Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
J BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Magnesitförekomster i Mellaneuropa, av ingenjör Jul Frank. — Blyprisets variationer 1900—1936.
Magnesitförekomster i Mellaneuropa.
Av ingenjör JUL FRANK.
(Forts. fr. sid. 60.)
Tjeckoslovaklen.
Detta land har inom sina nuvarande gränser att
uppvisa tvenne typer magnesit, amorf, amorf inom
serpentiner (Böhmen och Mähren) samt
metasoma-tiska lager av kristallin magnesit inom kalksten
(Slovakien).
Den amorfa magnesiten bildar i böhmiska
bergmassivet vid serpentin bundna lager utan betydelse.
Magnesiten är lagrad mycket oregelbundet och
uppstod genom serpentinens omvandling under kolsyrans
inverkan, varvid kiselsyra frigjordes i form av opal,
vilken även finnes inblandad i magnesiten.
I Böhmen förekommer den kolloidala magnesiten i
omgivningarna av Böhmisch-Krumau
(Cesky-Krum-lov), vid Holubov i närheten av Kremze (på Planska
skogens norra sluttning) samt vid Zlatå Koruna (på
Planska skogens östra sluttning). En annan
förekomst befinner sig vid Ledec i närheten av Sedlice
invid Dolni Kralovice.
I Mähren finnes den relativt bästa förekomsten vid
Nova Vés i omgivningen av Ivancice. Mäktigheten
uppgår vanligen till något mera än 2 m. Antagligen
har denna magnesit bildats ur serpentinleror genom
inverkan av kolsyra, vilken under den miocena
översvämningen inträngt i marken. Mindre förekomster
finnas vidare vid Smrce och Pernstejn samt i Hohes
Gesenke.
Kristallina magnesiter förekomma i Slovakien och
hava stor ekonomisk betydelse. Dessa förekomster
uppstodo genom metasomatisk omvandling av
kar-bonkalk på liknande sätt som i Östalperna. De äro
av ypperlig kvalitet och likna fullständigt de
steier-ska såväl till sammansättning som genes.
De huvudsakligaste förekomsterna äro belägna
inom Szepes-Gömör-malmbergèn, där stråket kan
följas på långa sträckor. Den paleozoiska
gråvacke-zonen, inom vilken magnesiten är lagrad, består i
Karpaterna av samma mineral som inom Östalperna.
Porfyroider, grönskiffer och kalk uppvisa här liksom
där samma petrografiska karaktär. Magnesitzonen
har en längdutsträckning av omkring 160 km och
börjar vid Pliesovce (Tot Pelsöcz) samt slutar vid
Kosice (Kassa). Fig. 19.
F^esouce-förekomsten är praktiskt taget värdelös.
Av större betydelse torde vara
Divm-Ruzind. Inom en serie äldre mineral äro här
paleozoiska skiffrar samt kalk inbäddade och i
intimt sammanhang med sistnämnda står dolomit och
kalk. Veckningen, resp. överskjutningen, är särskilt
karakteristisk i en omkring 600 m från byn Divin
belägen förekomst, där i dagbrottet tydligt synas de
inskjutna lerskiffrarna i hängandet. I tvärprofilen
äro de 2 à 3 cm mäktiga störningarna fyllda med
svart, lerartad massa och dolomitspån. Inom det
nämnda området finnas tillsammans 6 fyndigheter,
av vilka den största har en längd av 150 m och en
största bredd av 50 m. Magnesiten ligger såsom
plan körtel på starkt veckade dolomiter och skiffrar.
Cinobana är belägen omkring 10 km fågelvägen V
om Divin. Här uppträder en järnrik, med dolomit
starkt förorenad magnesit, vilken efter förvittring
lämnar en art ockra, som i likhet med
Semmering-magnesiten under lång tid använts såsom färgstoft.
Såsom magnesit är materialet oanvändbart.
Liggandet och hängandet består av svarta lerskiffrar.
Rimavskå Kokava ligger omkring 20 km NV om
sist omnämnda förekomst. Vid Kokava börjar ett
magnesitfält, som kan följas till Ochtinå. Den
största förekomsten ligger SO om byn Kokava, där
tvenne magnesitkörtlar, skilda genom ljusgröna till
vita serizitskiffrar träda i dagen. Sidostenen
uppvisar större kristallinitet än normal fyllit och kan
närmast jämföras med alpernas kvartsfyllit.
Hmista (Nyustya)-Hdcava. Mellan dessa två byar,
på Rimavapotoks vänstra strand, hava tvenne
talk-rika magnesitkörtlar bearbetats.
Magnesiten ligger i lerskiffer. Lagret är mycket
rikt på talk och klinoklor (rumpfit). Förutom
normal, grovkristallin magnesit uppträder här även
pino-litmagnesit. Fyndigheten har en längd av omkring
150 m, bredd 30 à 40 m och har följts till ett djup
av 30 m. På grund av föroreningarna har driften
avbrutits.
Poproc uppvisar ävenledes smärre, men värdelösa
magnesitförekomster såsom fortsättning på det vid
Pliesovce börjande magnesitstråket. I Blch-dalen vid
Burda uppstiger från nämnda bäck mot
Banjova-berget ett magnesitfjäll, strykande O—W.
Fyndigheten är omkring 150 m lång, 40—50 m djup och
30—50 m bred, men numera övergiven, enär den
brytvärda magnesiten tagit slut. Av helt annan betydelse
äro förekomsterna vid
Ratkovskd Suchd på sluttningen av höjden Babie
duby, NW om byn Ratkö, varest på mörk, karbonisk
14 aug. 1937. häfte 8
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
