Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Fig. 11. Slitning av material till tolkar.
tiler, vilka utsättas för slagpåkänningar vid liöga
temperaturer i närvaro av oxiderande gaser, visar
fig. 10 de relativa slitningsresultat som erhållits med
ett stort antal material vid prov i förf:s institut.
Ehuru vissa mycket hårda material, t. e. stellit (en
legering av volfram, kobolt och krom) och snabbstål,
lämnade synnerligen goda resultat, så bör framhållas,
att därjämte en del tämligen mjuka material t. e.
monelmetall även gåvo goda resultat. Olika forskare
hava undersökt ett hithörande fenomen, nämligen
svetsning eller hopskärning av metaller vid högre
temperaturer. Undersökningarna hava visat, att en
metall i allmänhet är lätt hopsvetsbar med sig själv
under det att motståndet mot hopskärning är bättre
ju mera olikartade de samverkande metallerna äro.
Särskilt motståndskraftiga äro i detta hänseende
nitrerstål, grått gjutjärn, stål med hög hårdhet etc.
Ett flertal provningsmaskiner för studiet av metallers
hop skärning och varmgång vid högt tryck och höga
temperaturer ha utarbetats.
I Skodaverken i Tjeckoslovakien ha jämförande
prov utförts på olika material avsedda för håltolkar.
Resultaten härav framgå av fig. 11, som visar, att
minsta slitning erhölls med volframkarbid (s. k.
Widiametall). Om dennas slitning tages som enhet,
var slitningen av nitrerade och förkromade stål,
koboltstål och stellit ungefär 15, för härdade
snabbstål med hög volframhalt var den 25 och för härdade
verktygsstål ävensom för sättshärdade stål 40.
Ovanstående resultat äro intressanta emedan de utvisa den
relativa slithållfastheten hos några av de hårdaste
material som stå till buds. Rörande de mera normala
konstruktionsmaterialen, gjutjärn och stål, har en
hel del kunskap kunnat skaffas, såväl genom
slitningsmaskiner som genom vägprov, i avseende på
sammansättningens och andra faktorers inverkan på
slitningen. Beträffande gjutjärn synes den
uppfattningen allmänt råda, att mangan minskar slitningen,
kisel ökar slitningen, nickel icke påverkar slitningen,
krom minskar slitningen, nickel pius krom minskar
slitningen och att fosfor avsevärt nedbringar
slitningen. Det förtjänar observeras att fosforns
inverkan på slitningen fastställts såväl i
slitningsmaskiner som hos bilmotorcylindrar i arbete. Vissa
sparsamt förekommande tillsatsers inverkan ha även
nyligen studerats. Så uppgives t. e. en tillsats av
1 % bor göra gjutjärn mycket hårt och
motståndskraftigt mot slitning. En tillsats av 1,3 % arsenik
minskade i ett fall slitningen med omkring 50 %.
Oavsett frågan om sammansättningen råder det intet
tvivel om, att gjutjärnets mikrostruktur är av stor
betydelse. Beträffande bromstrummor har en
enhetlig perlitisk struktur utan fri ferrit visat sig giva
ett utomordentligt motståndskraftigt material. I
allmänhet minskar gjutjärnets slitning med ökad
hårdhet. I avseende på stål ha undersökningarna visat
att förhöjd motståndskraft mot slitning uppnås med
de hårdare stålen. Slitstyrkan ökar i allmänhet med
kolhalten och en perlitisk grundmassa ger högsta
slitmotståndet. Förutom det nämnda tillkomma många
synpunkter på slitningens problem, vilka icke ha
kunnat behandlas i denna framställning. Förf. har
med det sagda velat ge en överblick över
slitningsproblemet i dess helhet och har härvid särskilt
önskat framhålla sådana synpunkter, som kunna vara
av intresse och betydelse ur forskningssynpunkt, (s.)
Automobil- och motortekniska kommitténs
årsredogörelse för 1936.
Kommittén har bestått av följande medlemmar:
kommerserådet Axel F. Enström, ordf., civ.-ing. N.
Gustafsson, v. ordf., direktör A. Gabrielsson, direktör
E. Höglund, professor E. Hubendick, civ.-ing. C. A.
Jacobsson, civ.-ing. V. Kellberg, direktör G. Larsson,
direktör G. Lindmark, civ.-ing. E. Lundeberg, kapten
N. von Matern, docent E. Norlin, förste byråingenjör
E. Nothin och kapten R. von Segebaden.
Som sekreterare ha B. Grandinson och S. Ejermark
fungerat.
Den samlade kommittén har hållit ett sammanträde
under året samt dessutom arbetat genom sitt
arbetsutskott, vilket hållit tre sammanträden. Dess
medlemmar ha varit: Gustafsson, ordf., Hubendick,
Jacobsson, Kellberg, Larsson, von Matern, Norlin och
sekreteraren.
Under året har tillsatts en subkommitté för
utarbetande av normer för flytande bränslen. Dess
medlemmar äro: docent E. Norlin, ordf., civ.-ing. E.
Björnsjö, fil. dr B. Groth (utsedd av avdelningen för
kemi och bergsvetenskap), civ.-ing. N. Gustafsson,
prof. E. Hubendick, civ.-ing. C. A. Jacobsson, civ.-ing.
H. Kähr, överingenjör H. Pyk, docent R. Winbladh,
civ.-ing. S. Ejermark, sekr.
Subkommittén för nomenklatur har under året i
det närmaste slutfört sitt arbete, vilket torde
föreligga färdigt från trycket i början av 1937. Arbetet
omfattar omkring 3 000 ord och kommer att utsändas
för granskning till ett flertal institutioner, som kunna
tänkas intresserade därav.
Kommittén har behandlat en till Svenska
teknologföreningen inkommen skrivelse frän dir. R. Liljeblad
rörande "Teknisk sakkunskap i bilmål". En, för en
första utredning tillsatt subkommitté bestående av
dir. R. Liljeblad, dir. G. Lindmark och civ.-ing. N.
Gustafsson, ha i en till Svenska teknologföreningen
ställd skrivelse föreslagit
att frågan om teknisk sakkunskap i bilmål blir
föremål för en allsidig utredning och
att härför Svenska teknologföreningens styrelse
träder i kontakt med Kungl, automobilklubbens styrelse
för att planlägga en dylik utredning.
På kommitténs föranstaltande har mr. C. G.
Williams, Research Manager of The Institution of
Automobile Engineers i London, gästat Svenska
teknologföreningen och hållit föredrag, som nedan nämnts,
samt även Ingeniörsvetenskapsakademien och där
hållit föredrag över ämnet "The Research Work of the
Institution of Automobile Engineers".
Genom Svenska teknologföreningen har kommittén
16 jan. 1937
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
