Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vikt per meter i kg —
0,2 Q? 0,1 0,5 Ifi 1,2
Fig. 14. Kopparrör: vikt-längd-diagram för rör från 51 mm billets.
vändiga diameter avsatt, på ordinatan rörets
godstjocklek. Varje rördimension representeras sålunda
i detta diagram av en punkt. De punkter, som äro
inlagda på diagrammet, ånge de dimensioner, vilka
tjänstgöra som stationer och i vilka alltså
mellan-lager finnes. De inritade linjerna angiva den väg på
vilken resp. stationer uppnås från de solida ämnena,
vilka representeras av punkterna utefter 45° linjen,
som går tvärsöver diagrammet.
För planerandet av tillverkningen av rör i en viss
beordrad dimension har man att i detta diagram
uppsöka motsvarande punkt och se efter, från
vilken av närliggande stationer, materialet för
ifrågavarande order skall uttagas.
Ett exempel: för tillverkning av dimensionen
22 mm utv. X 1,50 mm uttages material från station
nr 4, i vilken materialet ligger i dimensionen 32 mm
utv. X 2 mm.
Dessa stationer äro icke valda på måfå. En viss
regelbundenhet kan vid närmare påseende
konstateras, i det att de inritade punkterna ligga i vissa
stråk, t. e. 8, 4, 11, 15 och 10, 9, 5, 12. Inom varje
sådan grupp av stationer är vikten pr meter rör av
hithörande dimensioner ungefär lika. Betydelsen av
detta framgår av det andra diagrammet, fig. 14, som
är ett s. k. vikt-längd-diagram. Här är nämligen rörens
vikt pr meter avsatt som abskissa och rörlängden i
meter som ordinata. De nyss nämnda grupperna av
stationer med samma vikt pr meter återfinnas alltså
i detta diagram som vertikala linjer.
Då vid dragningen av ett rör vikten pr meter
minskar medan rörets längd ökar, sker detta utefter
en linje med 45° lutning i detta diagram. Här äro,
som vi se, ett stort antal 45° linjer inlagda. Varje
sådan linje motsvarar en viss styckevikt hos
utgångsmaterialet och anger den rörlängd, som av denna
utgångsvikt erhålles vid en viss .vikt per meter hos
det dragna röret. Vi se, att 45° linjerna uppträda i
grupper om 5 linjer, numrerade med udda nummer
(1, 3, 5, 7 och 9).1 I verkligheten representera dessa
linjer nio viktsgrupper, i det att man i varje station
håller rörämnen av nio olika styckevikter i lager.
På samma sätt som 45° linjerna jämnt täcka fältet
i diagrammet, kan man alltså i verkligheten tillgodo-
1 För tydlighetens skull äro mellanliggande linjer med
jämna nummer icke inritade i diagrammet.
se den önskade längden i
den önskade dimensionen
med minsta möjliga
förlust i ekrot, därigenom att
man för ordern uttager
erforderlig kvantitet ur
närmaste station och av den
viktsgrupp i denna
station, som enligt
viktlängd-diagrammet kommer
närmast.
Tillvägagångssättet blir
tydligare, om jag fullföljer
det exempel jag valde nyss.
Vi antogo, att det gällde
att framställa kopparrör
22 X 1,56) mm och funno av
dimensionsdiagrammet, att
materialet borde uttagas
från station nr 4, 32 X 2 mm. Om det nu är
föreskrivet, att de beställda rören skola levereras i 5
meters längder, uträknas först rörets vikt pr meter.
Den är 0,86 kg/meter. Uppsökes motsvarande punkt
i vikt-längd-diagrammet, finner man genom att följa
närmaste 45° linje, att man för rörens tillverkning
skall uttaga erforderlig kvantitet i viktsgrupp 5 i
den förut bestämda station nr 4, och i enlig-het
härmed utskrives sedan tillverkningsordern till verket.
LITTERATUR
Statistische Zusammenstellungen über Aluminium,
Blei, Kupfer, Nickel, Quecksilber, Silber, Zink und Zinn.
Metallgesellschaft Aktiengesellschaft. 38 årgången,
1927—1936, Frankfurt am Main 1937, XIX + 117
sidor.
Denna förnämliga publikation har återigen kommit
ut med en ny volym. Verket inledes med en kort
exposé över konsumtion och produktion av samt
prisväxlingarna hos metaller utom järn för år 1936.
Därpå följer en tabellavdelning visande en
jämförelse mellan produktion och konsumtion av aluminium,
bly, koppar, zink och tenn i olika världsdelar.
Efter denna allmänna inledningsavdelning finnas
statistiska sammanställningar av världsproduktion och
-konsumtion av ovan uppräknade metaller (sid.
1—21). Härnäst komma uppgifter över produktion,
import, export och konsumtion i de olika länderna.
Så följer en avdelning upptagande metallpriser
omräknade i dollars. Verket avslutas med en jämförande
översikt över olika länders införseltullar för
råmetaller.
Tack vare indices för priser och produktioner under
längre tidsperioder kunna direkta jämförelser utan
svårigheter göras mellan förhållandena inom
industrierna och metallmarknaderna vid olika tidpunkter.
Det är lätt att se att produktionen och konsumtionen
— lågkonjunkturperioder även inberäknade —
ständigt stegras om än i olika grad.
Ur tabellerna om införseltullar kan hämtas att de
skandinaviska länderna jämte Holland och i viss män
Polen inom Europa äro de enda, som knappt ha några
sådana tullar.
E. R—s.
96
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
