Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
t i i if
Fig. 2. Fördelningsapparat, typ Kantorp.
i biandaren
stiger upp till
plåten, följer denna
med det
roterande godset och
luckan i bottnen
öppnas därvid och
släpper ut mera
gods, till dess
plåten blir fri.
Godset i
biandaren hålles därigenom i lagom och konstant höjd.
Den enda del i biandaren, som slites, är grinden
eller omröraren i bottnen och denna kan lätt utbytas.
Från biandaren föres godset på ett transportband
till den över chargerapparaten placerade
fördelningsapparaten, fig. 2. Denna består av en rund roterande
skiva med uppstående kant. Skivan är försedd med
en radiell öppning. Något upplyft över skivan
roterar åt samma håll men med hälften så stor hastighet
ett armsystem eller galler, så anordnat, att det
breder ut godset över skivan i radiell riktning men på
grund av den mindre rotationshastigheten släpar
gallret ihop godset i tangentiell riktning. Då springan i
skivan passerar förbi armsystemets stänger, nedfaller
godset lodrätt i chargerapparaten över hela dess yta,
varigenom toppbildning och "ras"
undvikes.
Då skivan vrides runt, strävar gallret
eller armsystemet att följa med i samma
rotationshastighet. Den kraft, som
åtgår för bromsning av armsystemet,
återföres genom kuggväxeln till drivaxeln,
vilket gör att apparaten för sin drift
erfordrar ytterst liten kraft.
Chargerapparaten, fig. 3, består även av
en rund plåtcylinder av samma diam. som
pannan. Såsom botten i cylindern är anbragt en
roterande skiva, försedd med en radiell, ställbar
öppning, genom vilken godset nedfaller i pannan.
Ovanför bottnen finnes ett grovt galler av järnstänger,
vilket hindrar godset från att deltaga i bottnens
rotation. Apparaten drives med trefasmotor och
den vertikala axeln är försedd med koppling, så
att chargeringen kan stoppas genom att slå ifrån
kopplingen.
Sintringspannan, fig. 4, är utförd av nitad eller
svetsad järnplåt. Sidorna äro skyddade av en gjuten
mantel, vilken bildar ett isolerande
luftrum. Den gjutna manteln vilar mot en
Z:ring, vilken även uppbär rosten och
tätar mot luftläckage omkring pannans
sidor, då chargen vid sintringen krymper
och lämnar öppna springor efter dessa.
Rosten är utförd av eldhärdigt stål och
håller för många tusen charger, om stålets
sammansättning är den riktiga.
Sugledningen avstänges med en
kon-ventil, vilken liksom anslutningen
manövreras med en hävstång. I den undre
an-slutningsflänsen ligger en sfärisk tallrik,
som kan ställa in sig efter den övre
flänsen.
Sintringspannan är placerad på en
vagn med kullagerförsedda hjul. Våra
pannor ha 1,5 m inre diameter och väga
med vagnen ca 1 000 kg samt rymma ca ett ton
torrvikt av vår sligblandning. De kunna skjutas för
hand av en man. Ingen panna har ännu efter 13 års
användning behövt skrotas. Pannor med 2 m diam.,
rymmande 2 ton, ha även blivit utförda.
Ovanpå pannan synes tändapparaten. Denna
består av en plåtring, på översidan täckt av en
perforerad plåt. På plåtringens halva höjd, ca 1 dm
från pannans yta, finnes ett lager av perforerade,
gjutna hällar, vilka uppvärmas till svag rödvärme
då en panna tändes. När tändapparaten flyttas
över till en panna som skall tändas, och
konventilen i sugledningen öppnas, tändes pannan fort
och väl av värmen från gjutjärnshällarna i
tändapparaten. Tändapparaten behöver ej sluta tätt mot
pannan.
Pannornas tömning utföres med tillhjälp av en
"Kreiselvipper", lagrad i ena änden med en tapp.
Två olika typer av sintringsverk ha blivit utförda,
den ena med pannorna fast anordnade i en eller två
rader och med ett traversspår med tvärtralla, löpande
efter pannraden för pannornas inväxling till charger-,
sintrings- och tömningsställena. I den andra typen
av sintringsverk äro pannorna placerade på ett
roter-bord eller "karusell", vilken vrides runt ett varv
under sintringstiden, så att pannan återföres till ut-
mrrpriM g H H h»
Fig. 3. Chargerapparat.
gångspunkten, varigenom pannornas förflyttning för
hand minskas.
För ett litet antal pannor lämpar sig givetvis den
första typen med fasta platser bäst. För ett större
antal pannor är däremot karuselltypen lämpligast.
För båda typerna användes i övrigt samma apparater
och anordningar och i båda fallen tömmas pannorna
i en stjälpficka utanför verket.
Kantorps sintringsverk, fig. 5, är av den första
typen med fasta sintringsplatser och numera 16 st.
pannor i två rader med traversspåret i mitten. Den
10
13 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
