Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
förekomst, vilken är mycket järnfattig (1—2,5 %
FeO) och från vilken Westböhmische Kaolin-,
Cha-motte- und Magnesit A.-G. täcker sitt behov av
järn-fattig magnesit.
Smärre förekomster hava fastslagits N om Kosice
vid Kavecany och vid Kosickä Bela.
Samtliga magnesitförekomster vid Kosice utmärka
sig genom synnerligen varierande järnhalt, växlande
mellan 1 och 14 % FeO. Skifferinveckningen i
brottet Glavitzski med växlande järnhalt och
magnesiter helt igenom olika kristallinitet på ömse sidor
om veckningen framkalla det intrycket, att den
tektoniskt veckade skifferkilen utgör en skiljevägg för
olika uppkomstsätt för magnesiten.
Anmärkningsvärt är även, att magnesitkropparna genombrytas av
sulfidförande kvartsgångar.
En försiktig beräkning giver vid handen, att
Tjeckoslovakiens magnesittillgångar torde uppgå till
omkring 10 millioner ton. Någon officiell statistik
finnes tyvärr icke.
Dipl.-ing. Andor Gross, teknisk ledare för
Magnesit Industrie A.-G:s anläggningar i Jelsava har på
älskvärt sätt lämnat följande uppgifter om den
slovakiska magnesitindustrien:
Från början av 1900-talet har produktionen av
rå-magnesit varit stadd i oavbrutet stigande och nådde
toppunkten år 1913 med omkring 218 000 ton.
Därefter sjönk produktionen, men började efter
världskrigets slut åter stiga (i 1 000 ton):
1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929
77 97 97 85 114 108 134 161
1930 1931 1932 1933 1934
117 64 46 68 83
Produktionen avspeglar sig också i antalet i
magnesitgriivorna anställda arbetare:
1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929
303 482 442 436 385 380 435 602
1930 1931 1932 1933 1934
477 301 248 313 384
Jugoslavien.
Jugoslavien förfogar över några
magnesitförekomster, vilka dock för världshushållningen knappast
torde komma att spela någon mera framträdande
roll. I huvudsak rör det sig om magnesit av
Kraii-bath-typen, sålunda amorf. De viktigaste
förekomsterna äro
Blatnica i Usora-dalen, en station vid
industrijärnvägen Teslic-Ocaus, vilken bildar fortsättningen av
järnvägen Teslic-Doboj i Bosnadalen. Fyndorten har
fått sitt namn av Yrasti potok, ett litet tillflöde till
den i Usora-floden utmynnande Blatnica-bäcken.
Blatnica-magnesiten håller i sin rent vita art 95,60
% MgC03, i magnesitbreccia 80,50 %. Den renvita
magnesiten håller endast obetydliga mängder Si02,
Fe203 och CaO.
Osve, ett annat fyndställe, befinner sig 4,7 km
fågelvägen NVY från stationen Maglaj vid jugoslaviska
statsjärnvägarna Brod-Sarajevo. Maglaj ligger i
Bosna-dalen på 175 m ö. h. Från denna stad kommer
man över ett 491 m högt bergspass till
Borovi-potok-dalen, vid vars sluttningar ligga de få gårdar, som
bilda byn Osve. Fyndigheternas ytutsträckning har
ännu icke bestämts, men de bestå av tämligen oren,
delvis även ren, men konglomeratisk och genom
serpentin förorenad magnesit. Analyser visa 93,86, resp.
92,23 % MgCO.t. Bieli klanci benämnas
södersluttningarna av berget Zrgovi (575 m ö. h.), vilken bildar
en av serpentin bestående, från Bosnadalen vid
Maglaj mot Y strykande bergsrygg. Namnet, bieli —
— vitt, klanci = fjäll, härleder sig tydligen från de
vita, i dagen liggande magnesitkörtlarna.
Magnesiten förefaller vara mycket ren, en analys
visar 98,1 = MgCOä. Det synes här röra sig om
om-lagrade massor, vilka stå i genetiskt samband med
magnesitutfällningarna på
serpentinsöndervittrings-zonen. Sannolikt torde även sulfatiska vatten hava
spelat en roll, enär gränsväggarna äro täckta med
hårformiga och fiberartade beläggningar, vilka
konstaterats vara Epsomit (MgS04 + 7 H,0)..
Block-zonen når på sina ställen en mäktighet av 15 m.
Den med sand- och lersediment fyllda dalsänkan
Novi Sener åtföljdes på SV-randen av en serie
magnesitförekomster, bland vilka kunna nämnas de i
NY strykande magnesitkropparna vid Szobe, Matina,
Adze, Marinovic, Osimice och Ravne. Bland dessa
är den sistnämnda den mest betydande med en
genomsnittlig mäktighet av 1 m. Magnesiten är
därstädes delad i tvenne gångar, av vilka den västliga
består av ren, amorf, splittrig magnesit med endast få
kalcedonådror, den östliga däremot med en mäktighet
av 2 m är starkt förorenad genom kisel.
leke långt från bosniska gränsen uppträda vid
Uzice magnesitgångar. Fyndorterna Vrutci och
Müosevac äro benämnda efter de närbelägna byarna
med samma namn. Vid den förstnämnda har redan
för över tio år sedan mindre gruvdrift ägt rum, den
senare har ännu icke bearbetats.
Fyndigheterna vid Vrutci omfatta följande
grupper: Krnda, Jeremici, Siljac och Prline.
Vid Krnda utvinnes magnesiten dels över och dels
under dag. Intressant är, att mineralet därstädes
åtföljes av en lätt, ljus massa, vilken häftar vid tungan.
Denna massa liknar sjöskum och torde även kunna
betecknas såsom sådan efter analyser, som utförts
hos Lautawerke, vilka lära vara intresserade i
gruvdriften därstädes. I den under dagbrottet belägna
stollen har påträffats en smörjig, såpartig massa,
vilken stelnar i luften och synes utgöra en blandning
av kolloidal kiselsyra och magnesia (magnesiaopal?).
Förutom vid Vrutci hava inom Zlatibor-massivet
kunnat fastställas ett antal förekomster av amorf
magnesit, bland vilka nämnas Semegnjewo, Tornlk,
Dobroselica, Blizanci potok, Kremna, Bjeli Kamen
och Patrkulja.
På grundval av ett antal analyser hava följande
medelvärden beräknats och jämförts med magnesit
från Vrutci och Euböa:
MgCOa CaO al j !03+Fe20a ; Si02 h2o
Semegnjova .. . . , 97,30 1,06 0,53 0,11 0,16
Catjetina .... 96,77 0,94 0,55 0,38 0,33
Slivovica .... . . . 97,40 0,74 0,41 0,26 0,10
Jablanica .... . . . 97,21 1,02 0,60 0,13 0,19
Vrutci ....... . , 97,00 0,8 0,4 0,12 —
Euböa ....... .. . 96,11 0,83 0,40 2,15 —
Jugoslaviens synliga förråd av de gångartade
magnesitförekomsterna "beräknas" — säkert
synnerligen optimistiskt — till ej mindre än 2 000 000 ton.
Under 1936 hava magnesitförekomster upptäckts
64
14 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
