Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te km sk Ti ds kri ft
veckat sträk, vilket uppvisar kalkinsprängningar,
utgörande rester av över varandra liggande
veck-ningar. Enstaka, smärre magnesitpartier bilda från
moderklyftan, kalken, fullständigt isolerade, i skiffer
inbäddade linser. En dylik förekomst är belägen N
om Schwarzbeeralm, där en stor mineralkropp
undersökts genom omfångsrika försöksarbeten och
befunnits vara nästan klotformig. Fig. 10.
Magnesiter som är helt inbäddad i skiffer, beräknas
uppgå till ca 40 000 tons.
0 | 50 1QOm
Fig. 10. Magnesitförekomsten på
Schwarzbeeralm.
Över vattendelaren vid Wald kommer man från
Liesingdalen till Palten-bäckens dalfåra samt till
järnvägsstationen Trieben. S om denna by går längs
Trieben-dalen "Tauernstrasse". V om denna alpina
förbindelseled är Triebenstein (1841 m) belägen,
vilken i S avgränsas av Tauern-bäcken, i V av
Sunk-bäcken och i N genom Lärchkogels serpentinmassiv.
SY och V om Triebenstein ligga vid bergets fot
betydande magnesitförekomster.
Vid Sunk kunna enligt utförda undersökningar
fastställas följande stratigrafiska led: serizitkvartser,
kloritskiffer, kvartsrikare och kvartsfattigare
fyl-liter av möjligen silurisk ålder, devonkalk (?),
dolomit och magnesit, på vilka är lagrad Triebensteinkalk
av till sin ålder obestämbar proveniens och bildande
en över skiffern framskjuten massa.
De utomordentligt komplicerade tektoniska
förhållandena kunna bäst utläsas av det därstädes
synnerligen väl utbyggda magnesitbrottet, fig. 11.
På Sunk-bäckens högra sida äro magnesitkropparna
uppdelade i talrika större och mindre klyftor, mellan
vilka grafitskiffer, fyllit, dolomit och kalk ligga
in-"veckade, dvs. mineralier inom hela den uppräknade
serien, så att magnesitkropparna formligen flyta i
d«enna grundmassa.
Magnesitförekomsterna vid Sunk ägas av Veitscher
Magnesit A.-G., vilket bolag bryter såväl ovan som
under jord.
Följer man Sunk-dalen uppåt, påträffar man i
Triebenstein-kalk inbäddade, mindre
magnesitförekomster.
Vid Sunk kunna göras åtskilliga för magnesiternas
uppkomst viktiga iakttagelser. Framförallt kunna
flera arter magnesit särskiljas. Den ljusgråa arten
uppvisar 2—5 mm stora kristaller, under det de vita,
grovkorniga magnesiterna bestå av upp till 4 cm
stora kristaller. Sistnämnda utgöra yngre
formationer i den äldre, råa grundmassan, liknande de ljusa
dolomitgångarna. Vidare kunna iakttagas s. k. pino-
litmagnesiter, bestående av pignolieformiga
magne-sitkristaller, vilka äro skilda från varandra genom
ett mer eller mindre tjockt lerskifferskikt. Dessa
pinolitmagnesiter hava bestämts såsom avsöndringar
i lerskiffern, vilket även bekräftas därav, att de
alltid förekomma vid mineralkroppens randpartier eller
där leriga föroreningar eller skifferrester förekomma.
Vid sin tillväxt skjuter magnesitkristallen
föroreningarna åt sidan och kristallerna hölja sig i
lersubstan-sen. Detta kan försiggå inom det ursprungliga
kalkblocket eller även i sidostenen, om magnesialösningen
från kalken tränger över till den bredvid belägna
skiffern.
Magnesitens inträngande på de tektoniskt
invalsade lerskiffrarna visar tydligt, att magnesialösningen
inträngt först efter det mineralbildningen avslutats,
men de talrika, i skiffern invalsade magnesitkörtlarna
bevisa även att rörelser ägt rum även efter
metaso-matosen.
Inom det förenämnda området äro ytterligare,
mindre magnesitförekomster fastställda vid Lassing i
Selz-dalen.
Pongau är en del av förbundslandet Salzburg, inom
vilken byarna Schwarzach—St. Veit—Goldegg—
Dienten—Klingspitze äro belägna. Här finnes ett stort
antal fyndigheter av varierande storleksordning,
vilka dock samtliga uppvisa följande kännetecken.
Större eller mindre körtlar av magnesit-dolomit, av vilka
flera uppvisa tydliga tecken till tektoniska inflytelser
efter sin formation, äro inneslutna i sen-paleozoisk
(silurisk?, devonisk?), mörk och ljus fyllit. Bland
dessa förekomster kunna nämnas följande:
Rettenfeldalpe nedanför Klingspitzes topp.
Magnesit och dolomit ligga inom tektoniskt sönderklyftad
kalk. Den största magnesitkroppen är belägen på en
höjd av omkring 1 750 m ö. h. med en längd av ca
60 m och en bredd av 6 m. MgO-halten är 41,86 %,
Fe-halten relativt hög. Ytterligare, obetydliga
magnesitförekomster finnas inom Klingspitzes
dolo-initmassiv.
Schienberg utgör den största magnesitförekomsten
inom Pongau-området. Magnesitkroppen
genomskäres av bäcken Dienten, varigenom erhålles en mycket
Fig. 11. Plan över magnesitbrottet Sunk vid Trieben.
56
10 juli 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
