Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Svensk forskning"? — Forskningsarbetet vid The Institution of Automobile Engineers, Brentford,
England, av Mr C. G. Williams — Litteratur.
Svensk forskning?
Iett föredrag inför Ingenjörsvetenskapsakademien
den 16 nov. 1936 lämnade mr C. G. Williams en del
meddelanden rörande några forskningsarbeten vid
The Institution of Automobile Engineers i England.
Ett referat av detta föredrag återfinnes nedan.
Det har många gånger fastslagits, att orsaken till
att den svenska industrien står på en så hög nivå och
att de svenska produkterna kunnat så väl hävda sin
ställning på exportmarknaden beror på kvalitet och
fullgoda, moderna konstruktioner. För att kunna
hävda detta anseende och för att kunna bibehålla den
marknad vi nått, fordras dock, att vår produktion
väl följer utvecklingen. Ett stillestånd är liktydligt
med en tillbakagång. I mycket stor utsträckning
torde detta gälla just för motorområdet.
På detta område har vårt land en gång intagit en
synnerligen framskjuten plats, ehuru av olika
anledningar denna ställning blev relativt obetydlig.
Un-fler senare år har dock den svenska
förbränningsmotorindustrien förmått att nå en allt mera
betydelsefull ställning både inom landet och utåt. För att
kunna befästa och utveckla denna, erfordras dock ett
intensivt forskningsarbete. Vi kunna ej i längden
vara betjänta av att först invänta vad som kan
komma fram i utlandet i deras saluförda produkter och
sedan kopiera detta. På en dylik väg komma vi
alltid att ligga ett, par år efter i utvecklingen.
Den oundgängligen nödvändiga forskningen på
detta område har nittills i viss utsträckning blivit
bedriven i ett par fabriksprovrum, men ej så att den
förmått att driva fram hela vår industri i tillräcklig
omfattning.
Säkerligen äro svårigheterna att i vårt land få fram
ett samarbete på detta forskningsområde större än i
England på grund av den avundsjuka, som är ett
utmärkande drag för vår psyke, men de lärdomar som
mr Williams giver oss del av i sin uppsats bör dock
kunna giva oss en impuls. Skall ett samarbete
kunna bliva möjligt, bör detta med ali sannolikhet
upptagas, ej från fabrikanternas sida utan från en svensk
motsvarighet till The Institution of Automobile
Engineers. Vi hava två dylika organisationer att
välja på.
Av exemplet från England framgår, att det icke
blott är fabrikanter av helfabrikat och råmaterial som
har anledning att stödja en dylik forskning utan i
minst lika hög grad de som använda motorfordonen.
Ett stöd tili bättre utnyttjande av dessa skulle kunna
givas alla ägare av vagnar, framför allt de som hava
en stor vagnpark.
Det skulle vara synnerligen önskvärt, att denna
fråga om ett gemensamt forskningsinstitut kunde
bliva föremål för en närmare behandling.
N. Cx.
Forskningsarbetet vid The Institution of Automobile
Engineers, Brentford, England.
Av Mr C. G. WILLIAMS, Director of Research.1
Fore kriget utfördes forskningsarbeten i England
vid universiteten av enskilda, vid mera framsynta
företags laboratorier och vid en del officiella
undersökningsanstalter. Vid den tiden förekom
organiserat industriellt forskningsarbete i mycket liten skala.
Under kriget uppstod emellertid behov av forcerad
forskning rörande problem av starkt aktuellt intresse,
och regeringen inrättade ett nytt departement för att
uppamma sådan forskning. Detta "Department of
Scientific and Industrial Research", som det kallades,
i Referat av föredrag-, hållet vid
Ingenjörsvetenskapsaka-demien den 16 november 1936.
fortsatte efter kriget att organisera industriell
forskning, och under dess medverkan och stöd bildades ett
antal "Research Associations" med uppgift att
åvägabringa kooperativ forskning inom olika industrier.
Sålunda bildades en dylik forskningsförening bland
tillverkare av vetenskapliga instrument, inom
elektriska industrien, av skofabrikanter osv. År 1919
bildades en forskningsförening inom motorindustrien.
Till dessa olika forskningsföreningar lämnade
regeringen anslag, vars storlek i större eller mindre grad
stod i proportion till de bidrag, som varje industri
lämnade sin forskningsförening.
"The Research Association for the Motor Industry"
16 jan. 1937. häfte 17
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
