites cylindern och kolvringarna i
allmänhet hastigare än övriga delar (fig. 2) och
olyckligtvis har förslitningen av dessa delar de mest
ogynnsamma verkningarna på motorns egenskaper.
Experiment som utförts i laboratoriet under längre tid
vid normal och högre temperatur, ha emellertid visat
mycket liten förslitning. Undersökningarna
utsträcktes därför till att söka upptäcka, varför motorer som
voro i bruk på vägarna förslitas så mycket hastigare
än i laboratoriet. Härvid befanns, att om motorns
temperatur hölls låg, antingen genom användning av
kallt kylvatten eller genom att ofta starta motorn
från kallt tillstånd, så uppstod kraftigt ökad slitning.
I fig. 3 visas en del av de resultat, som erhöllos.
Vissa iakttagelser gjordes under dessa prov, vilka
pekade på att korrosion hade uppträtt vid
slitningsytorna. Så ägde t. e. cylinderväggen och
kolvring-arna ett fläckigt utseende (fig. 4) samtidigt med att
stora mängder vatten förefanns i smörjoljan. Det
var lätt att visa att ^kondensering av vatten ur
förbränningsprodukterna på den kalla cylinderväggen
endast kunde uppstå under förutsättning att väggens
temperatur var lägre än förbränningsprodukternas
daggpunkt. Det bör ihågkommas att
förbränningsprodukterna innehålla stora mängder fuktighet enär
förbränning av 1 liter bensin ger upphov till ungefär
1 liter vatten. Det är av intresse att observera, att
denna utkondensering sker även i sådana fall då
huvudmängden av förbränningsgaserna har en
temperatur på 1000—2 000°C.
Det visades emellertid att den ökade förslitningen
vid låga temperaturer icke enbart beror på vattnets
närvaro. Genom att köra en motor med vätgas
som bränsle, vilket sålunda endast lämnar vatten
såsom förbränningsprodukt, kunde ingen ökning i
förslitningen påvisas vid lägre temperaturer. Härav slöt
man, att förbränningsvattnet från bensin måste inne-
■S C; 0.05
11
">•>• o
40 50 120 160 200 240 280
Cytindervåggens temperatur ("C)
Fig. 3. Övre kolvringens förslitning vid olika cylindertemperatur.
hålla någonting som verkar korroderande, och olika
alternativ undersöktes i enlighet härmed. Resultaten
synas giva vid handen, att organiska syror kunna
äga ett visst inflytande och att kolsyra, bildad genom
att C02 lösts i vatten, troligen är av största
betydelse.1 Detta slag av kemisk slitning är av stort
i Ett närmare referat av dessa undersökningar återfinnes
i Teknisk tidskrift Mekanik, h. 4, år 1935 under rubrik:
Nyare undersökningar om cylinderslitning, av docent Evert
Norlin.
intresse såväl teoretiskt som praktiskt, men det
finnes även en mekanisk sida av saken som icke får
glömmas. Som bekant bilda metaller, vilka utsättas
för korroderande inverkan, ofta en skyddande hinna
på sin yta. Ifråga om automobilmotorcylindrar
nedgår korrosionen hastigt om denna skyddande hinna
får förbliva orörd. Olyckligtvis avskrapas den
emellertid av kolvringarna, så att alltid en oskyddad yta
uppstår på vilken korrosionen kan verka.
Jämte det arbete som utförts av institutet rörande
korrosionsslitning av bensinmotorcylindrar har även
Fig. 4. Korroderade glidytor i bilmotor.
arbete utförts av Boerlage och andra beträffande
cylinderförslitning hos dieselmotorer. Resultaten av
dessa forskningsarbeten synas även ge vid handen,
att slitning kan uppstå på grund av ofullständig
förbränning, och det är möjligt att även i detta fall
förklaringen kan sökas i korrosion på grund av
uppkomsten av sura förbränningsprodukter. Slutligen
får icke glömmas den korroderande verkan som
smörjmedlet självt kan åstadkomma. Denna fråga
har helt nyligen varit föremål för rätt mycket
diskussion, särskilt i samband med lager framställda
av koppar-blylegeringar, vilka anses mera mottagliga
för dylika angrepp. Om dylika frätningar uppträdde
med särskild styrka, så skulle de givetvis förstöra
lagerytan och åstadkomma ökad förslitning.
Emellertid synes man helt allmänt vara ense om, att om
denna korrosion uppträder, så är den i alla händelser
inskränkt till sådana smörjmedel som innehålla vissa
syror. Man har t. o. m. velat göra gällande, att en
svag etsande verkan av smörjmedlet kan vara av en
viss nytta om de mjukare beståndsdelarna i en
lagermetall angripas på sådant sätt, att de hårdare
beståndsdelarna kvarlämnas i upphöjd relief för
upptagning av lasten, vilket i allmänhet anses vara det
sätt på vilket en lagermetall verkar. Att vissa
tillsatser till ett smörjmedel kunna verka i skadlig
riktning har visats genom några experiment, som utförts
av institutet och i vilka en tillsats av 1 % oljesyra
till ett mineralsmörjmedel ökade förslitningen med
100 %. De mindre aktiva fettsyrorna t. e.
palmitin-syra kunna dock vara av nytta. Man bör emellertid
icke glömma, att även rena mineralsmörjämnen kunna
utöva en viss verkan i antydd riktning vid högre
temperaturer. Några nyligen i Amerika utförda prov
rörande utmattning av stål visade, att när
provstyckena under pågående prov besprutades med
mineraliska smörjämnen vid en temperatur av 130°C så
nedgick provens livslängd, förutsatt att de voro
belastade över utmattningsgränsen, till 1/10 av
ursprungliga värdet. Man är i tvivelsmål om huru denna
verkan skall kunna förklaras, men har icke tillgripit
16 jan. 1937
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
