- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Bergsvetenskap /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsvetenskap

minimala körtlar äro representerade. Do järnrikare
äro mer eller mindre genomväxta av grå dolomit,
och åtskilliga därav förringas även i värde genom
rikligt förekommande kvartsgångar. De järnfattiga
magnesiteriia omslutas av talk, och dylik finnes även
i form av skikt eller insprängningar. Magnesitzonen
i nuvarande Österrike börjar vid Semmeringalpens
norra sluttning vid Gloggnitz och når västerut fram
till Zillerdalen i Tyrolen. Enbart från omgivningen
av Dienten i Salzburg kunna uppräknas ett femtiotal
olika lokal.

Inom centralalpernas paleozoikum finnas
magnesiter på Stangalpe i gränsområdet mellan Steiermark,
Salzburg och Kärnten och tränga därifrån långt in i
sistnämnda provins (vid St. Oswald och Tragail vid
Paternion), varest magnesiten är belägen inom
paleo-zoiska skiffrar. Magnesiten på Millstädter Alpe,
likaledes i Kärnten, ligger inom glimmerskiffer. Inom
samma formation jämte gnejs finnes magnesit i
Brenner- och Ortlerområdet, vilket för närvarande är
italienskt. Även vid Oberwölz i Steiermark har en
liten förekomst blivit känd utanför gråvackezonen.

Den största magnesitförekomsten i Österrike är
belägen i trakten av Veitsch, där magnesitkroppen
uppnår en längd av 1 850 m vid 330 m bredd och ett
brytvärdigt djup över 160 m. Brytningsförlusten
uppgår visserligen till 60 à 70 % på grund av
orenhet, men den utvunna produkten innehåller likväl
85—90 % MgC02 med 5—10 % Fe203 samt ringa
mängder kalk, lerjord och kiselsyra.

Förekomsterna vid Veitsch ägas av Veitscher
Mag-nesit-Werke A.-G., vilket bolag äger och driver
verken, fig. 2—4, i Veitsch, Trieben, Breitenau i
Steiermark samt Eichberg vid Semmering i Nedre
Österrike. Dessutom har bolaget förvärvat
ägande-eller brytningsrätten till en del andra fyndigheter i
trakten, för vilka sistnämnda årligen betalas rätt
betydande belopp i jordägareandelar och väntepengar.
Bolaget tycks emellertid hava försummat att i rätt
tid utföra behövliga försvarsarbeten, varför listigt
folk passat på att till förfång för bolaget göra inmut-

Fig. 3. Magnesitverk^ Trieben.

Fig. 4. Magnesitverket Breitenau.

ningar. För att förhindra intrånget har därför i
främsta rummet av Veitscher Magnesitwerke yrkats pä
att i gällande österrikiska gruvstadgan magnesium
skulle undantagas från den allmänna
inmutningsrätten. Sedan Veitscher Magnesitwerke frigjort sig
från Dresdener Bank genom att år 1935 inlösa 5 000
aktier till ett nominalvärde av 500 Schilling per aktie
och sedan aktiemajoriteten övergått till
finanskoncer-nen de Wendel och Schneider-Creuzot, skulle det
hava varit möjligt att på grund av utländska
inflytanden regalprincipen brutits för ensidiga intressen.
Mot det påyrkade undantaget har även rests ett
livligt motstånd.

I detta sammanhang är det kanske av intresse att
närmare gå in på förhållanden inom det nuvarande
Österrike.

Som redan tidigare nämnts, har den gamla
österrikisk-ungerska monarkien intill kort efter
världskrigets slut innehaft en monopolställning beträffande
magnesit, varefter Grekland (Euböa) och Jugoslavien
samt i någon mån även Tjeckoslovakien börjat göra
konkurrens. Likväl innehar det nuvarande Österrike

allt fortfarande en
dominerande ställning och
Veitscher Magnesitwerke
tillsammans med det andra
stora bolaget
österrei-chisch-Amerikanische Mag-nesit-A.-G. i Radenthein
äga tillräckliga
ekonomiska resurser för att
tillförsäkra sig
brytnings-rättigheterna i nya
fyndigheter till förfång för
andra företagare. En
ifrågasatt ändring i
gruvstadgan till förmån för
storbolagen skulle därför
betyda en avsevärd
skadegörelse mot Österrikes
ekonomi. Försvårande är
även att den
internationella magnesitkartellen i
Basel genom i förhållande
till de österrikiska
tillverkningarna avsevärt
högre priser på de av kar-

10 april 1937 49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:34:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937b/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free